Citat:
Ursprungligen postat av
raggarsvin90
Jfri: Nu är allt han säger bullshit (som resten av rymdsnacket), men vi måste gå på vad de säger, för att avslöja all lögn. Se 9:10
https://youtu.be/E96Z6R1Gd8M
Han säger att temperaturerna är när solen är belyst och inte belyst. Ingenting om att det tar 2 veckor. Det tar 10 minuter att halvera temperaturen, enligt audi.
Du kan även gärna få berätta vad du menar, du med din universitetsutbildning i fysik. Menar du att ingenting i kamerans maskineri har någon utvidgningskoefficient? Vad har du för källa på det? Jag vill även se källa på att de använda en annan film och vilket materialet det var. Så det inte bara är tomma påståenden.
Nu är det så att en solbelyst yta värms upp successivt då energi tillförs och det uppstår en jämvikt temperatur som det finns en formel för likaså en yta i mörker kommer svalna successivt. Av naturliga skäl blir det då som varmast mot slutet av mån dagen och som kallats vid slutet av mån natten. Och det är vid dessa tillfällen som de extrema temperaturerna runt +110C och -180C uppstår (LRO). Månlandningarna skedde inte vid dessa tillfällen av naturliga skäl. Månytans temperatur kan mätas med observationer. Allt detta gäller alltså själva månytan och inte månlandaren eller kameran.
Månlandaren isolerades med flera lager folier av mylar och kapton med mellanrum mellan dessa lager och insidan av månlandaren. Den hade också ett sublimator kylaggregat liksom måndräkterna.
Kameran var behandlad för att reflektera solstrålningen vilket minskar uppvärmningen. Man använde en 70 mm Kodak film avsedd för höghöjds rekognosering (där man kunde ha -40C). Filmen hade en polyester bas med smältpunkt 254C och en ektachrom emulsion.
Kameran befann sig i vakuum så värmetransport mellan kamera och film skedde bara vid några få kontaktpunkter. Samma princip när det gäller mekaniken det behövs inga antagande om frånvaro av utvidgningskoefficienter.