Sveriges Radio: "Språkproblemen fortsätter – äldre förstår inte personalen"

Fair enough.
All lycka till dig och din familj!

Jag tror inte du riktigt förstår vad jag menade eller så misstolkar du med flit. Jag försöker igen.

Om jag gör ett prov och får underkänt och sedan visar det för en kompis som kan lite mer än jag och frågar vad jag gjorde för fel är det att fuska?

En gång till. De flesta av värdarna jobbar så hårt att de inte orkar plugga svenska EFTER JOBBPASSET.
Och vem ska försörja ICKE-FLYKTINGARNAS familjer medan de ska gå SFI? De är TVUNGNA att jobba. Även med bristfälliga svenska.
Fattar du inte att de inte får något val?

Kommunikation är i många av fallen grundläggande och vital inom den typen av sektor. Bristande kommunikation skapar lätt komplexa situationer som hade kunnat undvikas. Bristen inom yrket som artikeln handlar om utmålas däremot inte helt korrekt.

I en vårdhantering av brukare ingår en mängd olika instanser från olika håll inom vården där man finner professionellt folk med olika grader av utbildning, det enda element där utbildning samt erfarenhet skiljer för en grupp i stort är just brukargruppen. Det är alltså därför brukargruppen bör hanteras på ett så anpassat sätt som möjligt. Det är den gruppen som har behovet av vården samtidigt som skälen till den vården givetvis varierar från brukare till brukare.

Det är mycket möjligt att brukare likt denne i artikeln, som råkat ut för stroke och vanligt förekommande kognitiva påföljder, hade behövt en vårdare med kommunikationskunskaper långt utöver de den genomsnittliga högskoleutbildade svensken besitter.

Knipan i situationen är att de som besitter sådana skickligheter inte befinner sig inom det aktuella yrket, utan de anses ofta vara överkvalificerade då skickligheten redan bidragit till att de vidareutbildat sig förbi yrket i fråga. Det finns heller inga ambitioner hos en person eller påtryckningar för en person med extra utvecklade språkkunskaper att arbeta med ett sådant yrke.

En stor anledning till bristen på kommunikation i situationer som de artikeln tar upp är just att de med lysande kunskaper inom kommunikation har begett sig till andra yrkesområden som passar deras status eller deras mål bättre.

Vad vi som samhälle har att välja på är att helt enkelt ta bort yrkesgruppen och låta de verksamma antingen vidareutbilda sig på egen hand för sedan att återkomma när kriterierna kan uppfyllas eller att de helt enkelt får söka sig till andra yrkesområden. För vad vi inte lär se är att yrkesaktiva och högutbildade inom vården skulle infinna sig i att kliva ner och axla uppgiften som vårdare, det tror jag de flesta i tråden förstår.

Det gäller att lösa problemet kring bristande kommunikation mellan parterna utan att skapa ett vakuum där det helt enkelt inte finns några yrkesverksamma. I den bästa av världar skulle yrket kräva större mängd språklig kunskap än vad som krävs på majoriteten av arbetsplatser på den svenska marknaden.

Sedan tas det upp i trådstarten att för många brukare är deras vårdare ibland, troligen i väldigt många svenska fall, deras enda sociala kontakt. Det är ett sorgligt resultat av hur det moderna västerländska samhället är utformat, men det är vägen man har valt att gå och därför fyllt med konsekvenser man får bemöta.

2 av mina väninnor utbildar sig till undersköterskor och hade praktik på 2 olika äldreboende. En i demensboende.
Bägge två berättade att sådant som hen beskrev förekommer ofta och de var väldigt ledsna över detta...
Själv har jag aldrig sett att man behandlade brukarna så. Skulle anmäla på en gång.

Jag misstolkar dig inte, det är du som inte förstår vad jag menar..

"Om jag gör ett prov och får underkänt och sedan visar det för en kompis som kan lite mer än jag och frågar vad jag gjorde för fel är det att fuska?"

Helt okej att hjälpa någon förstå, för att sen klara provet på egen hand. Där är vi överens.

Försök nu att förstå mig..

Om jag gör ett prov och får underkänt, för att jag inte ens förstår hela eller delar av språket som provet är skrivet på. För att jag av någon anledning inte har orkat eller känt att jag har haft tid att lära mig språket som provet är skrivet på.
Sedan visar jag det för en kompis som kan lite mer än jag, denne kompis "skriver" sedan indirekt, eller direkt provet åt mig.
Så att jag sen får ett godkänt på ett prov, som jag fortfarande inte förstår i tal eller skrift.
Men som ger mig förmåner jag annars inte fått åtnjuta.

Är det att fuska?

Jag trodde du var färdig..?

Men okej, det är för att dom har börjat i fel ände.
Först SFI, sen jobba och bli trötta.
Hade språkkrav varit ett faktum för att ta sig in i den svenska arbetsmarknaden utifrån, så hade detta varit ett ickeproblem.

Verkligen...I min kommun Botkyrka började man med språkkurser för vård-ocv omsorgs personal.

Hur kan de försörja sina familjer ocv betala svarta hyror medan de läser SFI? Hoppas du vet att bara de som får sina UT som flyktingar och av sk flyktingliknande skäl har olika etableringsersättningar i 2 första år I Sverige. De andra inte berättigade några bidrag.

Om man kan bra språket varför ska söka så tungt och lågbetalt jobb som vårdare då?

Allt detta är din egna tolkning av vad som berättades. Att du väljer att tolka det såhär när någon säger att de "hjälper" någon kan egentligen bara du svara på.

-
Nej.
Välfärdssystemet och inkompetent socialism är problemet.
Om inte folk fick gratis skit skulle de inte komma till Sverige. Det skulle ha varit extremt svårt att komma till ett land som Sverige och väl där måste reglerna vara stenhårda. Gör du bort dig det minsta blir du hemskickad direkt och portad från landet i 10 år.

Staten borde ha satsat på att främja Svenskt barnskapande och inte kommunist feminism.
Nu är det såklart försent.

Jag skulle rekommendera de som har råd att starta ett privat hem för Svenskar av Svenskar.
Krossa socialismen.