Varför känner kvinnor solidaritet med sitt kön, men inte män till sitt?

Mmm.

Kan det inte hänga ihop med rasism och förtryck? Svarta håller ju ihop på ett annat sätt än vita. Se exempelvis hur de jublade när kräket OJ Simpson friades. Kvinnor har också kollektivt förtrycks och betraktar på något sätt sig själva som en minoritet.

Kvinnor konkurrerar om toppmän, om de har självförtroendet att ge sig in i kampen. Resten är systerskapet som ska ge trygghet i en värld där de intalas att de är utsatta.
Det är feministerna som intalar dem det, men alla sätt att mäta sånt på visar att män är mer än dubbelt så utsatta i bästa fall och tio ggr mer utsatta på nästan varje område.

De män som har självförtroende nog, och för dem är det ännu mer ett "måste", så agerar de i en tävlingsinriktad värld där ingenting, till skillnad mot kvinnorna, är gratis.

Och så har det varit i hundratusentals år för män.

Jag tycker själv att den största skillnaden mellan manligt och kvinnligt gnäll är förväntan på responsen. kvinnligt gnäll förväntar sig "jag håller med/det är synd om dig". Manligt gnäll förväntar sig "i nästa match kommer AIK att vinna/om vi stoppar invandringen så...". Dvs kvinnor gnäller för att få sympati och medhåll. Män gnäller för att få lösningar. Ungefär den skillnaden som förklarar varför män startar företag. Mannens manliga kollega svarar "om du gör så här får du ner skatten", kvinnans kvinnliga kollega svarar "Du skulle passa såå bra att driva företag". Gissa vilket råd som gör att företaget lever längst.

Det fetade stämmer inte. Män gnäller för att de tycker synd om sig själva - det handlar inte om något konstruktivt gnäll. Kvinnor har i så fall i högre grad av konstruktivt gnäll - där också konstruktiva lösningar i högra grad föreslås - ex skilj dig, gör inte x arbete osv..

Jag undrar om det stämmer. Som vit man går jag självklart igång på en vit man som skjuts av en svart man. En vit man som leder en TV-serie är roligast osv. Fast det märks inte lika mycket eftersom "vita män" leder allting överallt så är det vardag för mig och jag kan i princip undvika allting som har med icke-vita män att göra och ändå få ett bra liv. En svart man kan inte bara titta på TV-serier men färgade.

Jag är t.ex totalt ointresserad av kvinnliga woke-filmer och kvinnostyrd TV och musik och likvärdigt. Bara att skippa och uppenbarligen föredrar jag att vara omgiven av vita män.

Notera att den kvinnliga diskussionsvärlden är extremt trång, dina exempel är typiska och kvinnors frågor handlar ofta om hur kvinnor mår (alltid dåligt). Medans män inte alls gnäller hur de mår utan att Leksand inte gjort mål eller att det är för många hucklen på gatan.

Jag tror du och jag inte har samma betydelse av ordet Gnäll? Det är egentligen inte att gnälla att "AIK ligger sist" jämfört med "min man glömde köp blommor". För mig betyder Gnäll "jag har ett problem och NÅGON ANNAN måste ändra sig". Det är kvinnors paradgren. Ändra på män. För att komma dit används Gnäll. Men Gnäll är det minst fungerande sättet att ändra på någon.

Nej, eftersom du inte anser att det är gnäll när män tycker synd om sig så har vi inte det. Precis som vi inte har samma uppfattning om vad konstruktivt är. Att svara en man som tycker synd om sig (gnäller) med en fotbollskommentar är inte konstruktivt.

Jag känner inte alls igen din beskrivning. Jag är man och jobbar inom IT, den mest manliga branschen. Det förekommer inget gnäll mellan oss, vi är väldigt nöjda med våra liv. Min son gnäller aldrig med mig, mina döttrar gnäller jämnt.

Ge några exempel på manligt gnäll på din arbetsplats.

En klassiker är gnäll om att kvinnan inte förstår vikten av mannens arbete och kräver delat ansvar för barnen istället för att anpassa sina arbetstider och sina åtaganden efter mannens arbetstider och fritid - som att gå på fotboll t ex.

Det var ett klent exempel, småbarnslivet är 1% av alla diskussioner. Det finns tvångsregler från staten som tvingar män att göra något de inte vill, vara hemma med sina barn en extra månad. Många män älskar sina jobb lika mycket som familjen och vill känna frihet, inte statlig styrning. Det vore klent om män man bara la sig på marken och accepterade det. Men visst, statlig styrning gnäller män på, män tycker om sin frihet. En kvinna gnäller nästan aldrig på staten.

Jag skulle nog behöva fler exempel för att förstå dig. Och om du inte har det så visar det nog att män inte gnäller särskilt mycket i din närvaro? Jag kan på 5 minuter lista 100 kvinnliga gnäll-repliker. Det kan nog du också.

Skulle säga att en inte oansenlig mängd män gnäller på att de får knulla för lite.