Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Sist jag kollade hade största facket inga lönenivåer inskriva i avtalet.
Dvs du kan bli anställd och jobba för närmast inget och det har facket inga synpunkter på.

Därför är det också gott om jobb och en extremt låg arbetslöshet. Trots massiv invandring.


Och CB i Schweiz har haft en ränta på -0.75%.
Har det lett till en bostadsbubbla där?
Enligt bubbelpladdrarna borde den varit flera ggr större än den svenska givet den låga räntan.

Den där paniken verkar du ha drömt ihop.

Har de redan lyckats sälja till hyggligt pris, så finns det väl två sätt att välja. Hyra in sig billigt och vänta 2-4 år och hoppas det sjunkit mycket mer. Alternativ 2, agera gam och skambuda på objekt, dvs bjuda minst 10% kanske 20% ner på objekt. De som är säkra på att de bara kommer att bo upp till 5 år i sin nya bostad lär tveka köpa. Framförallt tror jag perspektivet kommer att öka: kan jag tänka mig bo här minst 10 år ? Människor har agerat så här sista 20 åren: Äh, få se om vi trivs annars så säljer vi och köper nåt annat, vi får ändå ut minst det vi gav. Det är en ganska jobbig insikt att impulsiviteten inte får råda och vi måste köpa ”tåget” annars missar vi en av få chanser bli miljonär i Sverige har kört in i en mörk tunnel. ”Det kan bara gå upp” är en fras jag hört av många yngre och nysvenskar sista åren.

Fast de flesta har familj och barn. Skolor förskolor och aktiviteter att förhålla sig till. Att då hitta något att hyra där man redan bor och sitta där i flera år är i 99% av fallen uteslutet. Alla dessa familjer köper för att bo, inte spekulera. Det du talar om är enbart aktuellt för de i tidiga 20års åldern.

Ni lär ju aldrig komma överens om vad en hantverkare kostar, det är dyrt det är nog alla överens om.

Hur dyrt beror väl på en del olika faktorer men diskussionen blir ju ganska meningslös i längden.

Ja, jag tror också att hus till småbarnsföräldrar kommer att stå sig någorlunda. Problemet är väl byggkostnaden. Åtminstonde här i Uppsala så går det inte bygga nytt under 6 miljoner eller strax under. Å då snackar vi radhus.Nya villor verkar ligga 7 miljoner och upp. Hantverkarpriser har dragit i väg mycket och mer är att vänta.
Byggmarknaden går mot en rejäl avsvalning.

Dagens siffror får två effekter: Ett antal köpare kastar ut sina bostäder på marknaden i panik i höst. Medans ett större antal väljer att dra tillbaka, inte lägga ut sin bostad. Så länge du inte sitter i perspektivet att du måste sälja inom 5 år, så är det bara rycka på axlarna. Två fenomen kommer dock att vara stendödanärmsta åren: Köpa bostad på ritning samt köpa först och sälja sedan. Värst tror jag faktiskt många nysvenskar drabbas. För dom har det ofta varit viktigt att visa upp en fasad.

Nån nämnde hög belåningsgrad brföreningar. Tycker det beror på: är det en förening med hög belåning men som har det optimala läget, byggnader, lägenheter med klass och stil, där folk drömmer om att bo och inget mer kommer att byggas i närheten, då är det mindre riskabelt än en lite lägre belånad förening som känns som ett stort jaha. Det jag menar är att i första föreningen kommer folk med stora plånböcker flytta in och även om avgifterna höjs kommer folk ha råd bo kvar och folk vilja flytta in. Medans i det andra exemplet klarar kanske folk inte höjningar och folk vill inte flytta in då eftersom det finns motsvarande anonyma brföreningar som är mindre skuldsatta i närheten.

Du betalar också alltid en hög premie för läget, läget,läget. Det kommer inte att försvinna även vid boprisnedgång. Premien i våra största städer behöver inte bara vara ett bostadsområde. Utan ett exakt kvarter eller en viss del kan betinga betydligt högre pris. Södermalm brukar ofta tas upp som ett exempel i bostadsfrågan. Kan inget alls om området. Men skulle tro att insatta Stockholmare klassar en viss gata, vissa delar av Södermalm som mycket mer attraktivt än andra, oavsett belåningsgrader.

Har de redan lyckats sälja till hyggligt pris, så finns det väl två sätt att välja. Hyra in sig billigt och vänta 2-4 år och hoppas det sjunkit mycket mer. Alternativ 2, agera gam och skambuda på objekt, dvs bjuda minst 10% kanske 20% ner på objekt. De som är säkra på att de bara kommer att bo upp till 5 år i sin nya bostad lär tveka köpa. Framförallt tror jag perspektivet kommer att öka: kan jag tänka mig bo här minst 10 år ? Människor har agerat så här sista 20 åren: Äh, få se om vi trivs annars så säljer vi och köper nåt annat, vi får ändå ut minst det vi gav. Det är en ganska jobbig insikt att impulsiviteten inte får råda och vi måste köpa ”tåget” annars missar vi en av få chanser bli miljonär i Sverige har kört in i en mörk tunnel. ”Det kan bara gå upp” är en fras jag hört av många yngre och nysvenskar sista åren.

Den stora jokern är arbetslösheten, ökar den och inflationen fortfarande råder..då får regeringsnivå riksbank klia sig i pannan .

För övrigt har jag länge varit oroad över att dessa verkar ha samma minspel:
https://cdn.hssmedia.fi/Newsmedia/2017/05/15/980/cropingves_stefan_021116-8900_848449.jpg
https://images.ctfassets.net/4y9sz8tapgok/Lqo6iEZUU28mxSBhK0TdN/f4102d86417640f20f90f45da551fbb3/J___SSON-VARNING-SF__43_.jpg

Jag har en plan..

Ja, jag tror också att hus till småbarnsföräldrar kommer att stå sig någorlunda. Problemet är väl byggkostnaden. Åtminstonde här i Uppsala så går det inte bygga nytt under 6 miljoner eller strax under. Å då snackar vi radhus.Nya villor verkar ligga 7 miljoner och upp. Hantverkarpriser har dragit i väg mycket och mer är att vänta.
Byggmarknaden går mot en rejäl avsvalning.

Fast de flesta har familj och barn. Skolor förskolor och aktiviteter att förhålla sig till. Att då hitta något att hyra där man redan bor och sitta där i flera år är i 99% av fallen uteslutet då det som hyrs ut nästan alltid är dyrt och rätt sunkigt. Alla dessa familjer köper för att bo, inte spekulera. Det du talar om är enbart aktuellt för de i tidiga 20års åldern.

Jo det hade vi. Vår tillväxt var under många år extremt svag. Hade vi inte sänkt räntan hade svenska varor och tjänster i princip varit osäljbara och vi hade haft negativ bnp.

Det man hade kunnat göra hade varit att sänka skatten på arbete kraftigt och återinföra en fastighetsskatt som FI föreslog. Då hade folk jobbat mer vilket fått fart på ekonomin och bopriserna hade inte rusat.

Men att straffskatta och hålla nere klyftorna är alltid överordnat en hög lägstanivå för en socialist så det var inte aktuellt.

Det är därför socialister hatar tex Schweiz. Låga skatter stora klyftor men en högre lägstanivå för invånarna än i Sverige. Hellre Sovjetisk lägstanivå men utan klyftor.

Jag har flera bekanta som bytt boende trots småbarn och skolbarn, två av familjerna fler än två gånger. Den mest extrema bytte från liten lägenhet till stor, till radhus, sedan äldre villa, sedan nyare villa för att till slut bygga nytt hus.
Dyrare hus ger större hävstång har det hetat.

Dumheter, tanken har varit att injicera kapital i näringslivet så att den ekonomiska aktiviteten ökar. Det har lett till att man ökat belåningen för att i vissa fall kunna dela ut pengar, spekulerat i fastigheter och uppblåsta tillgångsvärden. Det har rätt lite med priserna på svenska produkter och tjänster att göra.