Citat:
Ursprungligen postat av
AlexxHooker
Spånar och tänker högt, fantiserar, precis som alla gör om sin egen framtid och hur saker skulle kunna vara, och var är felet i det?
Jag kommer inte kunna ta ut en lön, jag tar redan ut en viss lön, dock några enstaka tusenlappar men fortfarande ingen lögn eller höga tankar, det är ju så? vadär grejen ens? vad är det konstiga?
Och absolut, vilket "skitjobb" som helst skulle ge mig en försörjning, det har jag aldrig ens förnekat, men jag skulle inte klara av det med mitt psyke där jag är just nu, oavsett om det är en lögn för er eller inte.
Jag vågar påstå att mina trauman i tidig formande ålder är värre än andras, de flesta hittar inte sin pappa medvetslös från 11-12 års ålder och får bli förälder åt sin egen förälder och därmed sakna trygghet och bättre vetande, sådan skit sitter kvar vare sig du försöker förminnska det och ta det ifrån mig eller inte.
Nej jag är inte kvar och stampar, du TROR det för att du inte ser vad som händer bakom kameran och jag sällan pratar om det just för att det är mitt privatliv.
Jag går hos psykiatrin, samtalsstöd på VC och har börjat bearbeta mig själv, något som inte fanns tid för under mina 28 år som medberoende.
Du kan inte ta ifrån mig eller förminska min historia och lägga orden i min mun åt mig och döma mig därefter, för du var inte där, alltså vet du absolut ingenting, utan sitter och tycker saker på ett anonymt nätforum om en främling du inte känner annat än vad jag delat på nätet.
Man får ha drömmar, det kan dock vara bra att ha en visa verklighetsförankring. Vad kommer du kunna uppnå? Vad är mest troligt, att du landar ett hyfsat kneg med hyfsad ingångslön eller att du skapar ett marknadsledande varumärke eller blir anställd av Bandit Rock? Sen, vad är det som hindrar dig från att göra det du redan gör idag men ändå gå och arbeta och trygga en försörjning? Man kan ju satsa helhjärtat på sociala medier och varumärken när man märker att det här betalar bättre än att gå på jobbet. Det gjorde inte du, du stannade hemma och satsade fullt på youtube till det tog fart, sen ljögs det och överdrevs om inkomster. Fråga, när du ljög om att du tjänade det Therese gör på ett halvår på en månad, var det bara för dina följare eller var det även för Therese och övriga familjen? Det är intressant att få svar på.
Du tar redan ut en viss lön, hur kommer det sig? Kanske ska man först gå med väldigt mycket vinst innan man tar ut pengar ur företaget? Eller är det farfar som skickat in slantar som han tillåter dig ta ut för att han tycker synd om dig? Försök inte övertyga någon om att du redan går med vinst när du säljer för någon ynka tusenlapp i veckan. Varför besvarar du detta ens, är inte det del av ditt privatliv?
Precis, nu kommer offerkoftan på igen. Du utgår från dina egna personliga upplevelser och ”vågar påstå” att ditt trauma är väldigt mycket värre än andras. Vad baserar du det på? Finns det en skala där man kan säga att det här det är 5 poäng, utsätts du för det här är det 6 poäng. Nej, så funkar det inte. Alla har trauman och alla reagerar olika. Det finns folk som haft det extremt mycket värre än dig som kanske hanterat det väldigt mycket bättre. Sen finns det folk som blivit utsatta för tillsynes mycket lindrigare saker men som påverkats mycket starkare. Det finns ingen skala, folk har olika personligheter och reagerar olika. Och oavsett vad är det inte klädsamt att skylla ifrån sig på sin barndom när man är över 30, ens om man blev våldtagen som barn eller fick sin förälder mördad.
Det här är förövrigt varför man aldrig ändrar åsikt om dig. Du börjar tala om att ditt var värst och mest offer är du. Du är så fruktansvärt odräglig när du gör så. Du verkar inte förstå själv hur äcklig du framstår. Jag baserar min åsikt om dig på inlägg som det här. Hur du försvarar, bortförklarar och är framförallt är väldigt mycket mer offer än dom allra flesta.