Finns det avhoppare från rörelsen bland gamla vit makt-band?

"Puma" skrev en del låtar till Pluton Svea men spelade mig veterligen inte i något band som gav ut något. Jag har för mig att var med nåt "band" nån gång. Kanske hette nåt med Eugenik, eller Rashygien? Jag kan inte ta gift på det men har ett svagt minne.
Han fortsatte sen att göra förfärlig Hip-Hop.

När vi ändå är inne på smaskiga detaljer om gamla RAC/WP band och även utländska sådana; en av de tongivande medlemmarna i det Amerikanska bandet The Voice (Mike Magro) gick och blev bög.
Odins Law från Canada, där ska tydligen hela bandet gått ner sig tungt på droger.
Arno från det Amerikanska bandet Centurion är ju med i nåt Exit/Hope Not Hate liknande och föreläser, samma med Chris från Final Solution från USA.
Nu minns jag inte vad han heter (Edit: Achim Schmid heter han ju!), men han hade ett RAC band som hette Celtic Moon (faktiskt ganska bra band) och ett akustiskt band som hette Wolfsrudel från Tyskland. Numera bor han i USA och föreläser om hur farligt det är att vara WP och satsar på Rock/Country musik istället.
Sångaren (och egentligen den ende medlemmen) i ett av Tysklands bästa band Hate Society lämnade också, och var involverad i nån Exit-verksamhet om jag inte minns fel.
En av frontmännen i Kamaedzitca från Vitryssland, som har spelat allt från NS Straight Edge Hatecore till NSBM och Folk-Metal ska tydligen fått ett ryck och blivit frälst, tagit bort sina tatueringar etc.

En annan av medlemmarna i Hate Society, Matthias Fischer, har nyligen tillträtt som partiledare för Der Dritte Weg.

En avhoppare man kan lägga till är Martin Cox (Final War, Hate Crime) som är ett känt ansikte för Exit-verksamheten i USA sedan många år.

Beträffande Kamaedzitca vet jag inte vem du syftar på. De som utgjorde den senaste lineupen innan bandet la ner är mig veterligen inga avhoppare. Två av dessa är fortfarande aktiva i NSBM-orienterade band.

Vad tusan snackar du om, Martin Cox som för övrigt gick bort dec 2018 var trogen in i döden.

Det var en av sångarna i Kamaedzitca som gick ut med det på VK med video och lite annat. Det ska tydligen vara Luty det rör sig om, men nu är sidan låst: https://vk.com/id241533159
Antar att de kör vidare med Wehrwolf och andra band numera.
Är du helt 100 på Martin Cox? Han dog ju för inte så länge sen och hyllas fortfarande inom "rörelsen".
Hate Society var enbart Pernod, sen vid live och lite annat var han uppbackad av andra medlemmar från olika band (från olika länder) men att nån i Dritte Weg kan ha spelat med honom är inte omöjligt.

Första var väl Blod och Ära som Melander och VA-Göran hade i Södertälje. Dom var väl absolut först.
Sedan startade Blucher B&H Scandinavia med Marcel Shilf. Detta dog väl ut när Shilf och Ljunggren dog och Jäsä hoppade av och Blucher pensionerade sig.
Sedan kom B&H Småland som Carlkvist hade. Sen var det väl Anna-Lena och Bisson och sen var det dött länge tills det kom något nytt för några år sen.

Du hann före, haha! Men som sagt, han dog för inte så länge sen och var aktiv fram till sin död. Aldrig hört eller sett nåt annat.

Enligt dokumentären om pappan så var han dock luspank hela sitt liv. Det enda han hade var kulturellt kapital. Jag tror inte på det där. Jag tror att Paul helt enkelt tröttnade och "växte upp" och insåg att det fanns ingen framtid med att hålla på med No remorse.

Blod & Ära blev det ju aldrig nånting av och upplöstes kort därpå, för att sedan bli B&H Scandinavia nåt år efter. Första B&H Scandinavia tidningarna (under Blucher) Viking Order gavs väl ut 93 eller 94, och de första under namnet B&H Scandinavia 96 (med Blucher och Schilf).
Nja. Carlqvist kom in med Jäsä och co. Carlqvist lämnade rörelsen kort därefter (han är väl BMC idag) och Jäsä kickades ut ur B&H nån gång runt 2004 eller 2005 tror jag.
Dog gjorde det aldrig, eftersom det finns än idag.
Det har inte kommit nåt "nytt B&H" i Sverige efter Bissons & co vad jag vet.

Ja kanske. Sen kan det inte varit lätt att vara på landsflykt heller. Ingen gillade honom. Skandalen vid Waterloo, förskingrade pengar, prenumerationsregister till tidningen etc, att han såg sig som den store Ledaren etc etc etc.
Jag bläddrade igenom lite gamla Engelska B&H tidningar från min ungdom och English Rose, Brutal Attack, Celtic Warrior m.fl. har inga goda ord att säga om den mannen.

Engelska B&H tidning var nog en aning biased eftersom den drevs att Burnleys ärkefiender, och banden fick väl ett ultimatum. Antingen stöder ni oss och våra skivbolag, tidningar och konserter och ignorerar dom andra eller så bombar vi era familjer. Charlie Sargent var väl ingen direkt trevlig typ.

Men stod Brutal Attack verkligen på Sargents sida? För Ken fortsatte släppa skivor på Nordland.

Martin Cross var den främste skribenten/redaktören för den Engelska B&H tidningen. Seargent hade sin egna; The Order och några andra.
Det var inte förrän ett par år senare som det verkligen blev splittring, men folks uppfattning om "Burnley" var innan dess.
De hade heller inte hunnit starta sitt egna skivbolag ISD Records än, och tonen var fortfarande god mot många band, skivbolag och profiler inom "rörelsen" som senare skulle bli bittra fiender.
I flera nummer har de till och med reklam för Resistance records, en intervju med George Burdi "Eric Hawthorne" etc. Burdi på Resistance svarar på frågan varför de planerar att fortsätta släppa musik med "Burnley" trots att alla i England hatar han som pesten att det handlar om rättigheter, typ licenser, pengar investerade, redan inspelat material etc.
Hade inte B&H och C18 startat sitt "nya" No Remorse efter splittringen så tror jag inte "Burnley" hade återfått sin glans igen som han fick.