SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Inlägg 17691

Ett ord som "tillbehör" eller "pålägg" måste naturligtvis tolkas utifrån kontexten. Jag tror det kan bli svårt att få in ett ord som "kondiment" specifikt betydande sådant man lägger på korven/hamburgaren i folks språkmedvetande, i alla fall inte under en generation.

Jo, men jag tänkte inte främst på sådant som man lägger på korven vid Frasses gatukök, utan mer på sådant som den bildade medelklassen, eller dess moderna motsvarighet, nyttjar när de bänkar sig vid sin taffel för att äta med kniv och gaffel. Eller pinnar. De som bara känner till senap, ketchup, räksallad och möjligen rostad lök har inte så stort behov av ett paraplybegrepp.

Ett ord ska väl inte vara förbehållet en specifik grupp människor? Borde det inte vara till gagn för alla?

Rent konkret: Vilka tillbehör, utöver de du redan räknat upp, tänker du skulle falla in under begreppet "kondiment" då?

Jag funderar kring ordet "vart", som dom använder i stället för "var" i Mellansverige, i det så kallade gnällbältet.

https://curiousmind.se/kunskapsbank/sprak-copy/var-eller-vart-minnesregeln/

Är det bara ett dialektalt utryck av ordet som då egentligen inte är fel i sig, eller skriver de även "vart" i stället för "var" och att det är en kollektiv dyslexi som råder i den delen av landet?

Vad pratar du om? Det är två olika ord.
(Vilket din länk också framhåller.)

Jag misstänker att du bor i Norrköping kanske?

Det är ju inte så att A-traktorförarna vid gatuköket inte får använda ordet. De får väldigt gärna förkovra sig och utöka sitt ordförråd. Jag tycker inte heller att man skall sätta gränser för språkets utveckling med hänvisning till att alla inte är intresserade eller hänger med.

Listan över kondiment utöver senap och ketchup kan göras hur lång som helst. Chutney, gelé, majonnäs, remouladsås, beredningar med riven pepparrot, Worcestershiresås, fisksås, srirachasås, sambal oelek, maltvinäger, chilisås i alla dess former et cetera. Allt du kan tänka dig att ställa fram på bordet för att smaksätta maten med, men som inte påverkar dess näringsvärde i någon större utsträckning. Så länge man är måttlig med majonnäsen och den sockerhaltiga ketchupen.

”Alla” och ”ingen” betyder 100% av en samling människor.

De flesta tycker nog att de är varandras motsatser,men samtidigt kan de kanske uppfattas som synonymer. Det finns kanske ett enkelt svar och att det är jag som överdriver problemet.

Ibland hör man t.ex. påståendet att ”alla”(100%) inte kan simma,men det kan knappast ha samma innebörd som att ”ingen”(100%) kan simma.

Förbehållet och förbehållet. Men väldigt mycket facknomenklatur är t ex bara användbar för en begränsad skara människor, men i gengäld helt oundgänglig för dessa.

Det är för ingen del något konstigt eller olämpligt med ord som bara används i begränsade kretsar.

Alla = universum, fulla mängden U.

Ingen = tomma mängden ∅ = {} = komplementet till U.

"Alla kan simma" = ∀x∈U: x kan simma

"Ingen kan simma" = "Alla kan inte simma" = ∀x∈U: x kan inte simma

"Inte alla kan simma" = ∃x∈U: x kan inte simma

Kondiment betyder krydda och inget annat.