Narkotikapolitiska notiser och nyheter

Vars kommer siffrorna ifrån?

Jag har nämligen läst siffran 50 miljarder €.

Antalet människor som får medicinsk cannabis utskrivet i Sverige har gått från ett 20 tal 2017 till drygt 4000 i dagsläget.

Anmärkningsvärda siffror kring det medicinska bruket, vore intressant att gräva djupare i en politisk debatt kring ställningstaganden som möjliggör en sådan explosiv utveckling. Förvisso stor skillnad mellan medicinskt bruk/preparat och rekreationsbruk, men å andra sidan en stor skillnad i förhållningssättet till medicinsk cannabis nu och tio år tillbaka.

Läste det på EU's sidor om legala odlingar och licenser inom eu. Det var uträknat av europol (det du fetade) och är endast en estimering, som jag vet av erfarenhet är helt ute på landet. Det troliga är att de siffror du sett är långt under den verkliga siffran. Såg också att ett ensamt gammalt tomatgardneri i danmark omsatte för runt 1.5 miljoner euro första året de odlade cannabis till medicinalindustrin istället för tomater. 4000 är inte den stora marknaden, även om det är en klar förbättring i sverige, men om det legaliserades och man informerade istället för stigmatiserade skulle marknaden med all säkerhet öka. Har alltid undrat mig över styret i svedala, sista riktiga öststatslandet som finns kvar.

Företrädare för nykterhetsrörelsen replikerar ungdomsförbunden som tvärtemot förespråkar en mer human narkotikapolitik än den bedrivna ideologiska, repressiva och restriktiva.

Förutom nämnda droger i artikeln orsakar syntetisk cannabis såsom spice också narkotikadödlighet. Den användningen är en följd av att cannabis är förbjudet, kriminaliserat och oreglerat. Att cannabis däremot inte orsakar narkotikadödlighet är nästan alla utom någon TV-doktor överens om.

Ett problem är dock att använda och inneha cannabis är kriminaliserat. Den som använder har uppenbart inte hindrats av att bli kriminaliserad. Användningen av cannabis är ett faktum att förhålla sig till. Dessvärre gör inte staten det som istället skapar brottslingar som inte behöver vara det, vilka kommer närmare annan och grövre brottslighet.

En stor andel av de som är i fängelse är också tidigare dömda för ringa narkotikabrott. Bland denna grupp är förtida dödlighet högre. Om färre som unga vuxna kriminaliserades genom cannabis skulle antalet som tar och får en kriminell livsstil bli mindre.

Kriminalisering medför stigmatisering. Vilket i sammanhang med narkotikabruk leder till att det döljs och fångas upp senare med risk för missbruk och att andra omgärdande problem förvärras.

Fler behöver veta att det i Sverige anmäls flest ringa narkotikabrott samtidigt som narkotikadödligheten är bland den högsta i Europa. Ett samband som faktiskt inte tillåts av sossarna att utredas.

Så visst kan en legalisering av cannabis minska dödligheten, som omgärdas en kriminell livsstil som är sprungen ur att som ung vuxen ha blivit en dömd narkotikabrottsling genom att använda cannabis, fastän det inte är första man tänker på.

Ointresset bottnar i kriminaliseringen av narkotikabruket från 1988. Därigenom ses missbrukare som brottslingar istället som sjuklingar. Fast narkotikamissbruk borde hanteras som symptom på bakomliggande problematik, inte en brottslig handling.

När bruket är kriminaliserat blir det högre narkotikadödlighet vilket syns i jämförelse med länder där det inte är. Hur som helst tillåter inte sossarna att sambandet mellan flest kriminaliserade narkotikabrukare och den högsta narkotikadödligheten i Europa utreds.

Sedan skapar staten brottslingar genom kriminaliseringen som inte behöver vara det. Bedriven repressiv och restriktiv narkotikapolitik leder också till att narkotikaproblem såsom brottslighet förvärras.

Ett grundläggande problem är att narkotikabrukare är kriminaliserade genom själva bruket. Därigenom görs missbrukare till brottslingar istället för att ses som sjuklingar, vilka följaktligen behandlas därefter. Det ska ju vara jobbigt att vara missbrukare så skademinimerande åtgärder såsom substitutionsbehandling motarbetas. Kriminaliseringen 1988 av narkotikabruk blev också ett narkotikapolitiskt misslyckande med mer narkotikaproblem, förutom sjuklighet och dödlighet även brottslighet, som följd. Inte heller har den inverkat till en lägre narkotikaprevalens som var lägre tiden innan kriminaliseringen. Tvärtom ökar prevalensen och varje år slås också nytt dystert rekord i antal anmälda ringa narkotikabrott utan att det ifrågasätts eller utreds vad alla dessa anmälningar har lett och ska leda till.

Sossarna förnekar sig aldrig, någon som är förvånad? Sista försöket att släta över 30 års förtryck av beroendesjuka personer?

https://www.dagensjuridik.se/debatt/debatt-fult-spel-att-gomma-lagforslag-om-narkotika-i-gangbrottsutredningen/

Det angivna syftet är att man ska komma åt fall där någon till exempel beställer narkotika över internet men där köpet stannar vid ett försöks- eller förberedelsebrott. Avsikten med de nya lagförslagen är att avskräcka brukare från att handla narkotika på internet, någon sådan effekt finns det dock inget stöd för. Att kriminalisera förstadierna till innehav och annan befattning motiveras i utredningen med att det som en allmän utgångspunkt gäller att beteendet som kriminaliseras ska vara straffvärt.

Hur ska polisen kunna bevisa att just den personen köpt till sig själv? Känns ju inte så rättssäkert. Ponera att posten hittar ett brev med narkotika. Ska det då räcka för att dömma den vars namn står på brevet?

Och just ringa brott också. Okej om det är grovt eller normalgraden så klart men hur mycket tid har polisen att lägga ner på detta?

Tror många poliser börjar tröttna på att slåss mot väderkvarnar.

Det var det första jag tänkte på, får man vara lite konspiratorisk tror jag det kvittar i deras ögon Vem som försökte begå brottet, att någon blir dömd verkar vara det viktigaste, jättebra att det lyfts av människor som jobbar med juridik.

DN har publicerat ett debattinlägg angående den svenska narkotikapolitiken skriven av Henrik Tham professor i kriminologi. Finns tillgänglig att läsa nu.
Citerar hans slutsats från DN "Sverige riskerar att måla in sig i ett hörn i narkotikapolitiken. Vi bör nu söka en hedervärd reträtt i stället för att ytterligare förskansa oss. Närmast skulle detta innebära att regeringen tillsätter den utredning för utvärdering av den svenska narkotikapolitiken som riksdagen begärt. I utredningens uppdrag bör också ingå att se hur liberaliseringar i andra länder hittills har fallit ut.".
Henrik Tham hänvisar också till en gemensam nordisk universitetsstudie som publicerats nyligen ”Retreat or Entrenchment. Drug Policies in the Nordic countries at a crossroads” med länk. https://www.stockholmuniversitypress.se/site/books/e/10.16993/bbo/

Länk till debatten i DN

https://www.dn.se/debatt/gor-en-hedersvard-retratt-fran-forbudslinjen-mot-knark/

Tyvärr lyssnar ju inte sossarna på någon verkar det som. Skygglapparna är på.

Dåligt uppdaterad om det politiska läget men visst kan dom hamra igenom denna lag själva eller behöver dom stöd av andra partier?

Sverige riskerar att måla in sig i ett hörn i narkotikapolitiken.

Detta fick mig att skratta, riskerar, verkligen?

Inget land i världen har kopierat våran narkotikapolitik, det är talande.