Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Du får inte glömma bort att det är forskare, experter som skriver IPCC-rapporterna. Om du tänker efter över vad du skrivit här, "tar bort de mest extrema värdena" så kommer du förmodligen att upptäcka att det inte säger något öht innan du definierar och motiverar intervaller för extrema värden. De bedömer säkerligen kvaliteten på de referenser som de tar med.
Jag är lite nyfiken också på hur du ser på osäkerheterna. Vilken betydelse har de i praktiken för hur vi bör hantera problemet enligt dig? Är de ett skäl till att ignorera det?

Jag ser gärna motiveringar till vad du tycker i den frågan.

Nu skapar du rundgång igen genom att ställa samma fråga som du fått svar på.

Jag vet inte hur IPCC i detalj räknar fram siffrorna. Jag utgår från att de använder vanliga statistiska metoder. Det spelar ingen roll eftersom vi utgår från de värden och konfidensintervall som de presenterar.

När jag tittat i IPCCs rapporter är spridningen väldigt stor.

Men även i best case scenario står vi ju inför globala problem att hantera. Framförallt om vi lägger till den befolkningsökning som knappast kan förhindras.

Befolkningen åldras, och de som är barn idag skaffar egna barn. Även om de snittar 2,1 barn per kvinna får vi en rejäl ökning av antalet människor på planeten.

Dessa två faktorer leder oss till att alla nationer behöver anpassa sig inför framtiden.

Instämmer helt. Det stora problemet gäller försörjningen av alla dessa människor. Hur ska denna kunna tryggas utan fossila bränslen under överskådlig tid?

Jag ställer samma fråga igen för att du missade att besvara den.

Jag är lite nyfiken också på hur du ser på osäkerheterna. Vilken betydelse har de i praktiken för hur vi bör hantera problemet enligt dig? Är de ett skäl till att ignorera det?

Jag ser gärna motiveringar till vad du tycker i den frågan.

Hur ipcc tar fram klimatkänsligheten är en helt irrelevant fråga för min fråga till dig ovan.

Hur ska vi hantera osäkerheten? Är det ett skäl för att tänka "problemet blir nog inte så stort, vi kan fortsätta bränna lite fossila drivmedel"?

Eller är det ett skäl till att tänka "Oj, detta kan gå betydligt värre än vad vi misstänker, vi måste fasa ut dessa energislag än snabbare"?

Eller kan vi utgå ifrån deras bästa estimat och anta att problemen kommer ungefär i den takt som vi tror?

Vad har osäkerheterna för praktisk betydelse?
Innebär osäkerheterna att vi kan lägga riskerna på hyllan?

Det är du som missförstår denna "osäkerhet" som att den skulle vara avgörande eller särskilt betydelsefull för kruxet med någonting gällande klimatkrisen. Det är förståeligt om du har konsumerat klimatförnekarmedia som mer än gärna ompaketerar och distribuerar olika rön till sina följare, om du tror att den där studien, även om den har genomförts helt korrekt och utan några metodfel, är revolutionerande och förändrar allt.

Det är psykologiskt intressant att du tycks vara helt omedveten om att du avslöjar en häpnadsväckande okunnighet om sakfrågan samtidigt som du näsvist tillrättavisar mig. Hur är du egentligen funtad?

Klimatkänsligheten är givetvis helt avgörande för det som kallas ”klimatkris”. Det är oerhört stor skillnad på förutsättningarna om klimatkänsligheten är 1,5 eller 3 eller 5 eller högre eller lägre. Förstår du verkligen inte vad det innebär?

Tillåt mig ställa samma fråga som MrArtur: Jag är lite nyfiken också på hur du ser på osäkerheterna. Vilken betydelse har de i praktiken för hur vi bör hantera problemet enligt dig? Är de ett skäl till att ignorera det?

Återigen, du har missförstått vad studien faktiskt gör, vad den kommer fram till och framförallt har du missuppfattat hur betydelsefull den är för att modifiera konventionell, etablerad kunskap i frågan.

Dumheter.
Osäkerheterna innebär olika förutsättningar när det gäller koldioxidens inverkan på temperaturen. Ju högre klimatkänslighet desto större anledning att snabbt få ner nivån på utsläppen. Med en lägre klimatkänslighet kan fokus läggas på annat som ger större nytta. Problemen ska givetvis inte ignoreras utan prioriteras på ett adekvat sätt.

Nejdå. Efter att ha försökt sätta mig in lite grann i Lewis studie, och ämnet (= att få modeller att fungera även bakåt i tiden, för att beskriva det hela väldigt slarvigt och halvfel), och studien som den diskuterar (Sherwood et al 2020 [en jäkla gigantisk artikel på hundratals sidor]), så har bilden av det hela börjat utkristallisera sig lite grann:

Lewis ger sig på att "korrigera" Sherwood et al genom att applicera en metod (objective Bayesian) som andra statistiker undviker i det här sammanhanget då den producerar resultat som stämmer mer "på pappret" än i verkligheten. När jag försöker orientera mig i frågan får jag bilden att Lewis metod med objective Bayesian tidigare både har diskuterats, kritiserats och avfärdats som meningsfull för att åstadkomma resultat som stämmer med verkligheten. Ändå väljer han denna metod för att med sin lilla egna rättelsestudie korrigera den enormt ambitiösa och omfattande studien Sherwood et al.

Viktigt är att komma ihåg att alla approacher har sina brister, och alla artiklar/studier i ämnet för fram detta i sina diskussionsavsnitt, vilket är vad Lewis motiverar sin artikel med.

Jag överlåter till riktiga experter att bedöma Lewis studie, men för mig förefaller den faktiskt väldigt osaklig, försåtlig, och irrelevant för att skapa ny kunskap.

Varför svarar du inte på den fråga som ges istället? Nu finns osäkerheten där så hur skall vi agera givet detta? vi kan inte bara förutsätta att den verkliga klimatkänsligheten ligger i botten av intervallet.