Swedengate, Svenskar bjuder inte sina gäster på mat

Det var ju du som skrev:

"Jag tackar oftast nej till kaffe/fika såvida vi inte kommit in i något intressant samtalsämne eller chansen att ligga finns där"

Jag tolkade det som att du tyckte att du inte bara förväntade dig att bli bjuden på fika och mat utan även att kunden skulle vilja ha sex med dig. Då är det ju du som tar betalt för sex om det sker på din arbetstid.

Det angår väl inte dig hur svenskar gör när de bjuder? Vi gör väl som vi vill? Dessutom så generaliserar du grovt. Alla svenskar gör inte likadant.

Men man kan ju inte introducera en lös aspekt från en kultur och tro att man kan göra likadant med exakt samma utfall.

Frankrike är modets Mecka och kvinnor tänker mer på kroppen än vad vi gör i Sverige. Det förklarar de ynka 10% mindre övervikt i Frankrike jämfört med här. Matvanorna är ungefär lika dåliga men en stor del av befolkningen går på lågkaloridiet. Kurviga kvinnor (och män) ses inte som vackra, bara de som är smala.

Skillnaden är väl också att i Sverige så är en efterrätt en skål eller pinne med glass, i Frankrike är en dessert liten precis som bakverken.

Vidrigt hur svenskar trycker i sig och sina barn sötsaker. Ett liv av lidande för några sekunders njutning om dagen..

Men det är ju detta som hela Swedengate gör. Den tar en lös aspekt från vår Svenska kultur och dömer oss efter den. Så varför inte göra det samma med andra kulturer.

Jag håller med. Vad pratar vi om, 1 av 30 pers var sådär snåla som sägs? Det känns väldigt onyanserat.

Min morsa var ensamstående lågavlönad och bjöd alltid alla mina kompisar på mat enda upp i tonåren, även när det blev hämtmat. Jag har faktiskt aldrig heller drabbats av detta själv hos andra familjer trots många oanmälda lekträffar hos många olika kompisar.

Det var vanligare med vänner som var för blyga för att sitta med i köket tackade nej men då hände det ibland att vi fick pizza på rummet framför TV’n.

Hur många som har upplevt detta låter jag var osagt. Men det har nog varit rätt så vanligt genom tiderna.

Men jag tror att det är en generationsfråga och en fråga om vilket område man bodde i. Där jag bodde och växte upp på 70 talet som var en större stad så var det så fungerade. Alla i antingen skickade man hem de andra ungarna eller så fick de sitta kvar i rummet och vänta tills familjen hade ätit.

Men samtidigt så vet jag att i byn där vi hade stugan så skulle inte mina föräldrar komma på tanken att skicka hem kompisarna utan mat.

När mina ungar växte upp på 90 talet så hade jag samma regler. Som familj åt vi middag tillsammans under veckodagarna utan att vi hade med några kompisar. Kompisarna skickade antigen hem eller satt kvar på deras rum. Men detta beror nog mycket på att det var helt andra tider. Både jag och mina ungar fick ju springa ute och leka hur mycket vi ville. Varken jag eller dem hade datorer, TV spel eller smartphone som tog vår uppmärksamhet.

Idag så ser man ju knappt en unge som är ute och leker eller varför inte cyklar till och från olika aktiviteter själva. Ungarna sitter ju mest hemma hela tiden så det finns inte samma krav på att familjen behöver en fast stund att samlas på under dagen.

Din mamma prioriterade alltså bort sin egen familj för att inte verka snål ... Det är bättre att framstå som korkad utan grepp om ekonomi ...
Där ser man.

Nej hon behövde inte prioritera bort någonting. Jag saknade ingenting när jag växte upp. Mat var också billigare förr. Låg lön betydde heller inte automatiskt att man var fattig på 90-talet. Däremot åkte vi ju inte utomlands varje år men jag inbillar mig att vi inte kommit så långt med de tiorna som det kostade att föda en extra unge någon gång eller två i veckan.
Vi ägde ändå vår bostad, en 3:a som hon betalade 45 000 kr för under en tid som det inte var så vanligt att äga, så hon var ju inte helt korkad ändå.. Usk. var hon under den tiden.

Jag kan förstå det, även om jag mer skulle uppskatta att bygga en relation med mina barns kompisar. Det var ju så härligt att vara tjenis med kompisars föräldrar, särskilt när man blev tonåring. Det byggdes mer tillit då och vi fick större frihet att vara ute på nätterna. Det ledde till högre livskvalitet för mig som tonåring. Är man intresserad av barnen på riktigt så är man också intresserad av att lära känna deras kompisar.

Jag tror faktiskt att många som kommer med exempel om Swedengate glömmer nämna det faktum att de inte var ”ditbjudna” och att de lätt kunde cyklat hem något kvarter. Är ganska säker på att detta händer i många länder.

Jag tror att Swedengate mest är en myt och en överdrift. Det är ju osvenskt eftersom att de flesta inte gjorde så. Att man blev ”bjuden” till en kompis men inte fick mat, tror jag är högst ovanligt.

Nej, mat var inte billigare förr- utan mycket dyrare. Däremot har du uppenbarligen inte en aning om vad en tia var värd för 30 år sedan jämfört med idag. Grejen var att man inte tjänade så många tior om man var låginkomsttagare.
Om hon inte behövde prioritera utan ändå gav er allt så var hon inte låginkomsttagare eller också fick hon pengar från annat håll.
Låginkomsttagare förr hade det mycket snålare än idag - och idag måste låginkomsttagare prioritera.

Ditt inlägg berättar sannolikt inte alls hur det var - utan hur du vill minnas det. (Mer exakt - de allra flesta måste prioritera ... det är inte så att man får pengar i oändlig ström oavsett arbete)

Jag har inga barn själv, men jag vill minnas att när jag var barn på 70-talet var det normala att kompisen skickades hem när det var matdags för oss. Det antogs att kompisen skulle äta hemma hos sig. Om inte kompisen redan gått hem då alltså, vilket oftast var fallet. Likadant om jag var hos en kompis och de skulle äta.

Bonniers husblatte Rakel Chukri väljer att pissa på svensken genom att på nationaldagen "bekräfta" den organiserade påverkanskampanjen "#Swedengate".

Den globala twitterstormen #Swedengate har hånat en svensk tradition: att tvingas vänta ensam på rummet medan kompisen smörjer kråset med sin familj. Det finns många sorters svenska matmarodörer – vilken av dem är du?

https://www.hd.se/2022-06-05/vilket-slags-svensk-ar-du

Man ser ett mönster här, det är främst blattar som skriver om detta. Kan det inte ha varit så att svenska föräldrar ville motverka att deras barn umgicks med blattar?
Men om det får en enda blatte/nigger att inte söka sig till Sverige så har det ändå varit framgångsrikt.

I andra nyheter:
SVT väljer att toppa nationaldagsrapporteringen med en negerbög som håller en svensk flagga.
En utstuderad förnedringsritual.

Drivit bolag i hela mitt vuxna liv. Har under flertal år betalat mer skatt under ett år än vad den genomsnittliga svensken gör under 20. Sen att det känns bättre för dig att intala dig själv att alla svartskallar är bidragstagare eller misslyckade är ditt problem. Förändrar inte att svenskar fortfarande är de största mesarna och snåljåparna av alla folk jag stött på.