Gammelmedias annalkande död

Journalistförbundet ryter till:

”Journalister har klart sämre löner än närliggande yrkesgrupper. Nu är det hög tid att arbetsgivarna inte bara ondgör sig över svårigheterna att rekrytera och behålla rätt kompetens. Det är dags att de tar ett större ansvar för våra medlemmars lönenivåer.”

”Om det ropas högt att det är svårt att rekrytera och behålla rätt kompetens kan arbetsgivare samtidigt inte hålla tillbaka lönerna. Det är dumsnålt och oansvarigt när det handlar om så viktiga saker som det fria ordet och journalistiken som en del av demokratin.”

https://www.journalisten.se/debatt/arbetsgivare-maste-prioritera-hojda-lonenivaer

Åhhhhh, ständigt dessa demokratins försvarare.

Men hur mycket ska det ”fria” ordet behöva kosta?

Förmodligen anser hon sig för fin för det....

Dom får helt enkelt lära sig att bryta kol.

Många blir nog lite lurade in i yrket för att det finns många utbildningar, men ingen talar om för dem att det är svårt att få jobb efter skolan.

Har tagit upp det förr - det är en otrolig skillnad i arbetsvillkor och lön för de som är journalister på de gamla drakarna i Stockholm och resten av landet. Att gå på timmar eller vara deltidsfrilansare är nästan standard ute i provinserna. Man får såklart vara redo att åka runt mellan kommuner på olika jobb under en arbetsdag. Så egen bil och möjlighet att jobba udda tider är ett måste.

Om hon ändå är bunden till östra Mälardalen/Uppland/Södermanland så är det som det är. Då konkurrerar hon med yngre som är lite mer flexibla geografiskt och kronologiskt. Då kvittar hennes erfarenhet. Är hon inte redo att jobba de sista åren i, säg Leksand, så får hon byta karriär.

Jag påpekar det inte för att vara elak men många journalister i Stockholm blir chockade när de presenteras för hur det fungerar utanför tullarna. Det är en gammaldags värld innanför (även om den såklart också ändras).

Journalister har aldrig behövt ha språkbegåvning (även om det underlättar något oerhört för alla inblandade och läsarna). Sedan 30 - 20 år har korrekturläsarna försvunnit mer och mer och journalisterna ska själva korrekturläsa sina texter. Det är svårt och de flesta har inte den förmågan. Att det ser språkligt tveksamt ut på någons blogg är rätt självklart.

Men vad är det journalister ska kunna egentligen då?

Jag har för övrigt, med viss fascination, ibland läst chefredaktörens ”ledare” i ”Journalisten”. Tycker Giertta skriver riktigt dålig svenska och argumenterar dåligt. Texten hoppar runt från det ena till det andra på ett ofokuserat sätt. Men kanske bara jag och nån till som läst, så kan väl kvitta. Och nu ska hon visst sluta sin anställning där. Hoppas inte hon tänker skriva en deckare, journalister kan ju få för sig sådant...

Finns konstutbildningar över hela landet också men de flesta vet att det är svårt att försörja sig på sin konst.

Sedan finns det iofs många obskyra arbeten som inte skulle existera utan statligt stöd.

Genusvetare kan vi väl aldrig få för många av...

Intervjua, sortera information, hantera människor, redigera, fota/filma.

Alltså, en bra och effektiv journalist är såklart hyggligt på allt detta samt har språkbegåvning och är bra på att stava. Ofta är de dåliga på en eller två punkter. Kompetensen är väldigt bred i den bästa av världar men det är en snedfördelad värld.

Koncerner och redaktionschefer behåller hellre ja-sägare eller en kåsör som de kan pusha i sina annonser än en journalist som faktiskt orkar slita ute på fältet och jobbar udda tider. Sedan länge är det timvikarier eller frilansare som gör de jobb som vanligt folk förknippar med nyhetsförmedling. Dessa är utbytbara... Till semestertiderna kommer.

De äldre journalisterna är av varierande kompetens men jävligt bekväma. De vill fortfarande vara journalister men de vill inte flytta dit jobben finns och de vill inte gå ner i lön trots att boende ofta är billigare på landet. Sedan gnäller de över att de inte får vikariat.

De bästa jag mött har överlag varit frilansare av den enkla anledningen att de vet att de måste anstränga sig. Både skriftligt och vad de klarat av som fotografer och filmare.

Det är en bransch som till stor del beror på att chefer och ägare är bekväma och inte vet hur man producerar nyheter. Det finns för många chefsproffs eller avdankade journalister som blivit redaktionsmumier. Samtidigt som de sparar på de producerande tjänsterna och underhåll som IT så behåller de chefstjänsterna. Där finns massor att spara - speciellt nu när branschen går in i ett nytt automationsskifte.

Det har då och då klagats på att tråden ljuger för gammelmedia finns kvar men ofta har de gått ner i utgivningstakt, utökat det inköpta materialet eller programmen och ofta är de lokala tidningarna zombies. De är en variant av den regionala tidningen med logotypen och kanske ett uppslag utbytt mot koncernens andra tidningar. Ofta redigerad på den centrala redaktionen.

Helsingborgs Dagblad är en zombie.

Det som "lurar in dem" är att det är så lätt att få semestervikariat.

Du som kan mycket om tidningsbranschen. Dessa äldre kåsörer som skriver lite socialrealistiska texter från sin vardag med åsikter om allt; har de läsare? Typ Cecilia Hagen på Expressen.

Den nivån är jag inte på men koncernerna behåller ju tanten år ut och år in så någon tycker hon drar läsare. Jag tycker inte kåsörer och krönikor är det som ska vara anledningen att tidningen finns. Jag ogillar fixeringen vid dessa.