Livet efter fängelse - Hur gick det för dig?

Har själv blivit dömd för några brott, runt 2020/2021. Aldrig varit "kriminell" men hade mått dåligt ett längre tag. Det resulterade i att jag började självmedicinera med alkohol.

Dom brotten jag dömts för är:

*Grovt rattfylleri
*Köp av sexuell tjänst
*Olaga hot/ofredande (3 olaga hot och 1 ofredande vid samma tillfälle, mot grannar)


Jag fick sitta 30 dagar på kåken för rattfyllan, eftersom jag struntade i samhällstjänsten jag blev dömd till. Har därefter fått Skyddstillsyn eftersom jag hotade mina pedofilgrannar som begick övergrepp på sina barn.


Jag har väl inte det "bästa" livet om man säger så. Är arbetssökande, har ca 12-13.000 netto varje månad från Försäkringskassan när jag deltar i JOU (Arbetsförmedlingens trams)

Har inga körkort kvar, men har min bostadsrätt ändå. Får vända på slantarna, men det får gå ett tag till.



Hur ser eran situation ut, ni som suttit i fängelse? Vad har ni haft för möjlighet att komma tillbaka till samhället?

Jag kan ju personligen säga att jag har problem med jobb, men det är ju främst för att jag inte har körkorten längre. Körde lastbil innan, och finns ju en uppsjö av CE-jobb, så tar jag bara tillbaka mina körkort igen så tror jag att jag kommer kunna hitta jobb igen. Trots mina domar,

Man har ju hört om våldtäktsmän, mördare och andra tungt kriminella som lyckats ta sig in på arbetsmarknaden igen, men hur gick det för just dig? Och vad är du dömd för?

Jag fick villkorligt för misshandel och sedan åkte jag dit på något grövre och fick sitta av ett par år (fler än 1 färre än 5). Vill inte gå in på detalj vad det var eller när, men det var runt 10 år sedan. När jag kom ut lyckades jag komma in på YH utbildning inom kök och har jobbat i lite olika kök sedan dess. När jag åkte in hade jag svåra missbruk men under mina år bakom lås och bom lyckades jag bli hyfsat ren. Restaurangbranschen, speciellt i storstäderna är inte bra för någon med missbruksproblematik så jag flyttade ut på landet efter ett tag och har mest jobbat med catering och lunchställen och så för att komma bort från festscenen.

Jag har brutit helt med alla mina gamla vänner och startat ett helt nytt liv. Försökte ändra ALLT. Börja lyssna på ny musik. Börja läsa böcker. Tittar på andra sorters filmer... För mig var det allt eller inget. Bor i en stuga som jag delar med en annan kvinna och min dotter. Jag dricker inte längre och har slutat med droger (typ).

Härligt! Hur gammal är du (typ) och har du körkort?

Jag är strax under 40, jag har körkort. Fick ta det när jag flyttade bort från stan. Det är svårt att klara sig här på vischan utan.

Ofan. Ska börja ta om mina kort nu. Hade du körkort innan du satt inne? Var det svårt för dig att skaffa kortet? Fick du lämna prover?

Edit: Vad tror du om min situation? Tidigare lastbilschaufför, ca 33 år gammal. Har jag någon framtid?

Du är ju rena ungdomen. Tänk inte på vad som varit utan nu har du chansen att få allt det där som du drömt om. Tro på dig själv och hitta någon att samtala med. Någon som kan sporra dig. Dela upp allt i små mål. Bara ge inte upp idag. Så gör du samma sak i morgon.

Edit: Samtala, inte prata.

Är inte straffad själv men har jobbat mycket ideellt under många år med olika typer av människor som hamnat på glid på olika sätt. Har därför träffat hur många som helst som har haft ett brottsregister.
Och dom flesta "tungt kriminella" har faktisk i princip aldrig problem att hitta jobb, mest pga deras personligheter. Dom är ofta ganska driftiga.

Jag hade inget körkort sedan innan. Det var lite tjorv men det gick ganska bra att ta kortet. Jag har accepterat varenda hjälp jag kunnat få från kriminalvården och efteråt för att hjälpa mig med missbruken så de såg väl att jag menade allvar.

Klart du har en framtid, så länge du vill tillräckligt mycket. Har man en brokig bakgrund måste man bara fightas lite mer för det. Men förvånansvärt många kan förlåta en så länge man är öppen med vad man gjort och att man vill gå vidare. Mitt första jobb jag blev kallad till intervju var HEMSKT. Jag satt och skakade och började nästan böla för jag var så nervös. Men jag tog mod till mig och förklarade att jag suttit och varför och chefen på den restaurangen typ bara ryckte på axlarna åt det. Jag fick jobbet där, deltid var det och typ en hjälpreda men jag var ändå så stolt över det, och när jag börja jobba var köksmästaren dömd för misshandel också.

Ge inte upp!

Ofan! Vet inte om du såg listan av brott jag är dömd för, men vet inte hur det påverkar arbetsgivare? Folk som känner mig, och tidigare arbetsgivare vet om allt, dom bryr sig inte.

Men, hoppas jag kan komma tillbaka ändå!

Satt 14 dgr för misshandel 1986, 1 månad för innehav av lite substanser 1990 och 11 månader för grov misshandel 1994 (+ att jag satt av ett bötesstraff i Norge 1989 för försäljning av hembränt. 5 dgr för 1000 Norska kronor...).
Sen 2000 har det dock gått bra.
Haft tre längre jobb och tog körkort 2015.
Så det går att komma tillbaks fast det var några hundår med fogden. Är 57 nu.
Obs när jag satt var det halvtidsfrigivning som gällde.

Om kapten klänning lyckas komma tillbaka till arbetsmarknaden lär det inte bli några problem för dig.

I Sverige blir man dessutom gallrad efter x antal år.

10 år tar det fram tills mina domar försvinner. Men Lexbase behåller nog skiten längre.