Längdskidsäsongen 2022/2023

Allt över typ 12 slagkraftiga åkare när det finns sex startplatser är lyx och borde egentligen bara vara för inbördes beundran mellan Norge och Sverige, men men.

--

Ständiga ruljangsen av åkare är förstås anledningen till alla sjukdomar. Nya åkare drar in smitta i laget och sen är cirkusen igång. Att skidskyttet använder samma sex damer och herrar i alla tävlingar före jul är inte för att dom är övermänniskor utan för att dom endast träffar varandra och inte åker hem och träffar utomstående i tid och otid mellan sina tävlingar. Nu när dom styr hem kommer förkylningar börja rapporteras, men då är det åtminstone en bit till nästa tävling.

Om jag får vara trist, så måste ju Modigs "succéupplägg"(alltså att träna mindre) vara det överlägset tröttaste jag hört på länge. Hon har alltså placeringarna 33-55-32-35 i år. Hade inte varit i närheten startplats i ett friskt lag. Den raden är själva definitionen av att stå och stampa i en idrott som längdskidor. Fler kanske borde träna lite mindre, hålla sig mer friska och därmed kunna hålla på längre i slutändan men det är ju en annan femma.

Jag vet inte när hon började med det där upplägget men det funkar ju hyfsat för henne (hon har ju aldrig varit en stjärna) och det är så man skapar nationell bredd. Hade väl varit jättebra om alla svenskor födda på slutet av 90-talet inte lagt av direkt utan istället provat träna mindre. Vem vet de kanske inte fått utväxling direkt men hade varit lättare och hänga i. Jag vet inte hur många träningstimmar alla i den norska bredden har exempelvis.

Hallqvist ska in där med. Vill gärna säga Alicia Persson och Ella Olsson i sprint men då är det nog med förutsättningarna Solin hade (kanske lite tuffare kan gå).

Om man skulle sammanfatta läget för våra seniordamer för att få en överblick hur det ser ut. Försöker täcka in så många som möjligt.

1. Ebba Andersson. C-19, mild symptom. Tillbaka i träning.
2. Frida Karlsson. Frisk, vilar.
3. Jonna Sundling. Tillbaka från sjukdom.
4. Maja Dahlqvist. Sjuk, mild symptom.
5. Johanna Hagström. Frisk.
6. Emma Ribom. Blev sjuk men tillbaka i träning.
7. Anna Dyvik. Varit sjuk men tillbaka i lätt träning
8. Moa Ilar. Sjuk men nu tillbaka i träning.
9. Linn Svahn. Tillbaka efter skada.

10. Märta Rosenberg. Var sjuk och nu sjuk igen?
11. Moa Lundgren. Tillbaka från operation.
12. Lisa Ingesson. Frisk.
13. Moa Hansson. Först sliten och nu sjuk.
14. Louise Lindström. Sjuk?

15. Jenny Solin. Frisk.
16. Elina Rönnlund. Frisk.
17. Ingrid Hallqvist. Sjuk.

18. Lovisa Modig. Frisk.
19. Sofia Henriksson. Skadad.
20. Maria Nordström. Oklart.
21. Lisa Vinsa. Frisk.
22. Alicia Persson. Sjuk?
23. Ella Olsson. Frisk.
24. Hanna Lundberg. Oklart, inte tävlat.
25. Maja-Lina Sande. Skadad.

26. Hanna Abrahamsson. Frisk, tävlar i USA.
27. Tilde Bångman. Frisk, tävlar i USA.

Finns några fler seniorer som tävlat för Sverige internationellt men stannar där. Väldigt många med diverse problem som synes. Johanna Hagström är den enda som tävlat alla fyra V-cuphelger + Bruks. Frida har tack och lov inte drabbats alls. Lisa Ingesson enda från b-laget som tävlat på utan bekymmer.

Med alla tillgängliga borde vi klara oss med det fjorton första att alternera mellan. Att ta in åkare från C sorteringen flera helger i rad får vi hoppas sker för sista gången nu denna säsong.

Det gör nog ingen större skillnad hur många aktiva dom än är så länge attityden gentemot världcupen inte förändras och det gäller både från dom aktiva och landslagsledningen.

Så länge mästerskapen är det enda viktiga målet och VC endast ses som en väg att skaffa sig en VM-biljett så lär inget förändras.
Till och med Anger som är ny i sammanhanget hoppas på att få en tidig VM-biljett efter sina få VC-lopp så han kan ta en längre ledighet från VC.

Hallqvist och Alicia ska förstås med liksom Solin, Ella om man är riktigt snäll och då kom vi upp i 22

Hanna A tävlade ju i Östersund i helgen men resultatet imponerade inte direkt.
Att Johanna var den mest tåliga och ihärdiga var inte direkt vad jag väntat mig.
Hanna Lundberg vann JVM i orientering i början av november så hon vill väl ha lite mer tid på snö får vi anta? Hon är ju helt klart den av alla du nämner som tränat minst grenspecifikt vilket syns på hennes inte helt imponerande teknik.

Ida Dahl skulle jag vilja se mer av i världscupen.

Jo, visst är det så. Men detta skrev jag ju i relation till att sprintåkarna borde köra touren men hoppa av efter andra sprinten för att vara med och kämpa i sprintcupen.

Jag förstår inte riktigt. Borde svenskarna prioritera världscupen före VM när ingen svensk har chans att vinna totala världscupen?

Är väl inga svenskar som är VM-aktuella som kommer stå över några världscuptävlingar mellan touren och VM. Med undantag för Frida. (Är för övrigt väldigt få världscuptävlingar under denna period).

Lite sammanfattning av första perioden för svensk del.

Damsidan:
Känner mig lite besviken, trots fem segrar. Men det är frustrerande att saker aldrig bara kan få gå perfekt.Det började ju egentligen redan innan säsongsstart med att Sundling blev sjuk, och sen var hon fortsatt sjuk, och fortsatt sjuk... Helt extremt med sjukdomar senare i laget vilket redan har ältats i tråden, så jag ska inte fortsätta med det någon längre stund. Också frustrerande att de man tänkte skulle fylla på i laget när någon ordinarie är borta också varit sjuka/slitna/allmänt dåliga.

Emma Ribom är ändå ett stort glädjeämne, nu har vi en fjärde tjej (Jonna, Linn, Maja) som är favorit gentemot alla utlänningar när hon ställer upp. Helt klart ett rejält kliv framåt som sprinter, nu orkar hon ju finalerna också. 100% i sprint så här långt, sen blev hon... sjuk.

I övrigt är det svårt att hitta någon dam som har tagit ett tydligt kliv framåt. Ebba vann förvisso för första gången ett "normalt" världscuplopp men med Johaug borta är det nog normalt att hon vinner 1/6 distanslopp, det måste väl ungefär vara snittet på hur ofta hon var tvåa efter Johaug under de senaste åren. Moa Olsson har också nått sin bästa placering så här långt i karriären men tveksamt om den generella nivån på henne har varit högre än den var innan jul ifjol. Frida har också en bra inledning på säsongen utan att man för den sakens skull känner att hon är bättre än för ett år sedan, det är egentligen nu det börjar för henne; kan hon hålla nivån säsongen ut eller åtminstone träffa med formen till de viktiga tävlingarna?

Sist men inte minst ska Johanna Hagström ha en eloge för att ha hållit sig frisk och också levererat bra i varje sprint så här långt. Jag återupprepar att hon borde satsa på sprintcupen.

***

Herrarna:

Jag är missnöjd, trots att förväntningarna är låga och trots att resultaten så här långt vida överstiger de som var innan jul ifjol. Det är dock också väldigt viktigt att komma ihåg här att ryssarna försvunnit, vilket sminkar alla resultat rejält på herrsidan. Därtill har Niskanen saknats vilket gör ytterligare en placering i alla klassiska lopp.

Calle har förvisso sin bästa säsongsinledning på länge, men han hör ändå lite dåtiden till. Hade hoppats att Wille skulle ta över som det stora svenska hoppet på distans, nu kan han ju inte påverka att Calle åker bra naturligtvis, men jag tycker inte han själv åker tillräckligt bra heller. Man kan ju vara positiv och säga att det är mycket bättre än före jul ifjol, men då blev han ju sjuk precis innan säsongsöppningen. Nu säger han själv att han är i riktigt bra form. Trots det har han gjort de två sämsta klassiska intervallerna så här långt i världscupkarriären. Den enda riktigt bra insatsen känns som sista dagen i Ruka att han var kylig och sen ändå avslutade hyfsat. Femteplatsen i Lillehammer är också bra, men då måste svenskarna haft helt extrema skidor om man ser till hur de övriga placerade sig. Wille har också tappat sin position som nummer 1 i sin årgång... till en norrman. Såklart.

Grate är no show så här långt. Oskar Svensson i stort sett likaså, otroligt svagt av en åkare som borde vara bärande i laget. Anton Persson har också missat två helger och kvalade inte in i en av de två han körde. En semi i den sista, men det var två innan jul ifjol. Oslipad diamant var det enligt Byström. Byström får slipa hårdare och längre helt klart. Burman är totalt usel. Går tyvärr inte att säga annat. Följer visserligen mönstret för hur han presterar innan jul från de två senaste åren, så det är inte kört att vara bra på mästerskapet. Men världscupen räknas också i min bok.

B-landslaget har inte mäktat med mycket heller sånär som på ett undantag. Eric Rosjö har förvisso en rätt bra säsongsinledning för att vara honom, han har tveklöst blivit bättre. Men från vilken nivå? Raden i intervallstarter: 29-41-41-31 imponerar inte, jag påminner också om att det är med ryssarna borta. Så lägg till 6-8 placeringar på varje resultat. Ungefär som Fredrik Andersson eller Fredrik Jonsson som åkte innan jul ifjol med andra ord. Leo Johansson totalt under isen. Totalt. Jonas Eriksson med ett enda hyfsat bra lopp så här långt, lopp på alla nivåer räknade. Och det loppet var ändå inte i närheten av hans bästa nivå från ifjol. Ersson också totalt under isen, sämre hittills än under någon period på förra säsongen.

Till sist får vi avsluta med något positivt: Edvin Anger! Äntligen en herråkare som verkligen tagit ett kliv i rätt riktning in i denna säsong. Vågar man t.o.m drömma om stegrande form likt ifjol? Då var han förvisso präglad av tidigare coronasjukdom under första delen av säsongen. Hursomhelst så har vi äntligen en ny svensk världsklassprinter på herrsidan på gång.

edit: Fan jag kan inte avsluta positivt. Måste lägga till att killarna i c-landslaget ("U23-ish") inte alls har någon bra säsongsstart. Danielsson är okej, och möjligtvis Kvarnbrink faktiskt har gjort det ganska bra. I övrigt inte mycket att hänga i granen där heller.

Strålande! Visserligen är jag knappast lika initierad som många andra på forumet, men så långt jag kan se är det en rättvis, om än sorglig genomgång av de svenska insatserna under säsongen hittills. En som dock inte nämns är Alvar Myhlback. Efter Bruksvallarna verkar han endast ha ägnat sig åt långlopp. Är inte det lite udda för en så ung kille och vad säger det om hans framtida inriktning/chanser?

Breddmässigt visst, men grejen är ju att hon på fullt allvar tror att det är möjligt att nå världselit med det upplägget.