Den STORA tråden om hen, hän och h*n [Sammanfogad]

Om du vill göra någon form av poäng med dina retoriska frågor kan jag rekommendera dig att kommunicera denna rakt och utan omsvep i stället. Det blir så mycket effektivare diskussion då. Ett tips i all välmening.

Det kan säkert finnas någon chef någonstans i den ofantliga offentliga sektorn som håller på så där. Jag har hittills inte stött på någon av dem i de delar jag har verkat i, men jag anar också att mina reella erfarenheter av den offentliga sektorn av någon anledning inte kan mäta sig med dina hypotetiska antaganden om hur det skulle kunna förhålla sig i den.

Min poäng, som jag faktiskt tror att du förstår, även om du av retoriska skäl låtsas något annat, är att den offentliga sektorn i Sverige är väldigt, väldigt stor och består av många olika arbetsplatser på statlig, regional och kommunal nivå. Det faktum att du inte har sett någonting i ditt närområde innebär inte nödvändigtvis att det inte existerar.

Precis. Den offentliga sektorn är jättestor, och ingen har arbetat i hela den offentliga sektorn, vilket innebär att alla antaganden man gör om den, till exempel om obligatoriskt användande av "hen", skulle kunna vara sanna i någon del av den. Var det hit du ville komma?

Ja, men jag trodde att jag var där redan från början:


Med andra ord, att jag hade reservationer och inte alls var säker på min sak, och att det skulle gälla många arbetsplatser, och alltså inte alla offentliga arbetsplatser utan undantag. Och att det skulle handla om praxis snarare än formella bestämmelser. Sedan var det kanske slarvigt av mig att använda ordet "många" i stället för "somliga" eller "en del".

Det kostar $25 att kolla på din källa så därför gjorde jag inte det, men det spelar ju ingen roll eftersom:

• Det är inte på svenska
• Man mätte bara manliga och kvinnliga talare, inga hens

"Den" är inte bara könsneutralt utan även opersonligt (eeeh jag menar, representerar inte en person). Det känns krasst och opersonligt att tala om folk som om de vore saker.

Vad spelar det för roll? Jag menar, ta meningen som sidan använde som exempel - den talar om kunden som "han", men det betyder ju inte på något vis att kvinnor som råkar vara kunder inte han valfrihet när det gäller varor. (Tvärt om, det betyder att de har valfrihet som kunder. Men det jag menar är att könsneutralitet inte spelar någon roll här.)
För jag antar att du inte menar specifikt i sammanhang där kön verkligen spelar roll men att man då vill tala om en person oavsett kön.

OK, men bra ändå att du fick ge uttryck för ditt antagande. Jag, för min del, har ett antagande om att det på vissa offentliga arbetsplatser är förbjudet, eller i vart fall stigmatiserat, att använda hen. Vem vet, kanske är det sant. Ingen kan vara säker, för ingen har koll på hela den offentliga sektorn.

Det är ju dock rätt mycket mer värt än dina påståenden. Och jag hoppas du inte menar allvar med att diskvalificera uppgifterna pga att det bara var manliga och kvinnliga talare.

Jag råkar helt enkelt bara föredra det ena framför det andra i vissa situationer. Det är inte direkt en jätteviktig fråga för mig. Visst kan det vara kul att diskutera det hela på detaljnivå, men det är knappast så att jag känner att jag är i behov av att försvara mig. Du verkar dock tycka att det är jätteviktigt att jag väljer bort ordet i vissa situationer. Varför?

Nu läste du inte vad jag skrev, vilket var: Ord som bestämmer en roll anser jag i alla lägen är »den« som könsneutralt.

Naturligtvis är den det logiska valet om man exempelvis talar om kunden, eleven...

- Den som åberopar garantin ska ovillkorligen förete giltigt kvitto.

- Den som fullgjort utbildningen kan ansöka om examensbevis.

Om du anser att den inte betecknar personer i det ovanstående så får du nog tänka om.

Det var tydligen värt $25 vilket i sig är värt mer än det någon av oss säger, det håller jag med om. Men att betala kommer alltså inte på fråga. Han får väl ladda ned och lägga upp på megaupload eller något, då kan vi läsa, inte annars.

Nej, jag tycker inte att det är viktigt vad du personligen använder för ord - men jag är mån om att folk i allmänhet inte använder hittepåord för mycket. Kalla det språketik om du vill. Hela vitsen med ord är att de bär betydelse. Naturligtvis ändras denna betydelse efterhand, men det är viktigt att styra ändringen i den mån vi nu kan. Det är, i min mening, så att tankarna inte bara styr språket, utan språket styr även tankarna. Och våra tankar är det som skapar hela vårt beteende, vår kultur. Med andra ord är det viktigt att bibehålla de delar av vårt språk som formar de delar av vår kultur vi vill bibehålla, och att ändra de delar som formar delar av vår kultur vi vill bli av med (vi är ju inte perfekta).
Ordet "hen" är helt klart något som inte användes i någon större utsträckning säg, 40 år sedan, men det används nu. Är ändringen av godo? Eller är det något vi bör stoppa? Jag vet inte och jag har nog minimal effekt på det hela. Men en annan intressant fråga är ju efter ovan hur folk som använder ordet tänker. Därför vill jag höra efter varför just du (som ju använder ordet) tänker runt det hela och varför du väljer bort andra könsneutrala pronomen.
Var det svar på din fråga?

Hmm, ja då håller jag med dig. Jag menade ord som refererar till person efter att rollen bestämts, som i tidigare exempel. T.ex. "När eleven fullgjort utbildningen kan han ansöka om examensbevis" jämfört med "När eleven fullgjort utbildningen kan den ansöka om examensbevis", det sistnämnda känns opersonligt.

En enkel justering så låter det nog bättre:
"När eleven fullgjort utbildningen kan denne ansöka om examensbevis"[/i], det låter väl inte fel?
Eller:
"När eleven fullgjort utbildningen har denne möjlighet att ansöka om examensbevis"[/i]. Det finns garanterat fler sätt att uttrycka det hela på!

Många sådana meningar går att formulera så att vare sig "han" eller "hon" ingår utan att betydelsen ändras:
"Åberopande av garantin kräver ovillkorligen att giltigt kvitto företes".