Citat:
Ursprungligen postat av
JoaquinGuzman
Jag tror att du förstår liksom de flesta andra att vi män inte är för regelrätta våldtäkter. Det hoppas jag verkligen att du förstår. ?
Jo det är säkert de flesta emot, problemet är bara att man inte tänker på hur den gamla lagen gjorde det väldigt svårt för någon att dömas för våldtäkt. Och ser man diskussionen i tråden här kan man få intrycket av att man inte tycker att våldtäkt är så allvarligt, med tanke på tongångarna här. Man spyr galla över samtyckeslagen utan att ha något förslag på hur en lagstiftning skulle kunna se ut istället.
Sedan är det väldigt svårt att få till en lagstifning som samtidigt fungerar för att fälla folk men inte riskerar att fälla någon oskyldig.
Citat:
Det är väl otrolig skillnad på att bryta sig in i någons hem och våldta någon gentemot att i en frivillig sexuell situation göra något som man i efterhand får höra att det inte var ömsesidigt frivilligt (kanske först vid tillfället man blir kallad till förhör).
Ja det är skillnad, men hur ska skillnaden bevisas i rätten?
Det är ju det som är hela grejen, att samtidigt som man tycker att man inte ska ha samtyckeslagen tar man också bort möjlighet att döma för regelrätta våldtäkter. Om det sker en våldtäkt hemma hos mig av okänd gärningsman, det finns inga bevis, inga vittnen, ingenting förutom min berättelse, hur ska då någon kunna dömas om inte min berättelse räknas alls?
Dessutom hör det till saken att många gånger det är ord mot ord frias den tilltalade.
Citat:
Att vad en kvinna sagt till andra väger så tungt i en domstol ser i alla fall jag som problematiskt.
Jag antar att det finns en anledning till varför polis/åklagare/försvarsadvokater alltid svarar "det kan jag inte kommentera" under en pågående utredning/rättegång. p.g.a. rättssäkerheten.
Ja, det kan vara problematiskt.
Jag undrar dock om du har förslag på hur det skulle gå till att döma någon för våldtäkt om inte den utsattes berättelse ska väga in?
Citat:
Att man då i den här lagstiftningen tvärt om starkt går på vad som sagts till väninnor har jag svårt att förstå. Att förutom vad de båda parterna säger så ska detta kunna vara fällande bevisning låter rättsosäkert. Tycker du att detta ska börjas användas som praxis även i andra typer av mål?
Om inte kan du förklara varför inte?
Det handlar om omständigheterna kring händelsen, om den tilltalade berättat för någon/några. Om det är bra eller ej att det vägs in har jag ingen egentlig åsikt om då jag tycker att kvinnans berättelse enkom isåfall borde tas på allvar. Med detta sagt är det inte fråga om att någon döms enbart på "sagor" som man påstår i tråden utan det ska vara trovärdiga berättelser och personen bedömas tillförlitlig. Man får vara en ganska skicklig lögnare om man går in kallhamrat för att falskt anmäla någon.
Vad gäller andra brottmål tycker jag att man behöver se över bevisvärdering inom vissa områden, till exempel gängskjutningar. Det är lite samma problem där, att omständigheterna ofta är så att det saknas vittnen eftersom ingen vågar prata. Det finns många sådana fall där bevisningen varit solklar i mina ögon, men där man tvistat och vänt på varje sten och fått den tilltalade friad. Det finns ett sådant fall som är uppe i HD för tillfället, det ska bli intressant att se utfallet där. ,
Gällande att skärpa vissa lagar, polisens befogenheter och bevisvärderingen anser jag att det kan vara på sin plats inom vissa områden. Jag vet dock att jag har många emot mig, bland annat advokater, som börjar yla om rättsäkerheten och jadijada. Jag tycker dock att rättsäkerheten ställs på prov när vi har bevisvärdering och lagstiftning som det är orimligt svårt att få någon dömd genom, detta eftersom det innebär att man kan begå vissa brott i princip ostraffat.