__________________
Senast redigerad av 51mon 2022-11-23 kl. 21:22.
Senast redigerad av 51mon 2022-11-23 kl. 21:22.
__________________
Senast redigerad av Stormpiskare 2022-11-23 kl. 22:43.
Senast redigerad av Stormpiskare 2022-11-23 kl. 22:43.
__________________
Senast redigerad av Stormpiskare 2022-11-23 kl. 23:37.
Senast redigerad av Stormpiskare 2022-11-23 kl. 23:37.
Citat:
Du får nog precisera vad du menar med bosätta sig.
Självklart kommer ingen bosätta sig där med hund, barn, familj och Volvo. I alla fall inte innan dess. Men fullt möjligt att någon far dit för ett år eller två, och arbetar med forskning, lite som på Antarktis eller på ISS.
När ser vi första annonsen med en tomt på månen på Hemnet? I kanten av Stillhetens hav, med en fantastisk vy över den blå planeten.
Självklart kommer ingen bosätta sig där med hund, barn, familj och Volvo. I alla fall inte innan dess. Men fullt möjligt att någon far dit för ett år eller två, och arbetar med forskning, lite som på Antarktis eller på ISS.
När ser vi första annonsen med en tomt på månen på Hemnet? I kanten av Stillhetens hav, med en fantastisk vy över den blå planeten.
Kommer inte att hända under våran livstid tror jag då många tekniska detaljer f.n. stoppar oss:
För att kunna leva på månen behövs en pålitlig och förnybar energiförsörjning.
Även om NASA utvecklar kraftgenereringssystem som kan stödja längre vistelser på månens yta, kommer ytterligare energiinfrastruktur att behövas för att göra mänsklig bosättning på månen till en verklighet.
Energilagringssystem, såsom batterier och bränsleceller, skulle dock kunna spela en stor roll för att möjliggöra bosättning på månen. Batterier har framför allt kommit långt under det senaste decenniet när det gäller viktiga tekniska mått som effektivitet och energitäthet, såväl som kostnad.
De flesta jordbaserade energilagringssystem är dock inte byggda för att motstå de extrema temperaturer, mörker och damm, som finns på månen. Som ett resultat kan energilagringssystem för månmiljön kräva olika material, bättre säkerhetssystem och förmågan att lagra energi under längre tidsperioder.
Det är ingen hemlighet att månen inte precis är en gästvänlig miljö för människor. Om vi ska bo på månen finns det mycket vi behöver göra för att göra det säkert och bekvämt. NASA har redan börjat utforska detta, men här finns stora hinder som måste övervinnas.
Månens miljö är inte alls lika lätt att leva i som jordens. Om vi skulle leva på månen så är giftigt måndamm en sak vi skulle behöva brottas med. Apollo 17-astronauter klagade över att dammet fick deras ögon att tåras och skapade halsont. Om vi skulle stanna på månen under längre perioder, skulle effekterna av detta damm sannolikt vara mycket farligt.
Att ta ett andetag på månen skulle vara dödligt. Månen har tekniskt sett en atmosfär, men gaserna är så utspridda att de inte är mycket till hjälp för oss att andas.
Experiment på den internationella rymdstationen kanske har hittat en väg runt detta. De förlitar sig på ett luftåtervinningssystem, som skulle kunna anpassas för månen. Detta innebär att plantera syreavgivande växter i månens växthus och sedan skicka den renade luften genom förseglade boskapsskidor. Bortsett från den vetenskapliga utmaningen skulle detta vara ett helt nytt sätt att leva som vi måste anpassa oss till.
Att odla mat i rymden helt annorlunda än att plantera en grönsaksträdgård på din bakgård. Innan vi kan leva på månen måste vi lösa flera problem som kommer med att plantera mat i rymden.
En fråga är om jorden på månen kan stödja växter. Till skillnad från landjord innehåller månjord inte reaktivt kväve, ett mineral som är nödvändigt för växttillväxt.
En annan potentiell vägspärr är de höga nivåerna av strålning på månen. Eftersom månen inte har samma tjocka skyddande atmosfär som jorden, kan partiklar komma till månens yta och orsaka skador på växter och se där.. ännu en svår, teknisk utmaning. Vattenförsörjningen är också en utmaning som måste lösas om nu folk ska bo där en längre tid.
Så mycket tekniska detaljer som ska lösas för att inte tala om kostnader:Apollo 17, kostade cirka 450 miljoner dollar
(Sv Kr 4 697 883 000,00) och därför har man inte besökt månen mer sen dess på grund av skyhöga kostnader.
Så ja kanske om ett par hundra år kanske vi får se annonsen: I kanten av Stillhetens hav, med en fantastisk vy över den blå planeten. Kostnad: Endast for the Rich and Famous.
Citat:
Det är just sådana saker som man forskar kring. Vi kan bosätta oss på Arktis och ISS, så jag tror inte månen behöver vara så långt borta. Problem är till för att lösas.
Kommer inte att hända under våran livstid tror jag då många tekniska detaljer f.n. stoppar oss:
För att kunna leva på månen behövs en pålitlig och förnybar energiförsörjning.
Även om NASA utvecklar kraftgenereringssystem som kan stödja längre vistelser på månens yta, kommer ytterligare energiinfrastruktur att behövas för att göra mänsklig bosättning på månen till en verklighet.
Energilagringssystem, såsom batterier och bränsleceller, skulle dock kunna spela en stor roll för att möjliggöra bosättning på månen. Batterier har framför allt kommit långt under det senaste decenniet när det gäller viktiga tekniska mått som effektivitet och energitäthet, såväl som kostnad.
De flesta jordbaserade energilagringssystem är dock inte byggda för att motstå de extrema temperaturer, mörker och damm, som finns på månen. Som ett resultat kan energilagringssystem för månmiljön kräva olika material, bättre säkerhetssystem och förmågan att lagra energi under längre tidsperioder.
Det är ingen hemlighet att månen inte precis är en gästvänlig miljö för människor. Om vi ska bo på månen finns det mycket vi behöver göra för att göra det säkert och bekvämt. NASA har redan börjat utforska detta, men här finns stora hinder som måste övervinnas.
Månens miljö är inte alls lika lätt att leva i som jordens. Om vi skulle leva på månen så är giftigt måndamm en sak vi skulle behöva brottas med. Apollo 17-astronauter klagade över att dammet fick deras ögon att tåras och skapade halsont. Om vi skulle stanna på månen under längre perioder, skulle effekterna av detta damm sannolikt vara mycket farligt.
Att ta ett andetag på månen skulle vara dödligt. Månen har tekniskt sett en atmosfär, men gaserna är så utspridda att de inte är mycket till hjälp för oss att andas.
Experiment på den internationella rymdstationen kanske har hittat en väg runt detta. De förlitar sig på ett luftåtervinningssystem, som skulle kunna anpassas för månen. Detta innebär att plantera syreavgivande växter i månens växthus och sedan skicka den renade luften genom förseglade boskapsskidor. Bortsett från den vetenskapliga utmaningen skulle detta vara ett helt nytt sätt att leva som vi måste anpassa oss till.
Att odla mat i rymden helt annorlunda än att plantera en grönsaksträdgård på din bakgård. Innan vi kan leva på månen måste vi lösa flera problem som kommer med att plantera mat i rymden.
En fråga är om jorden på månen kan stödja växter. Till skillnad från landjord innehåller månjord inte reaktivt kväve, ett mineral som är nödvändigt för växttillväxt.
En annan potentiell vägspärr är de höga nivåerna av strålning på månen. Eftersom månen inte har samma tjocka skyddande atmosfär som jorden, kan partiklar komma till månens yta och orsaka skador på växter och se där.. ännu en svår, teknisk utmaning. Vattenförsörjningen är också en utmaning som måste lösas om nu folk ska bo där en längre tid.
Så mycket tekniska detaljer som ska lösas för att inte tala om kostnader:Apollo 17, kostade cirka 450 miljoner dollar
(Sv Kr 4 697 883 000,00) och därför har man inte besökt månen mer sen dess på grund av skyhöga kostnader.
Så ja kanske om ett par hundra år kanske vi får se annonsen: I kanten av Stillhetens hav, med en fantastisk vy över den blå planeten. Kostnad: Endast for the Rich and Famous.
För att kunna leva på månen behövs en pålitlig och förnybar energiförsörjning.
Även om NASA utvecklar kraftgenereringssystem som kan stödja längre vistelser på månens yta, kommer ytterligare energiinfrastruktur att behövas för att göra mänsklig bosättning på månen till en verklighet.
Energilagringssystem, såsom batterier och bränsleceller, skulle dock kunna spela en stor roll för att möjliggöra bosättning på månen. Batterier har framför allt kommit långt under det senaste decenniet när det gäller viktiga tekniska mått som effektivitet och energitäthet, såväl som kostnad.
De flesta jordbaserade energilagringssystem är dock inte byggda för att motstå de extrema temperaturer, mörker och damm, som finns på månen. Som ett resultat kan energilagringssystem för månmiljön kräva olika material, bättre säkerhetssystem och förmågan att lagra energi under längre tidsperioder.
Det är ingen hemlighet att månen inte precis är en gästvänlig miljö för människor. Om vi ska bo på månen finns det mycket vi behöver göra för att göra det säkert och bekvämt. NASA har redan börjat utforska detta, men här finns stora hinder som måste övervinnas.
Månens miljö är inte alls lika lätt att leva i som jordens. Om vi skulle leva på månen så är giftigt måndamm en sak vi skulle behöva brottas med. Apollo 17-astronauter klagade över att dammet fick deras ögon att tåras och skapade halsont. Om vi skulle stanna på månen under längre perioder, skulle effekterna av detta damm sannolikt vara mycket farligt.
Att ta ett andetag på månen skulle vara dödligt. Månen har tekniskt sett en atmosfär, men gaserna är så utspridda att de inte är mycket till hjälp för oss att andas.
Experiment på den internationella rymdstationen kanske har hittat en väg runt detta. De förlitar sig på ett luftåtervinningssystem, som skulle kunna anpassas för månen. Detta innebär att plantera syreavgivande växter i månens växthus och sedan skicka den renade luften genom förseglade boskapsskidor. Bortsett från den vetenskapliga utmaningen skulle detta vara ett helt nytt sätt att leva som vi måste anpassa oss till.
Att odla mat i rymden helt annorlunda än att plantera en grönsaksträdgård på din bakgård. Innan vi kan leva på månen måste vi lösa flera problem som kommer med att plantera mat i rymden.
En fråga är om jorden på månen kan stödja växter. Till skillnad från landjord innehåller månjord inte reaktivt kväve, ett mineral som är nödvändigt för växttillväxt.
En annan potentiell vägspärr är de höga nivåerna av strålning på månen. Eftersom månen inte har samma tjocka skyddande atmosfär som jorden, kan partiklar komma till månens yta och orsaka skador på växter och se där.. ännu en svår, teknisk utmaning. Vattenförsörjningen är också en utmaning som måste lösas om nu folk ska bo där en längre tid.
Så mycket tekniska detaljer som ska lösas för att inte tala om kostnader:Apollo 17, kostade cirka 450 miljoner dollar
(Sv Kr 4 697 883 000,00) och därför har man inte besökt månen mer sen dess på grund av skyhöga kostnader.
Så ja kanske om ett par hundra år kanske vi får se annonsen: I kanten av Stillhetens hav, med en fantastisk vy över den blå planeten. Kostnad: Endast for the Rich and Famous.
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
