Citat:
Ursprungligen postat av
Dripatologi
Hur vill du att det här landar, ponera med att Olof är vår son?
Jag vill uppenbarligen att det här landar i den fällande dom som föräldrarna önskat sig varje dag i 26 år och det avslut de pratat om i alla år. Trodde det framgått? Jag vill att fallet Malin Lindström går från ett kallt fall till ett avslutat fall.
Hennes rum från 1996 står orört. Föräldrarna lider fortfarande oerhört, det är bara att lyssna på alla intervjuer de ställt upp i kontinuerligt de senaste 26 åren, så sent som denna vecka pratar de om hur mycket detta påverkar dem. Hur viktigt det är för dem att han fälls för det han gjort mot deras dotter innan de dör. Att få gå till hennes gravsten och tala om att hennes mördare fått stå till svars för hennes lidande och död är det enda de önskar sig som de faktiskt kan få. Mest av allt önskar de sig sin dotter tillbaka.
Jag gråter varje gång jag hör dem prata nu. Jag står med Malins föräldrar, syskon och alla som saknar henne. Jag står med alla som lider av att Malin aldrig fick växa upp. Aldrig fick ta studenten, aldrig fick skapa ett liv tillsammans med någon, aldrig få barn, allt hon aldrig fick välja och uppleva. Hon drömde om att bli sjuksköterska och viga sitt liv att ta hand om andra.
Att för honom rättmätigt offra några ytterst få år i fängelse för det han tagit från Malin och hennes anhöriga är den lilla bit av rättvisa vi kan få. Han har fått bli 44 år hittills. Han kan skatta sig lycklig. Det unnade han inte Malin. Hon fick bli 16. Olof tog sig rätten att sexuellt förgripa sig på, binda och mörda henne och lämna henne i skogen under en hög av granris och aldrig stå för sina handlingar. Inte ens när han var säker på att brottet preskiberats för 15 år sedan.
Olof har haft alla chanser att ta ansvar för sitt agerande. Något han fortfarande inte har växt in i. Han begick inget litet misstag som vilken 18-åring som helst gör, han utförde ett riktigt brutalt sexualmord. Han är 44 år och sitter i rätten och drar förnedrande påhittade historier om hur han runkat över hennes lik. Ska det imponera mig på något vis hur ångerfull han är? Varken jag eller rättssystemet behöver förlåta Olof. Han har inte bett om någon förlåtelse heller. Han visar
ingen ånger.
Olof är inte "vår son", så ser inte jag verkligheten överhuvudtaget och det finns inga citat från någon gammal sagobok du kan referera till som kan bita på mig. Olof är en vuxen människa. Om Olof boktavligen vore min son skulle jag vilja att han tog ett ansvar för sitt agerande och jag skulle alla gånger begripa att han ska ta sitt straff för ett sexualmord på en 16-årig flicka enligt lag. Jag skulle inte se logiken i att just han ska slippa undan sitt straff.
Han har aldrig visat ånger. Han visar fortfarande ingen ånger. Han står fortfarande inte för det han gjort. Han sitter rakt mitt emot hennes plågade föräldrar och ljuger, för att han bryr sig mer om att slippa sitta 4 års effektiv tid i fängelse än vad han gör om deras lidande. För lider, det gör de. Sedan kan han gå ut. Göra vad han vill av sitt liv, som han har kvar. Livet som Malin inte har. Det finns ingenting i hans agerande som talar för att "livet straffat honom tillräckligt" det är något du utgår ifrån, att han skulle plågas av det han gjort och att det skulle vara något slags straff nog. Vad var du för belägg för att han straffats nog av "livet"? Han kom undan med ett av de vidrigaste morden i svensk rättshistoria. Malin straffades, alla som kände henne straffades. De straffas varje dag av sitt liv. Bor du i Sverige och begår brott i Svergie är du medveten om att mord medför fängelsestraff enligt svensk lag. En 18-åring förstår det.
Han får redan rejält avdrag på straffet med hänsyn till hans låga ålder vid brottet. Han får
också ytterligare rabatt på straffet för att det gått lång tid sedan mordet begicks. Sedan sitter han av 2/3 av det låga straff han får. Han fick 300.000 i skadestånd när han var 21 år för att ha suttit häktad. Han har fått så mycket, trots allt han tog. Tillräckligt med hänsyn har tagits till Olof. Noll hänsyn har han visat.
Den ångest han känner för att sitta i rättegång för det brutala mord han begick är inte ett proportionerligt straff. Olof har alltid bara mått dåligt för sin egen skull. Några som helst faktiska samvetskval lyser med sin frånvaro såväl då som nu.
Vill du diskutera straff rent allmänt så snälla gör det i något forum där det har relevans istället, I forum kring brott och straff och hur du vill att vårt rättssystem ska fungera. Det är en helt annan diskussion du vill föra. Men här inne- ha lite respekt för Malins anhöriga och sluta tjata om hur stackars lilla Olof mår dåligt. Klart han mår dåligt, det är svinjobbigt att åtalas för mord. Så blir det när man mördar. Det är inte orättvist mot honom överhuvudtaget. Ha en pratstund med hennes föräldrar så ska du få se vad orättvisa är.