Citat:
Ursprungligen postat av
ahees
Hur är ni med ADD socialt? Eftersom ni är introverta? Hur känns/yttrar det sig?
Kan bara tala för mig själv då jag har en unik blandning av det ena efter det andra.
Har ADD men även mycket drag i Autism spektret. Hette tidigare Asperger
Sen har jag ett IQ uppmätt till 127. Inget hemma test utan professionellt utfört under tiden jag gick på utredning.
Sen sista diagnosen jag har är dyslexi.
Hade det skitjobbigt i ung ålder då jag förstod in princip allting men var fruktansvärt usel på att förklara mig så andra människor förstår. Det har jag även idag men jag ska ge det ett försök.
När jag träffar nya människor så "Analyserar" jag människan direkt. Vet ganska omgående vad det är för typ av människa, alltså om han/hon är manipulativ, översittare, snäll, fejkar sig till, ljuger, utveckla vänskap/bekantskap med personen, självgod, egoistisk, trög, skrytmåns osv osv.. Allt ni kan komma på plus lite till. Håller koll på allt, ansiktsuttryck, kropps rörelser, ögon kontakt, ton läget i rösten, ord val hen väljer, alltså precis allt. Så på bara någon minut vet jag hur jag ska bemöta dig då jag vet på ett ungefär vilken person du är.
Människor avslöjar väldigt mycket egentligen om man bara håller koll på allt detta och ser mönster som speglar sig från andra människor du träffat. Som sagt skitsvårt att förklara.
Kan anpassa mig in princip i vilken miljö med människor som helst då jag nästan alltid vet hur mitt bemötande ska vara så det blir så bra som möjligt för den människa jag träffar. Därav har jag en stor kompis krets. Men har inte riktigt någon vän som står mig nära som många av er har. Är nästan jämt ensam, är en väldigt svår person att vara med långsiktigt. Är så neutral du kan tänka dig. Jag vet med stor sannolikhet redan det du vill berätta/Prata om, vilket gör det tråkigt att vara med mig. Varken skrattar eller ler mycket alls. Ja ni kanske får en bra bild i huvudet hurdan jag är. Skit tråkig med andra ord. Kan inte heller sluta med det neutrala heller då jag har väldigt svårt att göra ansiktsuttryck själv kombinerat med ton förändringar i rösten, det känns bara fel.
Ta till exempel Julafton när man ska öppna paket och vara "glad" över något man kanske inte alls blir direkt "glad" över. Då ska du fejka det och du har ingen aning om hur du gör, samtidigt som en glad röst ska hoppa in i allt och ha ögon kontakt, Naä usch hatar det. Vill öppna paketen utan att göra en minn helst och bara avsluta med ett simpelt "Tack". Firar ej jul längre så slipper det bekymret idag. Men ni kanske förstår vad jag menar?
Så är det dagligen för mig, har givetvis blivit bättre men har svårigheter inom det. Förstår heller inte ironi så bra, då jag tar det mesta du säger seriöst. Så några små "flin" blir det inte från min sida vid något tort skämt.
Förut fick jag även tänka mycket på vad jag sa i ett längre samtal då jag lätt dumförklarade folk eller att jag sa något kränkande fast i mitt huvud så var det inte alls kränkande.
Idag har mitt sociala blivit mycket bättre men saknar fortfarande en del. Jobbar på det!
Hur är jag när jag träffar tjejer då? Jo, jag är bara neutral. Dem flesta tycker det är avslappnande att vara kring mig, dem känner sig bekväma väldigt fort. Lite som att man har känt varandra längre en vad man har. Då jag inte verkar så dömande, men samtidigt så har jag redan dömt allt personen har gjort sen vi träffades och lagt ihop i huvudet som ett pussel ungefär som bara blir en klarare bild om vem jag har framför mig. Högljudda tjejer klarar jag dock inte av. Har inga problem att skicka hem sådana. Är ganska rak och ärlig men med försiktighet då jag lätt kan kränka folk som jag nämnde tidigare.
Hur är jag på jobbet då? Otroligt snabb lärd. Lärde mig TIG Aluminium på bara någon vecka. (Och ja det ser väldigt bra ut, som ett proffs hade gjort det. Rätt lutning, jämn matning osv.) Har fått på mig mycket ansvar fort. Har skitsvårt med all ironi som kommer från alla gubbar! Därav får jag jobba själv väldigt mycket, då jag också är extremt noga med det jag gör. Millimeter anpassningar. Kommer bra överens med chefen och han är nöjd över de arbete jag gör.
Men ska starta eget lite längre fram.
Övrigt kring mig:
Som jag nämnde tidigare är jag ensam väldigt mycket, bollar idéer när jag är ledig.
När jag kollar film så är jag "bakom" kulisserna kan man säga. Kollar hela tiden på att det jämt är perfekt ljus, vinkel, hur förberedd skådespelaren ser ut att vara på sin nästa replik, ja ni fattar. Inte så värst kul att se film när det är det ända jag tänker på från början till slut.
Pluggade 2 dagar innan Mc körkort och B körkort. Mer behövdes inte.
Brukar rent Amfetamin just nu då jag upplever att det hjälper mig mest. Kör doserade doser som funkar bra för mig. Äter vitamin tabletter, dricker mycket vatten och får i mig frukost och middag.
Annars körde jag Elvanse 120mg (1x 70mg + 1x 50mg) då jag upplever att det är det ända som lugnar mitt huvud laglig väg.
23-25 års Ålder.
Kön: Man
Lämnad av föräldrarna från 13 års ålder. Tagit hand om mig själv ända sen dess.
Någorlunda bra relation med Morsan idag.
Testat många olika substanser, mest av ren nyfikenhet sen också se hur hårt jag kunnat pressa mig då jag upplever att mitt psyke är något extremt starkt.