Citat:
Ursprungligen postat av
svensson1970
Tummen upp för en mycket klar och detaljerad redogörelse!
Jag skulle dö om sådana saker hände för mig, jag är inte stark det kan jag erkänna direkt!
Några saker som slog mig:
1. vad skulle hända om du sa ex: dra åt Xelvete med er eller KNXulla era morsor åt dessa varelser som var ute efter dig? skulle de bara förvärra allt ännu mer?
2. (ursäkta om jag rör upp äckliga och obehagliga minnen) men kommer du ihåg deras ansikten, alla de som stirrade och pratade om dig?
3. Om du sov, kom det fortfarande dessa helvetiska och obehagliga tankar och syner till dig?
1.
Jag undvek dom mest då jag redan var så paranoid i det stadiet. Kunde inte alltid veta vem som var inbillning och fantasi.
Men provade gjorde jag många gånger. Om polaren helt plötsligt framträtt i garderoben mitt i natten, eller om det plötsligt framträdde en samling människor ute i mörkret på gräsmattan.
De svarade oftast inte så mycket. Och när 'de' väl sa något så hördes det i mitt huvud, fast de stod en bit ifrån. De rörde osynkat på munnen och mina ord hördes i mig.
Repetitiva minspel, onaturliga för snabba rörelser. De försvann oftast ganska snabbt.
Ibland kunde de säga osammanhängande saker med riktigt opassande röster. Lät som gamla grammofon eller gamla tv spel.
Men ibland när det var riktigt snurrigt kunde de föra sig som vilken människa som helst.
En gång kom dock polisen in i mitt hem och höll ett förhör på säkert en timme innan samtliga tre poliser bara försvann rakt framför mina ögon. I ett blink
2.
Ingen fara. En hel del kommer jag ihåg.
3. Absolut. Tom sönnen var galen. Fick ständigt falska uppvaknande. Drömde att jag vaknade för att inse att jag bara vaknat i drömmer och detta upprepades ibland 30-40 gånger per natt.
Visste egentligen oftast inte om jag ens hade vaknat. Även nör jag gjort det väntade oavbrutet på att vakna upp i drömmen igen.
Mycket hemska sömnparalyser med. Vaknade klar i huvudet men paralyserad till synen av människor med bortskurna ansikten som bara dansade låg i sängen.