Posta era mest kontroversiella musikåsikter

Just det, Cream glömde jag ju. I min värld är dock Clapton knappast en virtuous. Han lirar inte jättebra även om jag ändå tycker hans insatser är bra. Baker däremot, definitivt. Jack Bruce, kanske.

Alvin Lee, absolut. Men som band var Experience några nivåer starkare enligt mig.
Mitch Mitchell är ju lätt en av världens groovigaste trummisar. Lite underskattad kanske.

1973 är 50 år sen nu. Men det måste ha sugit att vara en rocknörd det året.

Världens största band, Rolling Stones, släppte den sjukt mediokra skivan Goats Head Soup. Lennon och Harrisons soloskivor från det året är skräp. Även Deep Purple släppte sin sämsta skiva dittills, Who Do We Think We Are. Dylan hörde man knappt nåt från. De enda som klarade sig fint var (föga förvånande) Black Sabbath med albumet Sabbath Bloody Sabbath, där finns inget att klaga på. Men band som Eagles och tråkiga progband var de som det pratades om överallt. Herregud vad trist det låter. Och rentav usla band som Kiss var på frammarch.

Nej, 1973 var ett musikaliskt skitår. Och kanske även början på slutet.

1973 var mycket riktigt ett starkare progår än hårdrocksår. Men väldigt många rockare dras även åt det progressiva hållet, så HELT kan det inte ha sugit som rockfan om man kollar på vad som släpptes.

The Dark Side Of The Moon
Selling England By The Pound
Larks' Tongues In Aspic
Camel
Tubular Bells
Brain Sallad Surgery
A Passion Play
Space Ritual

Samtliga väldigt högt aktade i rockvärlden, inte bara bland progfans. Man kan väl kanske argumentera i att det inte är hårdrock, men det är ju inte Rolling Stones heller, så…

Nazareth släppte sin bästa skiva Razamanaz 1973, men i övrigt har du säkert rätt.

Musikaliskt skitår? Förutom de som Margin nämnde vill jag påminna om följande klassiker:

Aladdin Sane, Tyranny and Mutation, Billion Dollar Babies, The Captain and Me, första Montrose,
Never Turn Your Back On A Friend, Wake of the Flood, första Queen, We're An American Band,
Moontan, Pronounced Lynyrd Skynyrd, Volcanic Rock, Hello!, Sweet Freedom, The Wild, the Innocent & the E Street Shuffle, Time Fades Away, Electric Jewels etc etc....

För övrigt - Cream utklassar Experience vad gäller att alla tre är virtuoser. Ja, Clapton också.

Experience faller på Noel Redding, som verkligen inte är mer än en medioker basist på sin höjd. Skrattretande jämfört med Jack Bruce.

Jag har svårt att kalla Experience för virtuoser öht., eftersom de otroligt sällan höll standarden när de uppträdde. I studion lät det okej, men live var det oftast slarvspel deluxe. Och huvudmannen själv kan nästan mäta sig med Jimmy Page i sina värsta stunder.
Och jag SKITER i om de gick på syra. Det är en förklaring, ingen ursäkt.

Clapton är knappast virtuous. Kanske för sin tid men knappast med dagens måtta. Hans solon är relativt simpla och mot Hendrix har han inte en chans i världen.

Noel Redding medioker? Bullshit. Han hade både melodi och grooves.


Eftersom du skiter i om de gick på syra så faller ditt påstående platt, för du vet ju inte ens om du bedömer ett gäng nyktra musiker.

Och vart hör du slarvet i Mitch Mitchells trumspel? Snubben var bland de bästa på sin tid. Sen var Hendrix långt ifrån så slarvig som du vill ge sken av.
https://youtu.be/qFfnlYbFEiE

På tal om 1973 så vill jag slå ett slag för New York Dolls - S/t, och The Stooges - Raw Power. Två riktigt fina skivor.

https://youtu.be/Df7uTt-vQ8U

https://youtu.be/LC9km8qnbOY

Gud vilket gnissel... Överfuzzig ton som lägger sig över sura bends och slarviga runs. Jag får väl bara att inse att jag aldrig kommer haja hans lir. Tur att låtarna kan väga upp iallafall.

Jag sa aldrig att Mitch var en kass trummis, men virtuos? Knappast. Det slarvas genom hela klippet eftersom han skiftar fram och tillbaka i tempo mest hela tiden och överspelar till förbannelse. Sådant har virtuoser kontroll på. Men jag antar att det är en del av "charmen", för på den tiden fanns inga clicktracks så det får det väl att låta mer "levande".

Du hajar ju nada, så därför bör du inte ens uttala dig om Experience. Kort sagt.

Skulle snarare säga att du helt saknar distans till denna orkester. Men okej, vi säger väl så. Jag sover nog gott ändå.