Citat:
Tveksamt detta att alltid hänvisa till de första förhören som de viktigaste. De första samtalen med viktiga vittnen är ju bara referat sammanfattade på nån A4. Frånvaron av senare lämnad info i dessa säger ingenting. Vi vet inte vad vittnen sagt och inte vid dessa tillfällen, vilka frågor de fått och vad de för egen räkning betonar. Det är spaningsuppslag för vidare utredning. Den som tagit emot informationen har avgjort vad som är intressant att sätta på pränt och hur resonemangen kort ska transkriberas. Det är inte nån sorts noga avvägda och framsynta koncentrat av allt som sen kan visa sig vara av betydelse som vissa försöker få det till. Med Lisbeth hålls ju ö h t inget regelrätt förhör och hon menar själv att hon sovrar i informationen baserat på vem hon pratar med så där är det extra problematiskt att göra bedömningar av vad som är sent tillkommen information.
Det är väl närmast ett axiom i MOP-sammanhang att ju tidigare vittnesuppgift desto bättre och att tidig uppgift alltid har företräde framför senare. Denna praktik är inte grundlös, utan har nog gott vetenskapligt stöd.
Men saken kan kanske nyanseras, särskilt om tidiga förhör knappt är några sådana, utan snarare snabb och osorterad uppgiftsinhämtning. Dock, finns exempelvis uppgiften glasögon i ett första summariskt förhör och sedan saknas i ett längre mer strukturerat uppföljande sådant, så krävs det mycket starka skäl för att anta den senare utsagan.
Förutom att tidiga utsagor nog oftast är mer tillförlitliga, så innebär att sådana alltid ges företräde en objektiv princip för urval av uppgifter att se till i första hand. Möjligheten att plocka uppgifter för att passa en på förhand given uppfattning undanröjs i viss mån i och med denna presumtion.
