Citat:
Ursprungligen postat av
Sonnenwende
Alla länder har en rad olika kalibrar att hantera oavsett hur de försöker att samordna, även om USA skulle fastna för 6,8 så kommer de ha 9 mm, 12,7 mm, 338 Norma och säkerligen 7,62 och 5,56 med.
Trots allt kan inte en kaliber uppfylla alla önskemål och vapentyper hur gärna man än skulle önska.
Men skillnaden här, är att man under en lång övergångsperiod, skulle riskera att ha flera olika kalibrar för samma ändamål och därtill olika kalibrar i olika NATO-länder. T.ex. .280 och 8x57 i Västtyskland, .30-06 och .280 i USA, .280, .30-06 och 8x57 i Italien, .280, .303 och .30-06 i Storbritannien, 6,5x55, 8x57, .30-06, .303 och .280 i Norge o.s.v.
Med 7,62x51 (eller möjligen franska 7,5x54, även om det var en lite grövre kaliber än 7,62x51, eftersom den egentligen var 7,65x54) så kunde man snabbt konvertera till en ny gemensam kaliber, vilket inte hade varit fallet med .280
I den bästa av världar, så borde man ha standardiserat på 7,62x51 som en interimstandard (för konvertering av befintliga vapen och smidig omkonstruktion och nyproduktion av existerande konstruktioner), och sedan lagt mer jobb på att ta fram en ny patron, för introduktion. någon gång under 1960-talet. Gärna en lite nedskalad version av .280 British, vilket 6,5mm Grendel f.ö. är vad gäller proportioner. Fast med lite högre laddtryck och därmed ungefär 50m/s högre hastighet.
Som det nu var, så insåg USA snart att 7,62x51 inte var en universell patron, och anammade PDW-kalibern .223 Remington för att komplettera 7,62x51. Hade man istället skalat ned .280 British lite (d.v.s. ungefär 6,5mm Grendel), så hade man kunnat få en kaliber som hade kunnat ersätta 7,62x51, medan med med .280 British hade riskerat att hamna i en situation där man hade levt kvar länge med ett halvt dussin legacykalibrar, samtidigt som .280 British ändå hade behövt kompletteras med .223.