Ni som får "road rage", vad är det som händer i skallen?

Låter som en total skröna….

Skulle backa ut ur en parkering vid ett köpcentra och fått två höga skåpbilar vid varje sida så såg ingenting utan fick göra som man brukar och backa långsamt och försiktigt tills man kan se något.
Då börjar en bil tuta hysteriskt så stannar och vinkar ursäktande så de kan köra förbi inte mer med det.
Om jag bara inte råkat få ögonkontakt med gubben och ser hur han sitter och skäller och hytter med sina rynkiga armar plus att hans tant ger mig fulfingret.
Där brast det för mig.

Jag får inte road rage på något vanligt vis, men försöker ändå straffa de som utsätter andra för livsfara då och då.

Vanligen tar jag då regnummer och pröjsar en tonåring för att släppa ned en sten på rutan över bilen från någon bro någon gång under de nästa två åren.

Jag förstår att det är tillfredsställande men de kommer inte att koppla...
Själv lider jag att ständig roadrage. Senast i förrgår körde en bil ut framför mig så jag fick tvärbromsa. Jag tutade naturligtvis på aset och då gav han mig fingret och körde tvärbromsa/gasa framför mig i ett par hundra meter.
Sen svängde han in på en annan parkering. Jag körde till nästa rondell och svängde tillbaks. Kollade att han gick in på nåt kontor, åkte fram till bilen och ristade snabbt in "PEDO" på motorhuven. Sjukt? Ja, men jag kände mig mycket bättre efteråt.

Hej! Jag har funderat på vad som händer i huvudet på folk som erfar road rage, eller (som jag hädanefter kommer kalla det för) vägvrede? Jag är alltså intresserad av att höra era erfarenheter av vilka situationer som utlöser det, hur ni reagerat och vad det värsta ni har gjort när ni blivit tokiga på era medtrafikanter.

Själv kan jag erkänna att jag känner någon mild variant av vägvrede emellanåt, särskilt när jag är stressad av någon försening som jag såklart själv har försatt mig i. Det dummaste jag har gjort är väl några puckade omkörningar på ställen med dålig sikt eller med lite väl små marginaler vid mötande trafik. Men jag har varit med om folk som kastar sig runt med bilen mellan filer som om de kör speed tetris på tjack, tvärnitar framför bussar som kränkt dem eller lägger sig på signalhornet för att man vägrar köra ut i en tvivelaktig väggren när de ska fram.

Min egen teori är att man blir gälen av att man 1.) faktiskt hamnar i farliga situationer, 2.) Att man tänker att det finns mer eller mindre klara rätt och fel i varje given situation och därmed blir jävligt aspig när man ser andra bryta mot reglerna och 3.) Att man tänker att man sitter i sin egen lilla privata sfär bakom ratten fast man är ute och lallar i offentligheten (dvs av samma anledning som det förekommer en jäkla massa näspetning i bilköer).
Vad tror ni?

Att ha livet i behåll är tydligen inget du värdesätter
För mig leker livet med testo just nu. Blir sällan arg, går det för slött? No problem - kör om. Tränger sig nån olämpligt. No problem. Tuta. Gör någon ett litet konstigt drogpåverkande "move", tuta. Livet leker just nu, my man. Och kom ihåg, en bra spellista gör allt!

Hej! Jag har funderat på vad som händer i huvudet på folk som erfar road rage, eller (som jag hädanefter kommer kalla det för) vägvrede? Jag är alltså intresserad av att höra era erfarenheter av vilka situationer som utlöser det, hur ni reagerat och vad det värsta ni har gjort när ni blivit tokiga på era medtrafikanter.

Själv kan jag erkänna att jag känner någon mild variant av vägvrede emellanåt, särskilt när jag är stressad av någon försening som jag såklart själv har försatt mig i. Det dummaste jag har gjort är väl några puckade omkörningar på ställen med dålig sikt eller med lite väl små marginaler vid mötande trafik. Men jag har varit med om folk som kastar sig runt med bilen mellan filer som om de kör speed tetris på tjack, tvärnitar framför bussar som kränkt dem eller lägger sig på signalhornet för att man vägrar köra ut i en tvivelaktig väggren när de ska fram.

Min egen teori är att man blir gälen av att man 1.) faktiskt hamnar i farliga situationer, 2.) Att man tänker att det finns mer eller mindre klara rätt och fel i varje given situation och därmed blir jävligt aspig när man ser andra bryta mot reglerna och 3.) Att man tänker att man sitter i sin egen lilla privata sfär bakom ratten fast man är ute och lallar i offentligheten (dvs av samma anledning som det förekommer en jäkla massa näspetning i bilköer).
Vad tror ni?