Citat:
Ursprungligen postat av
Dalulven
Väldigt vilka krav på att just Skandiamannen ska ha ett så kristallklart minne. Det förekom olika signalement i flera olika tidningar, och så nu ett på presskonferensen, dessutom hade han den uppgift som LP av allt att döma hade sagt på platsen, så motivationen att ringa kan ha kommit från många olika håll, inte bara av det som Holmér sa. Däremot presenterades väl tipsnumren under konferensen?
Det mesta tyder på att SE skulle ha ringt oavsett vad som framkom under konferensen. Det var väl därför han försökte få fram tiden genom att kontakta RB, vilken tyvärr var upptagen just då.
Finns denna konferens och (antagligen) efterföljande intervju av Holmér att beskåda någonstans?
Någon skrev tidigare att den var försvunnen. Finns den inte i SVT:s arkiv? Hur är det ens möjligt?
Nej visst fast 1. Han är redan från början lite misstänkt. Vissa vittnen är just vittnen enbart. 2. Det är inte nödvändigtvis små ändringar. Först har han blivit förhörd av polisen, på plats. Några dagar senare inte alls, men då har han i stället jagat efter en bra bit, i mördarens spår..
Dvs, när det framkommit nåt vittnesmål där nån lämnat ett signalement på nån som med lite god vilja skulle kunna vara honom. Då blir han plötsligt väldigt angelägen om att synas på bild i pressen och rekonstruera sin språngmarsch.
Men han ville ju bara skryta inför sina grannar och vänner? Det är ett väldigt krånglande, om det nu bara är det han vill. Kan jag tycka?
Han sticker ut i att han är så aktivt ihärdig och vill sprida en berättelse om sig själv.
Han utger sig för att vara väldigt angelägen om att se till att polisen inte springer runt med fel signalement på en gärningsman han själv inte riktigt har hunnit få en bra bild utav? Eller ens sett över huvud taget?
För själva skotten de reagerade han ju inte på, eftersom ”det smäller så mycket från gatorna” 1986..
Sen kan han ju ha hört vittnen beskriva gärningsmannen ja, men inget vittne verkar ha sett honom på platsen.
Och det först han måste göra när han kommer ut på gatan från skandiaentrén, bråttom som han nu har, är att gå fram till ett skyltfönster och stanna upp. För att kunna titta på sin klocka? Fast tunnelbanenedgången ligger ett stenkast bort bara..
Kort sagt! Oklarheter och frågetecken..