Citat:
Ursprungligen postat av
HeavensDevils
Det kan finnas fler orsaker till att man fick bråttom om man inte behöver bygga det på något konkret.
Om Oskar och Agnes var ute på promenad och ställdes vid hemkomsten inför att Hanna kvävt Moa tex.
Då hade man nog också fått bråttom.
Kanske kan nån med mer kreativitet ta vid och konstruera fler orsaker utan grund till att man fick bråttom.
Om man nu fick bråttom..
Eftersom vi alla har lika litet faktauppgifter om händelseförloppet, så blir det mesta vi skriver trots allt antaganden. Eller gissningar, funderingar, infall...så länge som man inte påstår sig komma med sanningen, så borde det vara ok att fundera och spekulera i tråden. Vi kommer, i denna diskussionstråd, aldrig att komma fram till någon sanning om vad som verkligen inträffade. Det blir endast ett utbyte av tankar. Man får ta det för vad det är. Ämnet är allvarligt, men många drivs av en önskan om att få klarhet - en klarhet som dock aldrig kommer att uppdagas.
Citat:
Ursprungligen postat av
N.Armstark
Din teori om att Oskar i all hast dödade barnen för att han inte klarade av att vara huvudtalare på konferensen på grund av sin psykiska ohälsa måste väl bygga på något konkret?
Det blev bråttom men det fanns tid att förbereda testamente radera Facebooksidor och skriva gemensamma avskedsbrev?
Ja, det fanns tid att skriva avskedsbrev och testamente, men inte till att ge barnen lugnande medicin innan de dödades. Detta är en av de största gåtorna i sammanhanget, enligt min uppfattning.
Nej, min föreställning om varför det kan ha blivit bråttom, ”bygger inte på något konkret.” Precis som så många andra här, funderar jag fram och tillbaka.
Jag kommer inte med någon "teori" utan en fundering.
Vad jag tror att många med mig har reagerat på (ja, jag tror – vet alltså inte) är att den förklaring som gavs av polisen verkar så ”förenklad”, ungefär som ett felsökningsschema: ”om fel vid A, vidta åtgärd vid B.” Eller: ”A. om barnen är sjuka, så B. döda dem. Förklaringen är för den skull inte osann.
Men livet är ofta mer komplext än så. De situationer vi människor hamnar i är ofta komplexa. Det är oftast ”litet av varje” som bidrar till att vi handlar på den ena eller andra sättet. Och jag tror att det har varit på liknande sätt i Bjärred (obs,
tror, föreställer mig...).
Det har många gånger beskrivits i tråden hur föräldrarna har grubblat och ältat, och polisen sa också att allt fokus hos föräldrarna hade varit på ”hur de skulle lösa det här.” Jag kan förstå att grubblandet och ältandet inte kan ha varit så konstruktivt på slutet, när båda föräldrarna var sönderstressade, uppgivna och inte i så god psykisk form. Men tidigare under hösten (de hade funderat över morden från tidig höst) så kunde de kanske se något mer klart.
Så gott som ingen människa klarar av att må psykiskt dåligt, att hela tiden oroa sig för sjuka barn och att dessutom befinna sig högt uppe i karriären. Det är ju en ekvation som bara inte går ihop.
Många löser detta genom att plocka bort, eller förändra, någon av de stressande delarna, och det brukar ofta bli just arbetsliv och karriär. Många föräldrar är sjukskrivna eller tjänstlediga på grund av krävande familjeliv.
Det verkar inte som att detta var en lösning för föräldrarna och det är därför som jag undrar om karriären var så viktig att de inte kunde tänka sig ett liv utan yrke och sin karriär.
Ganska lång tid efter O:s död fanns det en minnessida över honom på nätet, där hans akademiska meriter framhölls, samt en upplysning om att han var avliden. En sådan sida tänker jag mig var avsedd som en hyllning till O, efter hans frånfälle. Man visste att karriären betytt mycket för honom och man ville att hans verk skulle lyftas fram även om han själv var borta - kanske man tänkte sig att O själv skulle ha uppskattat det.
Det var dessa tankegångar som ledde mig fram till att det kan ha funnits ett något starkare intresse hos O att genomföra mord och självmord, innan konferensen. Känslan av misslyckande i yrkeslivet kanske skyndade på det hela...En annan postare funderade över om den förestående skolstarten var avgörande för när morden ägde rum. Det är en intressant tanke:
vad i den situationen (dvs skolstarten) skulle ha avgjort tidpunkten för allas död? Kan skolstarten ha varit ytterligare "en komplexitet"?
Det behöver inte nödvändigtvis ha varit Oskar ”som i all hast dödade barnen.” Det kan ha varit O och H tillsammans som bestämde att nu måste det verkligen ske, det som under så lång tid hade planerats.
Men jag håller med en del tidigare postare: det börjar bli dags att stänga den här tråden nu.