Citat:
Ursprungligen postat av
shewasahooah
Tears in Heaven är den sämsta låten som finns. Jag försöker inte vara en dick men den låter som en montagelåt från en anime med Nalle Puh på sång. Ska man profitera på sitt barns död kan man väl lägga manken till känner jag.
Fast han skev inte låten för att profetera på den. Han skrev den för terapi, precis som artister många gånger gör. Han kunde inte hindra sin sons död, ingen kunde då grabben sonika sprang förbi tre vuxna raka vägen till fönstret och ut i bara farten. Det är via skrivande som musikartister får ut sin sorg, frustration och ilska.
Låten är fin, det finns andra fina låtar också, t.ex. Taumas Halopainens musikaliska självmord - The poet and the pendulum, där han på riktigt tar musikaliskt självmord istället för fysiskt självmord. Taumas har skrivit andra liknande låtar också såsom Dead boy's poem. Jag tror att Taumas profiterar mer på The poet and the pendulum än vad Clapton gör på sin sons låt.
Andra artister hanterar trauman på andra sätt såsom Vreesvijk- Till Jack. Det av något är nog en av Sveriges med olämpliga present till en nioåring.
