Ställ era random astronomifrågor

Det jag inte får ihop i mitt huvud är hur man skall tänka för att fatta detta: alltså, vart man än är i universum så ser man alltid galaxer runt omkring, ungefär samma mängd åt alla riktningar.

Jag förstår hur man skall tänka, måla prickar på en ballong, blås upp, vart du än placerar ut dig så ser du alltid galaxer.

MEN

En ballong är 2D, universum som vi känner det är minst 3D, så då borde de alltså finns en ytterkant, någon galax borde ju ha den yttersta positionen? Där man bara ser galaxer åt ett enda håll -inåt. Eller tänker jag fel här?

Hjälp!

Ballongens 2D är en bild av motsvarar universums 3D. Det finns inget utanför eller innanför

Du kan se rummet som en tredimensionell yta som är krökt.

Som andra förklarat, så är det svårt att tänka på det - för att vi är 3-dimensionella varelser och det som är naturligt för oss inte nödvändigtvis är sant.

Därav att man använder sig av analogier i färre dimensioner. Tänk t.ex en plan yta - den är antingen oändlig, eller så har den en kant, eller hur? Men om den plana utan kröks till en boll, så är den inte oändlig längre - men har inte nån gräns, kant, slut eller vad man vill kalla det.

Det svåra är att nu tänka sig detsamma men med en dimension till. En rymd, som är krökt så att den inte är oändlig, men ändå inte har en gräns eller slut.

Många frågar sig då om man inte borde se sig själv i backspegeln, och teoretiskt är det ju så. Men krökningen kan vara så stor att det inte är möjligt, alldeles förutom hur lång tid det skulle ta innan du syns (minst det synliga universums storlek i (ljus-)år gånger två.

Och då universum förefaller platt, så kan det vara likt jorden - markytan förefaller platt lokalt, eftersom krökningen är så liten. Universum fungerar troligen likadant; den förefaller platt eftersom krökningen är så mycket större än den bit av den vi på riktigt kan se.

En av sakerna JWST ska försöka göra är ju att se längre tillbaka - längre bort - till saker som rödförskjutits så mycket att Hubble inte kan se dom. Kanske kan vi upptäcka spår av en krökning, som vi inte gör idag ...

Eller också förefaller det platt för att det faktiskt är platt.

Ska du dra upp det där nu igen? Universum oändligt eller inte är en annan diskussion

Så fort du skriver inlägg till nya frågeställare där du hävdar att universum måste vara ändligt får du förvänta dig mothugg där någon av oss andra konstaterar att det mycket väl kan vara oändligt, det är den mest naturliga tolkningen av de data vi har.

Det var iofs inte vad jag hävdade, utan det handlade om hur man överför 2d till 3d. Men visst - jag inser att det kan tolkas som att jag inte tror på ett oändligt universum.

Och för att rehasha det; det är inte vad jag gör. För det är inte kompatibelt med dagens insikter om Big Bang som vi tror oss förstå det. Men jag är SÅ trött på att skriva det gång, efter gång, efter gång.

Så jag får be om ursäkt, jag tänkte inte alls dra in det, utan detta var en förklaring kring analogier och hur universum KAN vara krökt likt ytan på en ballong utan att för den sakens skull såra dina känslor.

Du fortsätter tyvärr att blanda ihop två saker: Big Bang-teorin såsom den faktiskt definieras av kosmologerna, respektive din idé om hur den faktiska verkligheten är beskaffad.

BB-teorin baseras på de homogena och isotropa lösningarna till Einsteins fältekvationer i den allmänna relativitetsteorin, som efter sina upptäckare kallas Friedmann-Lemaître-Robertson-Walker-metriken. Beroende på hur medeldensiteten förhåller sig till Hubbleparametern, finns tre slags lösningar:
1. Positivt krökt och ändligt
2. Plan geometri och oändligt
3. Negativt krökt och oändligt.
Alla dessa ser likadant ut i varje punkt, dvs t ex samma (men tidsberoende) medeldensitet överallt, utan någon gräns för det. De oändliga alternativen HAR oändligt många galaxer!

Detta är fakta om teorin.

Du tror inte att verkligheten kan vara som i punkt 2 eller 3, och att om rummet är oändligt så måste det finnas en gräns för hur långt ut det finns materia. Men detta är INTE hur det funkar enl Big Bang-teorin.

Din modell är inte i sig orimlig på något sätt, men idag har kosmologi blivit en allt mer observationell vetenskap, och då talar en helt överväldigande mängd data för en plan Big Bang-modell.

Hej Bullen,

De senaste veckorna har jag noterat en "stjärna" som ligger rätt lågt på himlen och som jag uppfattar det rakt österut. Den syns på morgnarna och jag har försökt googla mig fram till vad det kan vara. Gissar att det är en planet, men är det någon som vet vad det är jag ser?

Venus går upp i ~ sydost ungefär kl. sex på på morgonen, borde vara hon.

Jo, det är vår gissning. Tiden vi ser den är mellan 06.30-07.00.