Den stora opinionsundersökningstråden - Redux

Nu handlar tråden om OU men väljarstödet är inte det enda som räknas; om SD får 45 % men alla övriga gör en DÖ-överenskommelse mot SD så kan vi inte ändra något. Så att bli accepterade som samarbetspartner av andra partier är viktigare än några % mer i OU för landets framtid. Hade det varit S som öppnat för ett samarbete så hade vi förhandlat med dem också. Om man tycker att SD var mer radikala och anti-alla förr så var det för att alla vägrade ha med oss att göra; det var inte en självvald situation. Inför valet 2018 ville inte M förhandla med SD men kunde tänka sig passivt stöd, först efter valet har de ändrat sig. Så i det valet röstade 82 % på partier som vägrade förhandla med SD. Nu i OU har partier som de facto förhandlar med SD cirka 45 %. Det är mer värt än om SD skulle haft 25 % i OU nu men samma låsta positioner gentemot andra partier som förra mandatperioden. Men vi har diskuterat det här förut.

Jag håller absolut inte med. Ett SD som driver hård opposition och ligger på 45% skulle omvälva hela etablissemanget.

Men det var inte poängen jag gjorde. Man ersätter inte S genom att närma sig M. Som vi också ser konkurrerar SD nu främst med M, inte med S.

Just nu, men historiskt verkar sossarna gått via M till SD. Reinfeldt ökade på S bekostnad i 2 val men sedan rasade M när de gick över till SD. Steget direkt till SD verkar vara för stort för många sossar p.g.a. "nazist-rasist-snacket", inte p.g.a. den ekonomiska politiken.

Något måste vara fel i dessa opinionsundersökningar. Inte en chans att 31 procent röstar på S samtidigt som även V ligger över deras valresultat. Det enda logiska är att S hamnar under sitt valresultat när både V och SD ökar, och S tappar väljare till dessa två partier. I de fallen S vinner den procenten som försvunnit från MP så har S rimligtvis 26-27 procent. Då tappar MP rimligtvis även till V och C. Så hur kan S helt plötsligt gå upp 5 procentenheter när andra partierna inte tappar särskilt mycket?

Är det gamla mätmetoder som gör att man främst når ut till en massa vänsterväljare?

Ja, men historiskt lurade Reinfeldt arbetarna med "nya M, arbetarpartiet". Det var också en tid då svenskvänliga alternativ saknades i folkmedvetandet, och svenskar var trötta på att betala höga skatter för att finansiera folkutbytet.

Till viss del tror även jag att det stämmer att ängsliga sossar hellre kanske tar en omväg via M även idag, men vi ser inte någon väljarflykt till M heller. Detta i ett läge då i princip varenda svensk ser med fasa på vart landet befinner sig och är på väg.

SD ska inte ligga på 18% nu. Då gör man fel.

Hur kan högern ha vägrat tillföra medel när vi har haft en socialdemokratisk regering i nästan åtta år?

Blev det ett bra utfall när miljonprogrammen byggdes för problemen med segregation?

Vi skulle behöva ett invandringskritiskt vänsterparti för de som tycker SD är för hemskt och M för höger. Kan vi få enighet om en restriktiv invandringspolitik i riksdagen kan vi börja tjafsa om skattesatser och friskolor igen, som på den gamla goda tiden. Om an inte röstar SD p.g.a. sådant så tycker man inte heller att den demografiska förändringen är viktigast och påverkar alla andra frågor.

Jag tror inte att det är skattesatser som bromsar arbetarväljare, utan snarare minnet av då M rånade folket på välfärden och slumpade ut de flesta tillgångar till sina kompisar.

SD borde gå som ett tåg nu, men ingenting händer.
Ett parti till vänster verkar behövas ja, men jag hade önskat att SD skulle komma att fylla den platsen. Det är knappast som att svenska arbetare vill ha kommunism, de vill bara inte bli rånade. Det blir de i och för sig blir med S också, bara inte riktigt lika illa.

Oppositionen är svag, sticker inte ut, tvärtom, man har blivit följare till regeringen. När man som sist röstade om Pandemilagen var det bara Liberalerna som reserverade sig, resten röstade för förlängning. Man har blivit så bekväm, att någonannan tar hand om Sverige dvs S, som vill regera, oppositionen har blivit likt en fet katt, som får stekta sparvar serverade på silverfat utan att anstränga sig. Partiledarna i oppositionen har miljonlöner och inget ansvar, man flyter förnöjsamt omkring i tillvaron, likt politiska Oblomovs kopior.
S och V kommer ha höga siffror idag och imorgon, för motståndarna är gääsp så trötta och så nöjda.
M, KD och SD tar väljare av varandra, det ser mörkt ut för dem, KD kan vara på väg ut.
Det blir de övriga partierna utanför riksdagen som får fler röster.
S ministrar är i SVT nästan dagligen, stor exponering, hjälper dem, "de tar ansvar".
Oppositionen, JA var är den, finns den?

Ni är fullt välkomna till att skrämma upp varandra. Det är rolig läsning. Kör gärna med fler uttalanden som; "varenda svensk ser med fasa på vart landet befinner sig och är på väg", när rekordmånga sparar på banken, sysselsättningsgraden är hög och jättesatsningar inom industrin görs.

Vad jag vill säga är att paniken är obefogad. Därför ser ni också mätningar som speglar detta. Och härnäst kommer Magdalena och rider ut pandemivågen med oss. Vilket stärker hennes aktier ytterligare. Så jag ser ingen öppning förrän till vårkanten för er. Fast då glider säkert Nooshi fram och tar center stage istället. Det låter mer troligt faktsiskt. Och hon är trots sina brister den friska fläkten som folk vill se, och när hon snackar så låter hon väldigt, väldigt nationalistisk.

Svårt läge för er. Jag tror ni får problem. I synnerhet om skattesmitarpartiet fortsätter såhär.

Vi kan inte vara både vänster och höger, därför är vi ett mittenparti. Med bara ett invandringskritiskt och nationalistiskt parti i riksdagen så är det ganska naturligt att det blev ett mittenparti. Nationalistisk höger och vänster får väl skärpa till sig så att de också kommer in i riksdagen.

Och hur skall t.ex. vi i SD få (S)VT att inte ha med sina ministrar utan oss istället?