Citat:
Ursprungligen postat av
KittyvonMitty
Kan man inte se Gud som den förste röraren, den deitet som sätter allt i rörelse? Utan Gud hade det då inte funnits några naturlagar, utan bara tomt, mörkt, 0 K. Men Gud utlöste processen med Big Bang, och då i det ögonblicket skapade Gud alla nödvändiga naturlagar och energi/materia (vätgas och helium).
Nej, för som varje tioåring vet måste man då förklara det än större mysteriet "gud" och den struktur en sådan entitet motsvarar. Man förlänger bara ekvationen med samma variabel i båda led, en helt meningslös operation.
De kristna aristoteliska tänkarna var ändå något på spåren när man resonerade sig fram till att någonting inte kan komma ur ingenting. Det är dock ett misstag tro på
creatio ex nihilo, det vill säga att universum är skapat.
Dels för att en skapelse av något slag alltid äger
rum i en rumtid, dels för att en sådan skapelse förutsätter en mer komplicerad och redan befintlig existens (tioåringens argument ovan), och dels för att en sådan "lösning" ger en oändlig progression av yttre faktorer (sköldpaddor eller gudar hela vägen!).
Skapelsemyter är den mänskliga hjärnans förståelse av saken, eftersom det är den erfarenhet vi har av vår omedelbara omvärld, där allt skapas i någon mening, från liv och snöflingor (emergent) till jumbojettar (medveten design).
Därmed blir det också oförståeligt för oss att universum bara är, att det alltid har varit, och att det alltid kommer att finnas. Men det är den enda möjlighet som står till buds. Notera att "alltid" förutsätter en rumtid, och en sådan har förelegat i 13.6 miljarder år enligt nuvarande förståelse. Innan denna expansion har ingen "tid" existerat, varför begrepp som "alltid" blir diffusa. Samma sak gäller "ingenting" eller "någonting", som också förutsätter en rumtid.