Citat:
Ursprungligen postat av
remidgrus
Även om jag förstår vad du vill säga så tror jag inte det stämmer i relationen små barn -> förälder. Hennes barn saknar förståelse för vad som pågår och de har bara en mamma, som ska vara deras trygghet men som istället blivit en källa till smärta.
När barn är inblandade så tror jag att de alltid är de som lider mest.
Det barnen lider av är omgivningens reaktioner till stor del likvärdigt som de gör direkt av Pias psykiska ohälsa. Hon kan inte välja att bli frisk, men ni kan välja hur ni bemöter henne och hennes barn. Vilket många gör och det retar upp människor att Pia bemöts som om hon vore mer frisk. Men de människor som uppträder väl, ökar även chanserna för att hennes barns trauman ska minska.
Skillnaden med Pia är att ni ser hur psykisk ohälsa ser ut när hon inte kan maska medans andra mer självkontrollerade människor istället får er sympati då ni slipper se de skador de utsätter allt från vänner och bekanta till egna barn och familjemedlemmar för. Alternativet vi har är att tvångsomhänderta barn. Vilket jag är positiv till när det är möjligt då väldigt många fler barn i samhället bör tvångsomhändertas. Men då dyker två andra problem upp, mer eller mindre alla omhändertaganden är trauman för barn och vi saknar tillräckligt många bra familjehem som är trygga med familjehemsföräldrar som kan ta hand om barnen. Jag har själv varit jourförälder och det spelar ingen roll hur bra hela vardagen och hemmet fungerar, barn lider även om de inte kan sätta ord på smärtan de bär av att av olika skäl inte vara med de biologiska föräldrarna istället. Kan man avläsa barns känslor så är det tydligt en mycket svår omställning för dem eftersom majoriteten av föräldrar är inte ondskefulla eller elaka sådana även när deras liv inte fungerar och barns bästa innebär att de behöver bo på en annan plats. Därmed är det för allas bästa, alternativet stödinsatser som inte ska kunna vara så frivilliga för föräldrar. Dvs boendestöd och andra funktionella resurser. Jag tror dessutom att det skulle kunna kosta mindre för samhället om vi ser till helheten av behoven. Därmed är det i barnens bästa att andra människor är mer restriktiva med de påhopp de gör mot Pia oavsett vad de själva anser. Det är en enorm skada att människor tar sig friheterna att angripa en sjuk förälder och sådana personer är vanligtvis öppna med sina känslor eller döljer dem illa inför barnen och rätt många motbjudande beteenden och kommentarer är vanligt. Barn som far illa utsätts alltid för andra människors känslomässigt negativa attityder och åsikter och gissa vad? Det är totalt onödiga ageranden och till skillnad mot svår psykisk ohälsa helt medvetna som valda.
Att Pias barn försvann beror sannolikt på just att hon har sociala medier och blir sjukare pga. internet, inte för att hon annars hade varit en mer välfungerande förälder. Hon dricker, klarar inte av att sköta sitt hem eller ens ha gardiner i fönstren. Jag såg ett klipp i natt där hon målade rouge extremt i någon sminkvideo och drog ihop det med ögonen. Bara sådana klipp är tillräckligt för att kunna avgöra att en människas kognitiva processer inte hänger med. Vilket vi alla vet inte är fallet med Pia, vilka det istället gör det på.
Psykisk ohälsa är inte vackert. Det är inte en angenämn upplevelse eller situation även om sjukdomsbilderna skiftar. Sjuk är sjuk. Det är själva poängen med att inte vara frisk. Men då kommer ni sedan -när ni ser människor som faktiskt klarar av vardagen och beteenden mer än vad Pia gör- och säger:
Varför arbetar inte du? Du som klarar av så mycket och fungerar så bra med blablabla... För då tror ni plötsligt att folk sitter och lever i lyx och bara är lata eller att det egentligen inte finns svårigheter eller problem med måendet eftersom eran uppfattning om vad psykisk ohälsa måste vara, inte stämmer med verkligheten. Liksom javisst, många sjuka till rent sagt förjävliga människor personlighetsmässigt klarar av att arbeta, men arbetsförmågan pga problem handlar om mer än att vara bindgalen.
Vi kan alltid stänga av och sluta titta på Grädrumpans förfall, något jag själv inte följer. Men hon själv med familj kan inte det.