John F Kennedy - mordet - 22 November 1963

Det finns alternativa teorier kring namnet Clay/Clem Bertrand.

-Ett alternativ är att det fanns en sjuksköterska på sjukhuset där Dean Andrews vårdades, som hette Claire Bertrand och att Dean Andrews snodde namnet från henne.
Vad jag vet har ingen presenterat några dokument eller vittnes uppgifter som skulle styrka detta.

-Ett annat alternativ involverar advokaten Clem Sehrt. Han har till FBI, i slutet av 1963, uppgivit att han +20 år tidigare hjälpt Oswalds mor Marguerite Oswald med något juridiskt spörsmål.

Marguerite Oswald i sin tur, uppger inför Warrenkommissionen att hon kontaktat Clem så sent som 1955, angående Oswalds ansökan till Marinkåren.
(Det finns således en viss diskrepans mellan vittnesmålen från Clem och Marguerite Oswald. Clem påstår att sista kontakten var 1943, medans Marguerite påstår att det var 1955. Clem hördes aldrig av Warrenkommissionen.)

1963 fungerade Clem Sehrt som senior rådgivare åt den kände maffia ledaren Marcello. Enligt uppgift från en medarbetare till Clem, blev han [Clem] uppringd av någon okänd och ombedd att representera Oswald i Dallas.

Denna okända person kan ha varit Charles Murret, som var gift med Marguerite Oswalds syster Lillian. Under barndomen bodde Oswald, enligt uppgift, periodvis hos paret Murret.

Andra uppgifter gör gällande att det var Marguerite Oswald själv som ringde upp Clem Sehrt. Clem Sehrt var då inte längre yrkesverksam och det är ju möjligt att han inte heller ville kopplas ihop med en presidentmördare, givet sin ställning såsom rådgivare till Marcello.
Därav ligger det ju nära till hands att han bollar uppdraget vidare till Dean Andrews, med stränga förhållningsorder om att inte röja hans identitet.

Dean Andrews har tydligen efterlämnat en anteckning, "Clem Sehrt and" eller möjligtvis “Clem Sehrtand”. Kanske hittade han på namnet Clem/Clay Bertrand utifrån dessa anteckningar, som jag själv inte har sett eller kan länka till.

Eftersom Oswald mördas finns det ju inget uppdrag för vare sig Clem Sehrt eller Dean Andrews. Det finns således ingen anledning för en hotad Dean Andrews att i åratal och med glatt humör fortsätta att tramsa och svamla i otaliga intervjuer.
Såvida han inte ville skriva in sig i historieböckerna.

Se fetat.

1. Som sagt, Andrews vittnar konsekvent om att namnet på personen som ringde upp och bad honom representera Oswald i Dallas var, "Clay Bertrand". Det är först under rättegången mot Clay Shaw som han ändrar sig.

2. Skälet till att Andrews blir intressant för Garrisons utredning är hans vittnesmål till Warrenkommissionen.

3. När Garrison därpå kontaktar Andrews så vägrar denne att identifiera "Clay Bertrand" eftersom att han säger sig frukta för sitt liv om han gör det.

4. När så Andrews vittnar i rättegången mot Clay Shaw så tvingas han av domaren att identifiera "Clay Bertrand" och han uppger då att personens riktiga namn är, "Gene (Eugene) Davis":

BY THE COURT:

Q: Where did you ever get the name of Clay Bertrand in your mind?

A: The only way I can explain it, Judge, is I tried during the time of Regis Kennedy to figure out some way to associate Gene Davis' phone call with what I had told Regis Kennedy. When it dawned on me that they would pounce on this man and cause an investigation -- and I couldn't think of Clay to save my life, the only thing I could remember was Bertrand -- I don't recall how long it took for me to put the two together, and I remembered the fag wedding reception, Big Joe introducing me to a man who I knew as Gene Davis, as Clay Bertrand, casually, and that is how I put the two together as a cover to remember what I was saying in relationship to the phone call.

Q: Not Joe Brown or Charlie Smith? Clay Bertrand?

A: Of all names to pick, I picked that one.

THE BAILIFF: Order, please!

BY MR. ALCOCK:
Q: In other words, you went back in your mind 13 years to recall that name on this occasion? Is that correct?


A: It wasn't easy


BY THE COURT:

Q: Had you ever met anybody in your life by that name?

A: Only this introduction. It was casual, at the reception. Other than that, the answer is no.

Dvs, Andrews hävdar att "Clay Bertrand" i själva verket var hans kompis och klient sedan många år, Gene (Eugene) Davis.

Att det var Davis som ringde honom vid aktuell tid, men inte för att be honom representera Oswald i Dallas, utan för att ordna köpehandlingar till en bilförsäljning.

Andrews ska därefter några minuter senare ha ringt upp sin sekreterare, Eva Springer, men då istället hittat på att "Bertrand" precis hade ringt och bett honom att representera Oswald i Dallas.

Andrews ringer därpå upp sin privatutredare, Reston Davis, sin fru, sin kollega, Monk Zelden, Secret Service och FBI och säger i princip samma sak, att "Clay Bertrand" hade ringt upp honom och frågat om han ville representera den för mordet på JFK gripne Oswald i Dallas.

Namnet "Clay Bertrand" kom han på för att skydda sin kompis, Gene Davis', identitet och varför han använde just det namnet förklarar han med att han plötsligt mindes hur han för 13 år sedan under ett gay-bröllop hade presenterats för Gene Davis, som han då redan var bekant med sedan ett halvår, med orden "Clay Bertrand".

Davis själv vittnar om att han aldrig har använt aliaset "Clay Bertrand" eller att någon någonsin ska ha introducerat honom som varandes "Clay Bertrand".

Dvs, en händelse för 13 år sedan och hon som ska ha presenterat Gene Davis som varandes Clay Bertrand, var sedan många år försvunnen från New Orleans på flykt från ett fängelsestraff och kunde därmed inte höras av åklagaren.

Hepp.


Helt klart är att Andrews ringde sin sekreterare, Eva Springer, ca 16:00 dagen efter mordet på JFK och då berättade för henne om att han precis hade fått ett telefonsamtal från "Bertrand" där denne bad honom att representera Oswald i Dallas.

Att han samma dygn berättade samma historia till sin fru, sin privatutredare, Reston Davis och dagarna därpå, till kollegan Monk Zelden, Secret Service och FBI.

Jag vill att du anger ett rimligt motiv till att Andrews som en blixt från ovan ska ha fått den här idén, hur han kom på just "Clay Bertrand" och varför han skulle hitta på att denne ska ha bett honom att representera Oswald i Dallas.

Dvs, att falskeligen vittna inför de federala polisorganisationerna, Secret Service och FBI, var och är straffbart och förenat med fängelsestraff och i advokaten Andrews fall, förlorandet av licensen att verka som advokat och juridiskt ombud. Än värre, att för all framtid förhindra honom att bli domare, som han gick till val för vid tiden för mordet på JFK.

Motiv?

Skälet till att Andrews kontaktade sin kollega, Monk Zelden, var som sagt att Andrews vid tiden för samtalet från Clay Bertrand var inlagd på sjukhus för lunginflammation och därför inte själv kunde bege sig till Dallas och representera Oswald.

Istället så erbjöd han Zelden jobbet som assisterande advokat om denne begav till Dallas i hans ställe fram till det han blev tillräckligt frisk för att själv ta sig dit.

Nu blev ju det inte aktuellt eftersom Oswald mördades två dygn efter mordet på JFK, men om inte det hade hänt, döm om Zeldens förvåning om han hade begett sig till Dallas för åta sig sitt livs fall, försvaret av den misstänkte presidentmördaren, Oswald, men väl där fått veta att Andrews hade 'hittat på alltihop' för att få lite......"gratis publicitet"?

Givet att Zelden var ordförande i New Orleans BAR Association (i.e. advokatsamfund), så var denne en högt aktad jurist och inte någon som Andrews ville lura in i en "PR-bluff" av den digniteten.

I synnerhet inte om man som Andrews vid tiden försökte bli vald som domare i ett New Orleans-distrikt.


Det ger följande alternativ:

1. Andrews hittade på alltihop 'from scratch' för att få "gratis publicitet" (se ovan)?

2. Andrews hade inbillat sig alltihop eftersom att han var omtöcknad av de barbiturater som han bevisligen intog först 4 timmar efter!! det att Clay Bertrand ska ha ringt?

3. Andrews blev verkligen uppringd av Clay Bertrand och fick verkligen i uppdrag av denne att representera Oswald i Dallas, men blev därpå utsatt för hot och påtryckningar om han inte drog tillbaka sitt ursprungliga vittnesmål.

Den finns ingen annan rimlig förklaring än nummer "3".


Att han var/upplevde att han var hotad till livet styrks av:

- Andrews vittnesmål till Warrenkommissionen där han säger att han blev utsatt för påtryckningar av FBI/Regis Kennedy att dra tillbaka sitt vittnesmål och skylla på att han var under "sedation", trots att FBI/Regis Kennedy bevisligen visste att Andrews fick "sedation" först 4 timmar efter det att Clay Bertrand ska ha ringt.

- Andrews själv under en bandad radiointervju i direktsändning utan att Andrews visste att det var bandad direktsändning (telefon), där han säger att han "want to live" och inte will få ett "hole in the head" och därför inte vågar peka ut Clay Bertrands verkliga identitet.

- Jim Garrison

- Anthony Summers

- Mark Lane

- Harold Weisberg

...och enligt Weisberg så erkände Andrews för honom att Clay Bertrand var Clay Shaw, med reservationen att Weisberg inte fick berätta det förrän efter Andrews död.

Det var dessutom så att Andrews blev utlovad en radiostudio av en viss 'journalist' från NBC, Walter Sheridan, om han drog tillbaka sitt vittnesmål. Både piska och morot således, men mer om det senare.

1. Ett dussintal sinsemellan oberoende vittnen säger att Clay Bertrand = Clay Shaw.

2. FBI visste åtminstone så tidigt som 1967 att Clay Bertrand var = Clay Shaw (3 olika memon).

3. Clay Shaw utreddes av FBI i samband med mordet på JFK så tidigt som december, 1963.

4. Dåvarande justitieminister, Ramsey Clark, lät i en presskonferens 1967 meddela att Clay Shaw redan hade utretts av FBI i samband med mordet på JFK, men att han därpå hade avskrivits som misstänkt. Clark ångrade sig därpå hyfsat omgående, givit implikationerna, och backade från sitt påstående. Ca 30 år senare fick vi veta av ARRB att han var sanningsenlig första gången och att han ljög den andra gången.

Det här och mycket mer ger sammantaget att Clay Shaw = Clay/Clem Bertrand, beyond a reasonable doubt.

Dean Andrews uppger att Clay Bertrand är Eugene/Gene Clair Davis. De är bekanta sedan många år och ringer varandra dagligen.

Författtaren Edward Jay Epstein (The Assassination Chronicles) intervjuar Dean Andrews i juni 1967. I den påstår Dean Andrews att han blir uppringd av Gene Davis på natten efter mordet på JFK.

Gene Davis uppger till assisterande distriktsåklagaren Alcock, att han ringt till Dean Andrews på sjukhuset, den 23 november 1963, ingen tid specifierad. Ärendet är att diskutera försäljningen av en bil. Under samtalet påtalar Dean Andrews vilken ära och berömmelse, som väntar den advokat som företräder presidentens mördare.

Prentiss Davis, en anställd utredare hos Dean Andrews, uppger i en tidningsartikel New Orleans Times-Picayune August 13, 1967, att Dean Andrews ofta använde namnet Bertrand när han ville maskera namnet på en person.

Namnet kan ju således vara en sammansättning av Clair från Eugene Davis och namnet Bertrand.

Exakt. Och?

Epstein = CIA/Mossad. Skräp.

Se ovan. Det är enligt Andrews det här samtalet som han därpå förvandlar till att "Clay Bertrand" har ringt honom och gett honom i uppdrag att representera den för mordet på JFK gripne, Oswald, i Dallas.

Tror du på det?

Något som i så fall INTE framkommer vare sig i Secret Service's, FBI's eller Garrisons respektive utredning, ej heller under rättegången mot Clay Shaw.

Har du en länk/källa till artikeln?

Visst. Det kan vara precis vad som helst, men frågan är hur trovärdig/sannolik respektive teori är.

Igen:

1. Andrews hittade på alltihop 'from scratch' för att få "gratis publicitet" (se ovan)?

2. Andrews hade 'inbillat sig' alltihop eftersom att han var omtöcknad av de barbiturater som han bevisligen intog först 4 timmar efter!! det att Clay Bertrand ska ha ringt?

3. Andrews blev verkligen uppringd av Clay Bertrand och fick verkligen i uppdrag av denne att representera Oswald i Dallas, men blev därpå utsatt för hot och påtryckningar om han inte drog tillbaka sitt ursprungliga vittnesmål?

4. Annat? Vad?

Vilket av dessa fyra alternativ anser du vara det mest trovärdiga/sannolika, och det enligt vilken tillgänglig bevisning?

Medan PekkariP1 fortsätter med att fundera ut ett svar här, så kan det vara på sin plats att lista bevisningen för att Clay Shaw = Clay Bertrand. Det har varit uppe tidigare och jag postar igen:

- Dean Andrews (advokat): Anlitades som sagt regelbundet av Clay Shaw/Clem Bertrand som rättshjälp till homosexuella skyddslingar. Utöver det så ringde Clem Bertrand Dean Andrews dagen efter mordet på JFK för att anlita honom som försvarsadvokat till den fängslade Lee Harvey Oswald.

- Perry Russo (försäkringagent): Träffade Clem Bertrand på ett party anordnat av kompisen, David Ferrie, där dessa två tillsammans med Leon Oswald diskuterade det kommande mordet på JFK. Russo identifierade därpå Clem Bertrand som Clay Shaw när han fick titta på foton medtagna av Garrisons assistent, Andrew Sciambra (identifierade även Leon Oswald som Lee Harvey Oswald).

- Mrs. Jessie Parker (Flygplatsvärdinna): Bevittnade Clay Shaw när han skrev namnet Clem Bertrand i en gästbok i New Orleans Airports VIP Lounge.

- William Morris (Bekant med Clay Shaw): Signerade ett affidavit till Garrison där han försäkrade att Shaw var känd under namnet Clem Bertrand i New Orleans nöjeskretsar.

- Ricky Planche (Bartender): Försäkrade i intervju med Joan Mellen att Shaw gick under aliaset Clem Bertrand i New Orleans nöjeskvarter.

- Barbara Bennett (Bartender): Som ovan.

- Aloysius Habighorst (polisman): Var den polisman som tog emot Clay Shaw när denne häktades som misstänkt för delaktighet i mordet på JFK. På frågan om Shaw använde något alias svarade han, Clem Bertrand och skrev därpå under med sitt riktiga namn.

- Edgar Tatro (Lärare): Vid ett besök i stadens nöjeskvarter blev han tillfrågad vad han gjorde i New Orleans (han var från Boston) svarade han att han var där för att följa rättegången mot Clay Shaw. Då skrattade personen och sa: “Look, everyone down here knows that Shaw is Bertrand. But that poor devil Garrison can’t prove it to save his soul.”

- New York Times (Robert Semple): Skriver att US Justice Department är övertygat om att Clay Shaw och Clem Bertrand är samma person.

- Thomas Breitner: Säger till Garrisons assistent William Turner att Clay Shaw presenterade sig som Clem Bertrand i University of California där han höll en mindre föreläsning någon dag efter mordet på JFK.

- Virginia Johnson (Shaws hembiträde): Säger att en man som vid upprepade tillfällen bodde hos Shaw berättade att Shaw ofta gick under aliaset, Bertrand (NODA report of interview of March 22, 1967. This man’s last name is likely Formydahl, and he is named in Shaw’s will.)

- Dr. Jacob Hety: Var bekant med en homosexuell man vid namn, Greg Donnelly. Denne hade i sin tur känt Clay Shaw under många år och refererade till honom som, Clay Bertrand.

- Leander D’avy: Berättade inför Garrisons utredare att han vid ett besök i restaurangen, The Court of the Two Sisters, observerade en ung man, som han senare identifierade som Lee Harvey Oswald, när denne frågade efter, Clem Bertrand. D’avy besökte ofta restaurangen och såg då ibland Clay Shaw i sällskap med advokaten, Dean Andrews.

- FBI (report about Shaw): ”... it is revealed that as of February 24, 1967, the Bureau “received information from two sources that Clay Shaw reportedly is identical with an individual by the name of Clay Bertrand.” ~ FBI Airtel of March 2, 1967

- FBI (report from 1967): ”... it is revealed that informant Lawrence Schiller knew three homosexual sources in New Orleans and two in San Francisco who indicated that Shaw was known by other names, including that of Clay Bertrand.” ~ FBI Teletype of March 23, 1967.

- Ed Guthman (LA Times): Berättade för Warrenkommissionens, Wesley Liebeler att det hade varit känt i två månader att Clay Shaw var Clem Bertrand. ~ Billings Journal, p. 20.

Att inte fler i New Orleans' French Quarter trädde fram och vittnade berodde på att Garrison kort innan hans utredning av mordet på JFK blev känd, genomförde ett antal razzior i sagda French Quarter där åtminstone 9 stycken barer/restauranger fick ta ner skylten på grund av diverse illegal verksamhet.

Det var först när Garrison skickade ut medarbetare till till sagda French Quarter istället för att själv gå runt och fråga angående identiteten på "Clay/Clem Bertrand", som han/de fick napp.

Att Clay/Clem Bertrand = Clay Shaw.

Frågan blir då om samtliga här ovan (och fler därtill) av okända anledningar ljuger om att Clay/Clem Bertrand = Clay Shaw, eller om de talar sanning.


Var tror du själv, PekkariP1?

Med tanke på att du själv ofta hävdar att stora delar av FBI, CIA och extremt många andra ljuger systematiskt (i ett stort antal fall) så är det väl knappast otänkbart att även denna lilla handfull människor ljuger? Eller varför fäster du så stor trovärdighet till just dessa personers uttalanden om en person som inte verkar finnas (aldrig verkar ha funnits) i övrigt?

Att CIA bevisligen är "massmördare" kan du ju knappast neka till. Att både CIA och FBI rutinmässigt och systematiskt har ljugit för sina arbetsgivare, det amerikanska folket och dess representanter i Kongressen, är ju heller knappast någon nyhet.

Det här ger däremot inte att allt de säger är lögner. Det säger däremot att i de fall det sannolikt är så att de ljuger, så finns det ingen anledning att tvivla på att de i så fall skulle kunna ljuga.

Tvärtom.

Och jag försöker bena ut vad du i sammanhanget mer precist menar med "gissningar".

Vet du det själv?

Du påstår INTE att det verkar som att de ljuger? Igen:

Eller varför fäster du så stor trovärdighet till just dessa personers uttalanden om en person som inte verkar finnas (aldrig verkar ha funnits) i övrigt?

Dvs, om du påstår att det verkar som att personen i fråga, Clay Bertrand, aldrig har funnits, så ger det i så fall per implikation att du därmed påstår att det verkar som att individerna här ovan, ljuger.

Eller?

Även om så vore fallet så kan det inte användas som bevis i andra fall än de du menar är dokumenterade. Det är bias.

Typ alla fall där du påstår saker men inte kan lägga fram bevis. Allt från jfk till Bob marley ..




Nej precis. Jag frågar varför du påstår det - själv är jag neutral tills någon lägger fram bevis för att det som bara verkar vara si eller så är fakta.

Du hävdar att det verkar som att personen (Clay Bertrand) aldrig har existerat = du hävdar att det verkar som att ett stort antal vittnen ljuger om att Clay Bertrand faktiskt var Clay Shaw.

Igen, Varför verkar det vara så, menar du?

Ja, att du tycker att det är "supertöntigt" att gång på gång bli påmind om den kanske enskilt viktigaste principen inom den anglosaxiska rättstraditionen, har framkommit klart och tydligt.

No worries.

Jag menar att över dussintalet vittnen som sinsemellan oberoende hävdar att Clay/Clem Bertrand = Clay Shaw just är "proven otherwise".

Att Clay Shaw begick mened när han under rättegången hävdade:

- att han aldrig hade använt aliaset Clay/Clem Bertrand.

- att han aldrig hade träffat David Ferrie, än mindre kände honom.

- att han aldrig hade träffat Lee Harvey Oswald, än mindre kände honom.

- att han aldrig hade jobbat för CIA.

Det här ger sammantaget:

- Ett mycket stort antal sinsemellan oberoende vittnen säger att Clay Shaw = Clay/Clem Bertrand = antingen så ljuger Shaw eller så ljuger ett stort antal sinsemellan oberoende vittnen.

- Ett mycket stort antal sinsemellan oberoende vittnen säger att de har sett Clay Shaw tillsammans med David Ferrie och Oswald = antingen så ljuger Shaw eller så ljuger ett stort antal sinsemellan oberoende vittnen.

- FBI hade en mängd vittnen som hävdade att Clay Shaw var Clay/Clem Bertrand, men nämnde ingenting om det till Jim Garrisons utredning = bevisat.

- Ett antal CIA-dokument säger att Clay Shaw var en "highly paid contract agent", hade en säkerhetsklassning inom ramarna för project QKENCHANT och att han gjort över 30 resor utomlands, främst till Latinamerika, där han dels hade konsulterat med CIA innan han reste ut och dels lämnat in detaljerade rapporter efter det att han kom tillbaka = bevisat.

- Clay Shaw var även styrelseledamot i Permindex/CMC i Rom. En frontorganisation för CIA och som utvisades från Italien för politiskt omstörtande verksamhet och som bl.a. finansierade ett antal mord- och kuppförsök mot Charles de Gaulle = bevisat.

Allt det här och mycket annat ljög/teg Clay Shaw bevisligen/med mycket stor sannolikhet om under rättegången mot honom.

Varför ljuga om han inget har att dölja?

Nej det hävdar jag inte - jag hävdar att det är absolut värt att ifrågasätta ditt påstående om motsatsen.

Det både vet du, och har förstått, men
Ändå tramsar du vidare istället för att bemöta frågeställningen.

Om du hade någon självkritik skulle du skämmas.
Resten av tramset om valt Shaw etc är irrelevant - jag har aldrig ifrågasatt det men till skillnad från dig skulle jag förstås (som alla ÄRLIGA debattörer) visat bevis och källor - inte bara tramsa vidare och försöka förskjuta bevisfrågan som du.

Fick Garrison någon från French Quarter att vittna?
Han påstod ju att det var allmänt känt i French Quarter att Clay Shaw använde sig av aliaset Bertrand.