Citat:
Ursprungligen postat av
Triton941
Jag länkar här till en källa från 2020 så att du får ta del av en källa som är lite färskare än den första.
https://kvartal.se/artiklar/27221/
En bit in i artikeln står följande.
Beviskravet i praktiken
En dom som Hovrätten för Västra Sverige avkunnade den 14 oktober i år illustrerar hur bevisvärderingen kan se ut i praktiken. Målet kretsade kring ett samlag i en lägenhet som målsäganden ansåg var en våldtäkt, men den tilltalade menade var helt frivilligt. Inga vittnen hade observerat händelseförloppet. Bevisningen som fanns att tillgå var i huvudsak målsägandens berättelse samt återgivningar av målsägandens beteende från vittnen. Det fanns dock därutöver även ett mindre märke på målsägandens hals.5
ett argument för en fällande dom var att den tilltalade inte tillräckligt tydligt kunde förklara märket på målsägandens hals.
Domstolens majoritet (med tre ledamöter mot två) ansåg att detta räckte för en fällande dom. Majoriteten lade särskilt vikt vid att en läkare och en kurator vittnat om att målsäganden mått psykiskt dåligt efter händelsen, vilket utgjorde bevisning för att den tilltalade våldtagit henne.6 Ytterligare ett argument för en fällande dom var att den tilltalade inte tillräckligt tydligt kunde förklara märket på målsägandens hals.
I domen förklarades:
“När det gäller märket på Sekretess As hals och hur det har uppkommit är [den tilltalade] mycket vag. Enligt honom är det ett sugmärke men han vet inte om han har gjort detta. Enligt honom har de visserligen kyssts och tagit på varandra men om det uppkommit i samband med detta kan han inte säga. Han kan inte heller utesluta att han gjort märket på halsen. För hovrätten framstår det som mindre sannolikt att ett sådant märke uppstår genom en ordinär kyss. Ett sådant märke kräver ett mera ihärdig [sic!] sugande eller någon form av våld mot huden. Något sådant har [den tilltalade] inte berättat om.
I detta fall utgörs alltså bevisningen av målsägandens berättelse, vittnesmål från läkare och kurator om att målsäganden har mått psykiskt dåligt efter händelsen, samt ett mindre märke på målsägandens hals.
Om denna kvinna var ondsint och ville sätta dit mannen som hon haft sex med så kan hon mycket väl ha spelat teater inför läkaren och kuratorn. Det kan ju också vara så att hon faktiskt mådde dåligt på riktigt för att hon ångrar sexet. Det lilla märket på hennes hals kan också mycket väl ha varit ett sugmärke. Sugmärken lämnar ganska tydliga spår på kroppen. Överlag känns inte detta rättssäkert.
Ytterligare en bit in i artikeln står följande.
Även kvinnor kan ljuga
Att låta målsägandens berättelse i sig räcka för en fällande dom hade varit oproblematiskt, om det vore så att alla kvinnor alltid var sanningsenliga beträffande våldtäkt. En närmare granskning visar dessvärre på falska och ogrundade våldtäktsanklagelser – inte särskilt många men knappast försumbart få.
Den 28 september i år fällde exempelvis Hovrätten för Västra Sverige en sjuttonårig flicka för falskt larm, efter att hon fabricerat delar av en berättelse kring en överfallsvåldtäkt och därigenom föranlett onödiga polisiära insatser.12 Kvinnor har även dömts för att falskeligen ha beskyllt en enskild utpekad man för våldtäkt.
Lyfter man blicken till den bredare statistiken förblir bilden likartad. När Brottsförebyggande rådet (Brå) i en färsk rapport granskade våldtäktsanmälningar från förundersökning till dom, framkom att ungefär var femte nedläggningsbeslut i förundersökningsskedet berodde på att det rådde tvivel kring om någon våldtäkt överhuvudtaget ägt rum.14 Detta till trots valde Brå och massmedia, när rapporten presenterades, att fokusera på möjligheterna att öka antalet fällande domar i våldtäktsmål, samt den låga åtalsfrekvensen.
Det totala antalet nedlagda förundersökningar som Brå granskade var 736 stycken.16 Statistiken visar att 6 procent av nedläggningsbesluten rörde helt påhittade anmälningar från psykiskt sjuka, 2 procent rörde spekulation från en målsägande som fått en blackout, 6 procent rörde fall med stark motbevisning och slutligen 4 procent rörde fall med mindre stark motbevisning.
Jag är säkert extra nojig för fenomenet med falska våldtäktsanklagelser eftersom att jag själv har råkat ut för det. Jag klarade mig som sagt ur det ganska lindrigt även om det skadade min tillit till kvinnor överlag.
Nu är jag etablerad med sambo och barn sedan ett par år så jag är inte ute och raggar längre men när jag var singel så var jag extremt försiktig med vilka tjejer jag dejtade när det inte fanns vittnen närvarande. Detta är något som många andra män också vittnar om. Jag tycker bara att det är väldigt tråkigt att det skall behöva vara så.
Och som jag sagt innan så tycker jag att det är lika fruktansvärt som du tycker när en våldtäkt verkligen har ägt rum. Det är inget lätt brott att utreda men jag tycker att dom grunderna som man kan basera en fällande dom på idag är för rättsosäkra för män och jag respekterar att du är av en annan åsikt 😊
Nu har jag plöjt igenom artikeln och ditt inlägg....
Jag vet inte helt vad jag ska svara på....artikeln utrycker ju mer en kritik av hur våldtäktbrott behandlas av rättsväsendet och från 2 håll....skribenten är ju lika missnöjd med att dagens rättsystem gör att många våldtäktsmän går fria som han är av att någon ev. blir oskyldigt dömd.
och saken är att för att kunna fördjupa sig i detta och diskutera på ett tillräckligt bra sätt, så måste man vara jurist och förmodligen även sitta med direkt insyn i hur domstolar agerar i praktiken.
Jag har inte den kunskapen eller insynen, tror inte heller du har det. Så vi får nog avvakta tills de kommer nån form av utredning i hur samtyckeslagen har fungerat.
Men tills dess....faktan är fortfarande den att vi har ett enormt problem med sexuellt våld, tvång och utnyttjande i samhället, och ett enormt problem med att döma i dessa fall eftersom sexbrott nu i sig är så svårbevisat. Avsevärt fler individer får sina liv förstörda pga sexuellt våld....etc och INTE få sina GM fällda än någonsin de som får sina liv förstörda pga att de blivit oskyldigt dömda.
Rättsväsendet måste hitta den bästa mellanvägen där det tas hänsyn till båda dessa sidor.
Och ska man betrakta detta lite mer filosofiskt och inte enkom strikt juridiskt...så måste nog båda könen, tyvärr "betala" med att vara utsatt för viss risk....för att där förekommer sexuellt våld i samhället för att det sexuella våldet ska minska.
Vi kommer från ett "tänk" och även ett samhälle...där sexuellt våld nästan enkom hamnade på kvinnors lott att bära konsekvenserna och därmed "ansvaret" för....både som fysiskt-, juridiskt- samt socialt offer.
Iom samtyckeslagen så läggs även ansvar för hur man agerar sexuellt på män.
och det tycker jag faktiskt är den enda vägen vi kan gå.
