"Jag litar på vetenskapen"

Det håller jag med om. Transparens och självkritik är ju såklart viktigt för att undvika misstag och missbruk. Jag tänkte dock lite mer på >>metoden i sig<<, hur ser den ut enligt dig? Eller hur bör den se ut?
Kan du ge något exempel?

Läkemedelsverket får 85% av sin budget från privata företag

EMA = 75%

CDC = 65%

Lägg där till svängdörrs effekten. Där många från dessa myndigheter får jobb på big pharma efteråt. Eller tvärtom. Vart jobbade Sveriges vaccinsamordare innan? Vad jobbar Matti Sällberg med?

Alla universitet värda namnet får "donationer" från big pharma. Gissa vad dom får I gengäld? Eller tror ni dom donerar för att vara snälla?

Forskning kan kosta mellan 10 - 100 miljoner. Så dom vill få fram en produkt dom kan sälja efteråt.

Patent på medicin är 20 år. Efter det kommer medicinen inte att uppmuntras att ta ( för att man tjänar inte mycket på den) sa någon ivermectin?

Naturprodukter som CBD eller johannesört osv. Kan man inte ta patent på, så det kommer du aldrig läsa större studier om. Och med tanke på att 85+% av alla sjukdomar vi drabbas av är livsstillsrelaterade. Så borde fokus ligga på att ändra folks livsstil. Men det kan man inte tjäna pengar på

Peer review har blivit dom moderna översteprästerna. Där dom som får pengar från big pharma har tid och råd att göra detta. Om din forskning visar ett negativt resultat för big pharma. Då gör du bäst i att inte publicera den studien. Om du vill fortsätta få donationer.

https://youtu.be/h4MhbkWJzKk

https://youtu.be/GSsvSdk5WSk

https://youtu.be/vw7YXUZ1SL0

Det där ser inte rätt ut.
Klassisk:
(1) I(1), I(2), I(3) . . . I(n) --> H
(2) I(1), I(2), I(3) . . . I(n)
--------------------------------------
(3) H
Popper:
(1) ¬I(1) v ¬I(2) v ¬I(3) v . . . ¬I(n) --> ¬H
(2) ¬I(x) ^ x ∈ [1,n]
--------------------------------------
(3) ¬H
Jag tycker båda dessa logiker är bra att använda. Klassisk induktion handlar om att skapa teoretisk modeller och poppers induktion handlar om att motbevisa modeller, de kompletterar varandra.

Sorry, borde skrivit att jag utgick från den hypotetisk-deduktiva metoden som handlar om att först formulera en hypotes (H) för att sedan härleda dess empiriska konsekvenser som benämns testimplikationer (I). Det handlar alltså om hypotestestning givet en sann hypotes, inte att verifiera den, snarare bekräfta/styrka (induktivt) eller falsifiera den (deduktivt). Därför skrev jag den enligt formen om hypotesen är sann så följer det logiskt följande testimplikationer (H --> I(n)).

Enligt Wikipedia sa Hume att det inte verkar gå att bevisa induktion med deduktiva argument, om att erfarenheter vi inte haft kommer likna de erfarenheter som vi haft.

Problem:
(1) ?
--------------------------------------
(2) om solen gått upp varje dag hittills så kommer den gå upp imorgon

Lösning:
(1) om solen gått upp varje dag hittills så roterar jorden runt sin axel som gör att solen går upp och ner
(2) om jorden roterar runt sin axel som gör att solen går upp och ner så kommer den gå upp imorgon
--------------------------------------
(3) om solen gått upp varje dag hittills så kommer den gå upp imorgon

(1) I(1), I(2), I(3) -> H
(2) H -> I(4)
--------------------------------------
(3) I(1), I(2), I(3) -> I(4)
OBS. Använd inte på börsen.

Induktionsproblemet inom vetenskapen är löst med en arbiträr gräns, vetenskapen accepterar hypoteser med färre fel än 100 på 2000 test. Typ.

Din hypotetiska syllogism (P-->Q, Q-->R, P-->R) är såklart en giltig argumentationsform. Jag kan jag stoppa in vilket kvalitativt innehåll som helst, ex. börsen som du nämnde, och fortfarande ha en logiskt giltig argumentationsform.

(1) Om börsen stigit de senaste 100 åren så finns det goda skäl att tro att den kommer att fortsätta stiga
(2) Om det finns goda skäl att tro att den kommer att fortsätta stiga så kommer den att stiga imorgon
(3) Börsen har stigit de senaste 100 åren
--------------------------------------------
(4) Börsen kommer att stiga imorgon

Men argumentet är ju inte sunt någonstans. Humes poäng är inte att det är omöjligt att formulera empirisk undersökning i en deduktivt argumentationsform, utan snarare att det inte går att dra en logisk nödvändighet från en mängd partikulärer till en generell absolut lag. Han är kritisk mot kausalitet, det är det som är poängen. Han ser kausalitet som vanor eller det som vi idag kallar för induktiva bevis.

Nu har ju inte börsen alltid stigit de senaste hundra åren men jag förstår kontentan. När det gäller orsakssamband går vetenskapen in på mekanismer och tillämpar randomiserade dubbelblindtester för att analysera från olika håll innan man godtar kausalitet. Det är dock ofta opraktiskt med större och krångligare studier, det kan ju räcka med ett enkelt experiment för att påvisa något. I skolan fick nog alla göra något experiment som dög för att påvisa något, sedan tror vi på all vetenskap okritiskt.

Jo, håller med. Jag har inte riktigt koll på hur det går till i praktiken men tvivlar inte på att det är en rigorös process. Min kritik riktar sig snarare mot den vetenskapliga metoden i sig, eller om man tillåts kalla det för någonting generellt som empirisk undersökning, som jag menar är mer pragmatisk än vad många tror.

Lita inte vetenskapen gör verkligen inte det.

Fast att säga att man ska lita på något bara för att "det är det bästa vi har" är egentligen ingen större skillnad mot ren gudstro. Du byter bara ut den ena predikanten mot den andra.

Vilket många har gjort idag. Blind tro på vetenskap har ersatt blind tro på religion, trots att vetenskapen är precis lika korrupt som religionen var under sin högperiod. Allt handlar om vilken präst/forskare som förkunnar "sanningen" och vilken kung/miljardär/koncern som beställt och finansierat "sanningen".

Jag har inga problem med att lyssna på vad du föraktfullt benämner som pseudovetenskap ibland. Framförallt i fall där man tydligt misstänker bakomliggande dolda agendor bakom den kraftfulla och unisona propagandan. Fler borde vara mer misstänksamma. Framförallt mot sånt man inte får ifrågasätta.

Ibland är det bättre med vetenskap än att högre väsen skulle styra naturlagar, fakta, kunskap osv.

Tar man Humes kritik och riktar den mot konstruktioner så avslöjar man hur absurd hans kritik är. Jag är a-mortal för att jag varit a-mortal förut, men hur vet jag att jag kommer vara a-mortal i framtiden? Det är omöjligt att veta! I själva verket är nog inte den empiriska vetenskapen pragmatisk, utan Humes påståendens är bara ett resultat av filosofins metodologiska angreppssätt, språket och dess regler eller användning.

Man kan göra det ännu mer absurt. Hur kan man veta något över huvud taget om man inte har alla relevanta propositioner från början? All deduktion måste i botten vara induktion eftersom man bygger argumenten, de uppstår inte bara ur tomma intet. All deduktion vilar på antagandet att det finns en a priori kunskap, det antagandet får man inte bevisa med deduktion enligt filosofins normer, utan det måste man bevisa med induktion.

Det kanske var något du inte tänkt på.