Bostadsbubbla i Sverige?

Tulpanubblan är inte jämförbar på något sätt med bostadsbubblan, snarare med Tesla, bitcoin eller möjligen USA-aktier generellt. Så länge som räntan är 1% så finns ingen bostadsbubbla. Men låneräntan har aldrig i historien varit 1% utom i närtid och den kommer att stiga och normalt brukar folk ta höjd för det. Men det känns inte så.

Bostadsbubblan finns hur som helt inte förrän den spruckit, på så sätt har vi inte en bostadsbubbla.

Bostadspriser är rimliga i Sverige, med avseende med ränte läget och hur mycket fiat pengar som trycks ut just nu.

Villor ute på landet torde nu ha en pissig utveckling, prismässigt. Pga bränsle- och elpriserna. Tänk på att dessa priser bör förbli bestående.

Låt oss (under antagandet att det finns en bubbla) säga att bubblan spricker tror ni på en snabb nominell prisminskning, eller att nominella priserna inte förändras nämnvärt medans inflationen gör realvärdet mindre?

För att du fattar väl att en vanlig svennefamilj ALDRIG kommer ha råd med en villa för 7,3-8,6mSEK om de inte ärver pengar eller vinner på lotto?

Att istället som du tycker, att bosätta sig i Rimbo eller Riala måste du ju fatta inte är aktuellt för de som faktiskt köper villor med tanke på att man i extremt stor utsträckning jobbar i Stockholm och inte kan ha en pendling på 3h/dag om man har familj.

Insats 1-1.5m är väl förvisso ett problem, om man inte har sålt tidigare bostad, men själva lånet klarar två med hyfsade inkomster av även med 3% ränta och 2% amortering.

7m@3% = 210000 minus 30% = 12k/mån
7m@2% = 12k/mån

Övriga boendekostnader ca 6k/mån. Total utgift 30k/mån

Lön i Stockholm ca 50k/mån x 2 = 70k netto

Inte någon toppensituation men hanterbar.


De med lägre löner får hitta något runt 6m vilket inte är något större problem:

https://www.hemnet.se/salda/bostader?location_ids%5B%5D=18031&item_types%5B%5D =villa&item_types%5B%5D=radhus&selling_price_max=6 000000&sold_age=12m

Eftersom det är begränsad spekulation på den svenska bostadsmarknaden finns det ingen större risk för en stor sell off från investerare eller spekulativa köpare. Går t.ex. räntan upp vilket minskar viljan att ta stora lån kommer det ge en långsam nedgång till priserna justerat in sig mot den nya räntenivån.

Skulle staten däremot påbörja ett stort byggprogram med incitament som t.ex. fri mark, räntefria lån, momsbefriade nybyggen skulle en mer skarp nedgång kunna ske eftersom utbudet ökar och kostnaden för dessa är lägre än de befintliga begagnade bostäderna.

Dagens prisnivå vilar i stort mot brist på bostäder och låga kapitalkostnader, båda skapade av det offentliga.

Fast det är inte den enskildes ekonomi som är intressant i ett sånt läge.
Självklart kommer bostadspriserna falla om det du skriver blir verklighet.
Då upphör även den privata skuldsättningen att öka vilket då måste ersättas av staten för att ekonomin ska rulla på.
Det största problemet blir såklart att byggsvängen kommer stagnera och vi vet att vi har en ohälsosamt stor del av ekonomin helt beroende av byggsvängen.

Hur stor tror du arbetslösheten blir?

Sverige har alldeles för lite byggande av bostäder, så varför skulle Sverige drabbas av hög arbetslöshet när det slutar byggas?

Att personer byter begagnade bostäder med varandra till allt högre priser leder väl inte heller till någon större injektion av pengar i nationen. Det vore bra om staten istället förde en mer expansiv politik både genom lägre beskattning och lån till investeringar.

Jag undrar över hur mycket högre priserna i praktiken kan stiga med nuvarande ränta? Finns det någon som försökt räkna på det?

sverige har 9.27 i förhållande till disponibel inkomst. De värsta länderna som hongkong är ju uppe i 47, så finns mycket utrymme till.

Här har ni listan
https://www.numbeo.com/quality-of-life/rankings_by_country.jsp?title=2020&displayColumn=5

Inga konstigheter att komma upp till 12-13. Det som verkar styra kvoten mest mest är befolkningstäthet och möjligheten att bygga mer. Om kineserna börjar köpa i sverige, så som de gör i thaialand och andra närliggande länder, så lärd det ge en skjuts på bostadspriserna.

Om köpare inte behövde räkna med 4-5-6 % ränta i sina kalkyler och belåningsgraden var 90% utan amorteringskrav som det var 2000-2008 så skulle priserna sticka iväg minst 30% på nolltid.