Fet fröken försöker formtoppa

^^^
Nu hade jag först missat bilderna ovan, men är ganska överraskad hur hård du är mot dig själv nu när jag sett dem. Där är ju ingen tillstymmelse till övervikt och ser ju helt som om en idealvikt och kroppsform.

Fortf inte helt ok men bättre. Tänkte träna i morgon!

Måste dementera, det kan misstolkas, han är alltså inte född på 1940-talet… Jag menade bara att han hade platsat där. En konstnärskoloni i New England på 1940-talet, vid Harvard på 60-talet, på en bakgata i Paris på dito, 1930-talets Chicago, på en jazzklubb i 1920-talets Berlin, på en dubbeldäckare i 1950-talets London eller i en sammetsmjuk blå vårnatt i Stockholm slitande av mig kläderna. Tidlös. As I like them.
Men alltså: jag ska försöka att inte ägna män en enda tanke förrän jag är nere på 70. (Tiotalet 70.) 10 kilo dit. Är övertygad om att det finns män som vill ha mig - men jag är faktiskt inte redo. Klarar man inte av att folk tittar på en har man andra saker att lösa först.

Hade inte tänkt uppdatera förrän jag tränat men kommentaren precis nedan föranledde mig att kasta mig på mobilen ändå…

Tack, Kh4n, det var trevligt sagt. Men allt är vinklar. Jag har alltså fortfarande hyfsat stor övervikt, det syns tydligt irl om inte annat.
Har ju inte varit så förtjust i att visa men ok, här ser man hängmagen tydligt:
(Ja, jag lyckades få dit ett blått sträck också när jag beskar bilden… 🙄 )

http://www.bilddump.se/bilder/20220913192115-83.251.1.114.jpeg

Här skulle jag visa en bild framifrån med lite avstånd men eftersom jag är världens sämsta fotograf ser man typ ingenting mer än min anslagstavla. Men ni ser också mina fylliga hängkinder. (Gamla mkt fett som ska bort i ansiktet också, alltså.)
(Pallade inte visa hela mig, såg så sjukt bred ut.)

http://www.bilddump.se/bilder/20220913192317-83.251.1.114.jpeg

Vägde 89,7 i morse. 88 nånting i går så blev lite ledsen.




Lyckades radera hela ditt inlägg, sorry! Men håller med om att maten verkligen är viktig! Men jag tror att träning påverkar mycket också - inte bara kroppsform, styrka och psykisk hälsa utan att den via hormoner påverkar vikten på fler sätt än vilket antal kalorier som rent konkret förbränns. Dessutom har jag viss självdisciplin när jag tränar. Det har jag tyvärr inte annars.


Ja, även om jag är en gammal pms-nuckhagga allt för ofta älskar jag dem verkligen. Klart det finns bättre lärare - även sämre - men jag fattar att att ha varit deras lärare så länge ändå gör att de kommer att komma ihåg mig… och det jag önskar att de ska komma ihåg är inte alla gånger jag slog näven i bordet utan känslan av att vara älskade och någon som inte är deras föräldrar bryr sig om hur det går för dem och fan alltid kommer att göra det. De kan söka upp mig när de är 50 om de vill, de kommer fortfarande vara min ”lilla vän”, som jag kallar dem alla.
Ja, och sen vill jag att de ska acea sina prov, läxförhör och nationella proven nu i vår, annars jävlar! 🤬🤬🤬 😉

Ja, säger ju det! Han var bäst, no protest.
Men jo, det hänger ihop med min vikt. Eller allmänna utseendeångest. Han fick ju inte ens titta på mig, jag fastnade i en roll som tyst och inbunden och skräckslagen bredvid honom. Alltså, jag är ganska tystlåten, men jag är ju också glad och pratig och hoppig och studsig, bokstavligen, vilket stackars grannen under kan intyga. Och han fick aldrig se den sidan. (Jag blev som Mårran - stor, tjock, ful, inbunden, betraktande, säger inte ett ljud… Jag hade önskat att han hade lärt känna mig. Men det var alltså mitt eget fel att han inte gjorde det.)

Nej då, inte pga dålig ekonomi. Inte pga disciplin heller. Jag vill helt enkelt inte. Livet är till för att njutas av. Och nej, jag njöt mig inte upp i vikt. Motsatsen, faktiskt. Jag ångeståt mig upp i vikt.
Medborgare, om ett hundra år finns du ej längre till, för att citera Cornelis Vreeswijk.
Jag tänker inte tillbringa återstoden av mitt enda liv med aldrig mer äta nybakat bröd med smör och ost, en gräddig pasta, kokt potatis, bita i ett krispigt svenskt höstpäron, försaka upplevelsen av en kladdkakas hårda yta som bryts; det mjuka chokladiga innehållet som blandas med den kalla lenheten i den vispade grädden…
Men ja, lchf är effektivt för att gå ned i vikt och för mycket annat också.

Tack!
Och haha, ja! Den är från Ikea för typ 15 år sen!

Haha skoj!
Ingen expert eller överdrivet intresserad av just kost men gött att du kämpar. Främst för att må bra i dig själv. Ingen bra idé att försöka bli smal för en mans skull (antar jag).
Kommer följa din tråd ändå.
Mormor sade att summan av lasterna är konstanta. Passa dig jävligt noga bara för att bli mat- eller träningstaliban bara. Hitta en skön hobby som ersätter det som gör dig något överviktig. Nej, du är inte tjock på 80 kg. Varför inte börja med dans?
Fundera på i vilka situationer du har mått/lyckats bäst och jobba på det!
Bara spånar....

Det optimala för viktnedgång förutom att avhålla sig från mat i minst 16 timmar är att lägga sig tidigt och få en bra sömn då sömnbrist skapar stress i kroppen, det utsöndras kortisol.... som gör att vi bildar fett,

PS

Vad gäller utseende så jämnas det ut med åren, de snygga förlorar lite sitt utseende och blir knäckta medan de fula mognar mentalt och kompenserar sitt utseende med personlighet, kan också bli lite snyggare med bättre frisyr, diet, träning.

Jag väger inte 80 utan 89.
Jag dansar redan mycket! Dock inte organiserat utan hemma. Att våga dansa bland folk är faktiskt på min personliga utmaningslista. Jag älskar att dansa! Och sjunga. Och lyssna på musik. Jag är aldrig så lycklig som då!

Ja, håller med dig, jag tror verkligen också att stress, sömn och kortisol påverkar hur väl kroppen förmår att förbränna fett.
Javisst, saker som kläd- och hårstil och hur man för sig rent allmänt kan påverka mycket hur attraktiv en person ter sig. Och let’s face it - vikt påverkar med…

Tillbaka till gymmet! Så otroligt skönt att känna lite definition i kroppen igen! Körde i 20 hyfsat effektiva minuter, blandad styrka.
Tyvärr ytterligare en dålig matdag.
Prioriterade i morse att i stället för att äta frukost skriva en kommentar på Flashback för att bemöta ett påstående som provocerade mig. Jag vet. Osmart.
På den station jag alltid byter tåg upptäckte jag att det var strul med ”inställda tåg och förseningar kan förekomma”, så på de 12 minuter jag hade till godo hann jag springa och ta en varm choklad och en raw ball på Fabrique och sedan precis hinna i tid till mitt södergående tåg! (Hade faktiskt tänkt ta en vanlig macka men de hade precis öppnat och inte fått några ännu.)
Till lunchen var det soppa och nybakat bröd, så varmt att smöret smälte… Gick inte att motstå.
På eftermiddag hade jag en timme till godo innan jag skulle klippa mig… så det blev en stor juice hos Joe & the Juice och en liten lakritschokladgrej till.
Och efter träningen blev det naturgodis.
Jag är hopplös.
Dock bara 85 kalorier över dagens ranson ändå.
Men oroar mig. Det var exakt så här det började förra gången, känslan av att inget spelade någon roll, jag kommer ändå vara ensam resten av livet, kan lika gärna äta vad jag vill. Och så åt jag upp mig 35 kilo. Visst, det var andra saker som också spelade in då. Men den genomgående känslan var den av uppgivenhet.
Men alltså - jag är 10 år äldre och åtminstone 1 år mognare 😉 . Dessutom har jag fått in en träningsrutin. Jag kommer inte falla dit igen. Men det ÄR svårt att låta bli sötsakerna när de är den enda njutning man har att se fram emot och man inte har någon att se fram emot att se och göra sig fin inför.

90,7 i morse. ”Aldrig över 90 igen!” var det ja…
Men jag är glad ändå. Hade en så trevlig dag i går, ett lärarevent på Moderna museet. På vägen dit promenerade min närmsta kollega och jag genom Gamla stan och sedan ville hon bjuda mig på Vete-Katten, kan man säga nej till det? Tja, många kan väl det men inte jag i alla fall… Tog, as usual, en varm choklad och en chokladboll. Sen fick jag halva hennes bulle också. Antagligen därför hon är smal och jag inte.
På lärareventet hade de också buffé, och ja, efterrätt ingick. Riktigt god sådan…
Sedan hem igen och Stockholm är så vackert! Skymning över Skeppsholmen… Så lycklig över att jag bor här; världens bästa stad!
4 koppar te när jag kom hem igen, tror alla kolhydrater la beslag på vattnet, så det bidrar väl också till att ta mig över 90…
En annan sak som gör mig glad: har börjat plugga igen och det går på riktigt bra! Jag ligger helt i fas och klarar att koncentrera mig hyfsat. Och det är SÅ intressant!
Läser faktiskt två kurser, vilket känns som att utmana ödet lite - historia för mellanstadielärare samt historia baskursen distans i Lund, men hittills är det bara en sån glädje! Älskar att vara student igen! Känner mig redan lite smartare. Välbehövligt. 😉
Lyckades dessutom ignorera att läsa ett inlägg från samma person som provocerade mig senast, så det blev frukost i stället för att flashbacka i dag! Ska inte sabba mitt goda humör genom att läsa hennes inlägg nu heller.
Men, ja… Snart är det helg. Och tyvärr, sedan jag introducerade lördagsgodis, har jag en minst sagt flytande definition av ”lördag” - där ingår numera även fredag och söndag…
Well, well. Fat but jolly. Ska verkligen arbeta för att vara slim and jolly också… Vågar inte konditionsträna ännu (fortf tryck över bröstet och tryck i öronen…) men ska iaf gymma i dag eller i morgon. Längtar efter the trip! (Som alltså är ett cykelpass med tv-skärm framför, man cyklar i olika knäppa miljöer. Spännande!)

Hur lång är du om jag får fråga? Alternativt har du prövat använda andra vågar än din egen? Fortfarande lite fundersam här då kanske man ser bilderna då jag verkligen inte tycker detta ser ut som närmare 90 kg.
jag tycker det ser ut som om du skulle ha ett BMI på kanske absolut max 25. Även svårt att uppskatta hur mycket muskler spelar en roll, då de har en högre densitet.

Väldigt bra och glad dag tills jag scrollade tankspritt på mobilen på väg hem, såg en bild i SvD, blev skitledsen.

Jag struntade i rädslan för hjärtmuskelinflammation och stack och tränade. Ett cykelpass och lite maskiner efteråt.
Struntade i fredags-lördags-söndags-godiset och har precis ätit kokt ägg och skinka.

Känner sånt sjukt självförakt. Jag vet, osexigt. Oattraktivt. Men ni skulle också om ni var i min situation.
Går ju inte att inte jämföra sig med denna peppiga, smala, späda, söta, framgångsrika, lyckade, glada, feminina kvinna. Önskar att jag inte haft en aning, det är värre att veta vem det är än att inte veta. Kan som sagt var inte sluta jämföra mig och jag drar alltid det kortare strået.
Hur smal jag än blir kommer jag aldrig bli späd eller söt eller feminin. Krävs liksom mer än ett par bröst för det.

Men i dag sa iaf enligt min kollega en annan kollega:
”Vad har hänt med Cleo? Gått ner en massa i vikt, skaffat ny frisyr, är så vacker*, bara strålar.” Varpå min kollega enligt egen utsago svarat: ”Jag vet inte, men jag tror det är kärleken som förvandlat henne!”
Förlåt, men LOL.
Ja, ligga på soffan ensam med tårarna rinnande en fredag halvåtta-kärleken!
* Tror inte ett skit på att han sa vacker, det lär ha varit hennes eget tillägg.

Önskar jag vore någon annan, someone else, someone good, för att citera Lou Reed i Perfect Day. Men det är jag inte.
Nog om detta.

Men good news, Snitcho: no more långa blogginlägg!
Dags att put träning tillbaka i träningsjournal, right? 🙃

Well, inte ens närmare 90 nu utan på 90…
Jag är 171,5. Tydligen.
Kul att du tycker det, men jag ÄR verkligen riktigt bastant. En massa överflödigt fett. BMI:s rekommendation runt 20 kilo känns hyfsat sannolikt.

Nere på tiotalet 80 igen, 89,5!
Stack både på body pump och yoga i går. Så otroligt skönt att åter använda sin kropp! Rumpan är på riktigt högre, putigare och fastare igen efter bara dessa två pass!
Men har faslig träningsvärk i dag så planen på två pass shape up i dag får jag nog lägga ned…
Ska iaf snart ut på en runda Djurgårdskanalen runt med en väninna.
Men det här med träningsvärken… betyder det att mina muskler har förtvinat under de här typ 10 dagarna? Eftersom muskler väger mer än fett har jag isf gått upp ännu mer fett än jag först trodde.
Väger nu 2 kilo mer än jag gjorde som minst. Men alltså, det är inte en chans att jag har intagit 14 000 överflödiga kalorier. Jag tror visserligen att det är många fler faktorer som påverkar hur lätt folk går upp och ned i vikt…
Och visst, förmåga att snabbt gå upp i vikt var väl praktisk på forntiden då man hela tiden behövde oroa sig för att upptäcka att mammutarna hade länsat ens upplagda skafferi men mindre praktiskt nu…
Och ja, jag skippade mitt fredagslördagssöndagsgodis.

Helgens ätande:
Lördag:
Frukost: rågbröd med keso och honung, lite keso utrört med lite lättsockrad sylt
Lunch: avokado, 2 ägg, 100 gr skinka, ugnsbakat äpple (bara äpple med kanel på) med en Wapnö kvarg vanilj
Mellis: en clementin
Middag: köttsfärssås, mjukstekt spetskål med lite crème fraîche och riven parmesan på (så sjukt gott!), fruktsallad på äpple, banan, päron, solrosfrön + Wapnö kvarg vanilj

I dag:
Tja, har ju inte kommit så långt på dagen ännu, men
Frukost: rågbröd med keso, kanel och honung på, ett äpple
Mellanmål: en banan
Och nu ska vi snart ut. Är lite orolig att lunchtid + lång promenad + väninna = bullar på Rosendal men ska verkligen, verkligen försöka avstyra allt sånt. Hade nog varit smartare att äta först…

Förövrigt har världen bästa brorsa lovat mig att betala så många besök jag behöver hos en KBT-psykolog. Det känns lite som en missbedömning från hans sida i stil med när min pappa lovade att som min 18-årspresent betala mitt körkort och jag sen behövde ungefär 70 lektioner.
Kanske ska be brorsan att bara betala insatsen till en 10-rummare i Villastan i stället? Jag menar, det lär ju landa på ungefär samma summa.

Ja muskler förtvinar fort. Ska jag träna på samma vikt får det gå max en vecka mellan passen, annars får jag träningsvärk. Muskler är en färskvara och det går oerhört snabbt att förlora månader av arbete. Därav min kanske lite hårda kommentar om att inte skippa träning så fort man är lite snuvig.

Men man kommer snabbt tillbaka å andra sidan. Musklerna förtvinar, men inte muskelminnet och självförtroendet.

Första dagen på länge som filuren i Lifesum såg överlycklig ut efter dagens sammanräkning. Känner mig orimligt stolt över att ha gjort en emoji i en app glad.
Är också orimligt stolt över att ha motstått dagens galna chokladcravings. Fick nog in hälften av dagens steg vandrande fram och tillbaka dreglande på godisavdelningen efter träningen…
Alltså - PMS? NU IGEN? Men för att parafrasera barnens ”Det är aldrig för tidigt med halloween!” när de ville stanna inne och rita spöken och sundaes med kroppsdelar i stället för glass i ist för att gå ut på rast - Det är aldrig för tidigt med PMS! 😈

Frukost: kvarg, banan
Lunch: spagetti, sojafärssås, riven morot
Mellis före träning: keso, solrosfrön, banan, lite honung, russin (sistnämnda hittade jag hos min mamma efter jag lämpat av min brorson där, hade glömt bort hur gott russin är!)
Middag: grillad kyckling (jag äter bara bröstfiléerna, det blir två port; resten i morgon), ärtor, smetana
Efterrätt: clementin, en bit gruyere, ”glass” gjord på en fryst banan mixad med kakao

Tränat ett pass shape up - har inte gått på det på över 10 år! Tyvärr inga gummiband den här gången - älskar att träna styrka med dem, grymt effektivt! Känner mig iaf riktigt fast nu - och det värker i låren efter alla benböj och utfall. Härligt! Stjärten känns härligt klämmig.

Har kunnat koncentrera mig bättre de senaste dagarna. 🥲 Har kunnat läsa riktigt länge - typ 10 minuter i sträck. 😁 Well, well. Nu ska jag iaf krypa till kojs med min bok och låtsas att det är någon annan än jag själv som utför kläminspektion på mig… One can dream…

Åh! Tack för info! Ja, muskelminne, ja - fult ord, underbar innebörd!