Flat Earth--Jorden är platt

Men då är det ju inte heller platt längre.
Och en planet bana rör ju sig i en cirkel runt krökta rumtiden om man ser en skiss som visar rumtiden och himlakroppars krökning av denna

Det beror på referensramen, vilket är min poäng när jag menar att man i enlighet med relativitetsteorin kan säga att en planetyta är ett tvådimensionellt plan som följer krökningen i rumtiden på samma sätt som månens bana är en rät linje som följer krökningen i rumtident.
Till vardags säger vi att Jorden är rund ja, det är inget jag säger emot.

Motsätter du dig att en projektilbana kan betraktas som en rät linje även om du ser den som en parabel?
Det är här skon klämmer liksom.

Relativt vad?
Platt relativt referensramen som i detta fall är rumtiden. Om rumtiden är krökt så är det plattaste du kan tänka dig det som exakt följer rumtidens krökning.
(Pannkakan kan aldrig vara plattare än talriken den ligger på så att säga


En kropp i konstant rörelse rör sig alltid i en rät linje, sett ur sin egen referensram, om inget kolliderar med den.
Planetbanor ser ut som ellipser ja, eftersom de följer rumtidens krökning. Men när du står på en planet så färdas du inte i en ellips ur ditt eget perspektiv. I annat fall skulle vi lida av centrifugalkraften som skulle uppstå här på Jorden. Så är det ju inte.

Nu är jag ingen FE (tror mer åt hollowearth) men det går att få till octantis i samma läge. Föreställ dig att om vi har den fiktiva domen över oss som en kupol. Och denna kupol är som en enda stor lins fast bågformad ända ut i kanterna.

Detta experiment går att utföra hemma genom att du ritar upp latituderna i en cirkel som deras Flat earth Map.

Ta sedan en konvex lins och rikta den över de sydliga delarna. Du kommer då se att latitudlinjerna böjer sig inåt var du än befinner dig runtom på den södra hemisfären. Och vad jag vet efter att ha sökt på nätet så finns ingen som lyckats se octantisstjärnan på samma gång om de tex befunnit sig i sydamerika eller australien.

Men skicka gärna länk på detta om någon hittat!

[quote=Sadoman|81418197]

Objektiv med olika brännvidder ger objekt olika storlekar, även i proportion till andra objekt. Ta två bollar med olika storlek och testa. Lägg bollarna i linje med lite avstånd från varandra och placera kameran ,med objektivet på kortast brännvidd, så att den minsta bollen är närmast kameran. Se till att båda bollarna är i bild. Ställ nu om objektivet så det är på längst brännvidd. Allt ser annorlunda nu. Du måste flytta kameran längre bort från minsta bollen för att den ska bli lika stor i bild som i första bilden. Och vad händer med stora bollen då?


Det är otroligt stor brännvidd isåfall! Detta kan inte stämma då jag studerat bilderna som Black-Ivan nämnde. Inte i närheten ens!

Googla " picture of earth behind moon" så ser ni den väldigt stora skillnaden. Betänk då att den senaste bilden är tagen alltså bakom månen på ett stort avstånd!

Om jorden är flat eller platt, hur förklarar man årstider och tidszoner?

Varför är jorden den enda planeten på flera hundra miljoner galaxer i så fall som är platt?

Det som är platt följer euklidisk geometri vilket rumtiden gör bara vid frånvaro av massa som kröker den.

Varför håller ni tomtar fast vi detta? Vad baserar ni detta på?

Hur förklarar du avstånden t ex att latituderna är längst vid ekvatorn och kortare både norrut och söderut? Avstånden på jorden går inte att bortförklara med några linser utan är vad jag kan se det absolut främsta beviset för att jorden är rund. Inga perspektiv, refraktioner, linser osv kan ju ändra på avstånden på jorden.

Alltså! Latituderna har ingen avgörande roll då de är på bredden!

Det avgörande är hur individen som befinner sig på jordytan ser avståndet till linsen! Alltså perspektivet!

Om vi förhåller oss till att stjärnorna, solen och månen befinner sig på samma avstånd som stjärnorna (enligt Fe) samtidigt som kupolen böjer sig neråt på sydliga breddgraderna.
Tycker du inte då att även själva böjningen på stjärnhimlen borde följa den vid ungefär hemisfären?
Och med denna böjning ändras förutsättningarna för den konvexa linsen så att stjärnhimlen får en sk tunnelformation söderut med octantis i mitten. Detta samma fenomen borde ske oavsett var du befinner dig på sydpolen.

Latitudernas längd visar ett vi inte bor på en skiva. Går inte att få latituder som utgår ifrån Nordpolen att bli längre fram till och med ekvatorn för att sedan bli kortare igen utan detta visar att jorden inte är platt. Sedan kan du tjata på om linser och perspektiv bäst du vill men det ändrar inte på det faktum att en skiva skulle ha den längsta latituden vid 90 grader syd längst ut på skivan och inte vid ekvatorn.

Detta du skriver är helt fel alltså! Såklart latituder fungerar på en FEM. John Gleason-map tex.
Finns massor på nätet om man är nyfiken!

Vet inte varför du skriver på detta sättet om du nu är insatt i detta?

Ta och skriv ut en FE-map och använd en konkav lins så kan väl folk se själva tycker du inte det?