Blir det lätt att man blir blind för hur de flesta har det när man får bra lön?

Det här inlägget beskriver väldigt bra det TS ville lyfta. Medianen ligger runt 30 så det är därikring de flesta ligger och precis som du konstaterar är marginalskatten ingen man behöver oroa sig för då. Det är också därför int är mer debatt kring detta då majoriteten inte har något problem med nuvarande ordning.

Lever man i en bubbla kan jag förstå att man tycker det är konstigt att det ser ut så här och att inte alla röstst pä M och infört platt skatt.

Intressant trådstart. Jag känner själv att jag har blivit blind för hur de flesta har det rent lönemässigt. Har runt 40 k. Hade jag t.ex. velat köpa en ny TV för 8000 kr så hade jag åkt och köpt en direkt och tänkt att jag inte ska köpa något "dyrt" nästa månad.

Har en kompis som har runt 50 k (och lägre hyra o.s.v.) och jag tycker att han har blivit blind för hur jag har det.

Det som jag tycker är konstigt är alla personer som ändå har en okej lön (säg 30 k) och som aldrig kan köpa någonting förrän vid löning. Alltså, personer som har 0 kr på kontot precis innan löning. Vad bränner dom pengarna på egentligen?

En annan sak utöver lön är ju flexibilitet med arbetstider och så. Om jag vill ha ledigt på t.ex. onsdag så får jag det. Det är långt ifrån alla som har det så och det är lätt att glömma..

Från 32.5 till 50 i skatt blir ju en hel del pengar men de går ju att plocka ut saker på firman förutsatt man är egen företagare .

Om allt ägs av företaget så går de ju att dra av moms o dyl på varje inköp så verkligheten är ju att många plockar ut en trevlig bil . Tjänsteresor som i själva verket är privata m m .

Det är inte alla som inser det.





Då är det ju utmärkt om man äger sin egen bostad, dvs noll skulder och att den dessutom är hyfsat nyrenoverad. Uppvärmning, mat, försäkring behöver inte kosta många tusenlappar i månaden. Finns det utrymme så äger man en bil också. I ett sådant läge skulle man som pensionär kunna ha råd att ha ett sparande. Låga fasta utgifter är allt.

Man kanske inte vill bo i en studentkorridor, behöver bil för att ta sig till jobbet, osv.

Hört talas om bostadsrätt med låga kringkostnader?

Och den kostar att köpa...

Alla boenden kostar pengar

Men då är min fråga, vad har du gjort för val i livet för att hamna där du är idag?

Är du hemmafru så kan jag delvis förstå dig men ändå inte, fanns ekonomisk kunskap på den tiden också även fast den inte var lika lättillgänglig.

Vad får du ut per månad netto? Skulle gissa på 12-13000kr om du är fattigpensionär?

Kan du specifiera vad pengarna går till? Tycker det låter som att du sparar för lite och slösar pengar på ljusglimtar i livet? Är det verkligen så, eller är det bara onödigt skit du köper?

Du skriver att du köper teknik prylar? Vad är det du köper hela tiden?

Saker som är viktiga för mig:
Bra telefon 5000kr vartannat år.
Bra dator 9000kr vart 5e år.
Bra tv 10 000 kr vart 8e år.
Soundbar eller dylikt 7000kr

Möblerna man har är mestadels gamla helträ möbler man kommit över billigt och fixat, håller för evigt.

Men troligen lite mer än studentkorridoren...

Ser ibland en del mer eller mindre bisarra uttalanden i ekonomiforum, inklusive här, från folk som enligt egen utsago i alla fall har en medelhög lön.

Exempel är förslagsvis att det inte är något problem för de flesta att köpa en soffa för 35 000 kronor, att de allra flesta kan spara 5 000 kronor i månaden, en miljon vid 40 borde alla klara av osv osv.

Jag kan bara se från mitt egna liv, men ser inte hur något av dessa påståenden är vare sig problemfritt eller realistiskt.

Jag har en "vanlig" lön. Tjänar runt 30 000, 32 år gammal. Kollar jag medianinkomsten i min stad, Göteborg, så ligger den nånstans runt 26 500 kr, så jag ligger över genomsnittet. Hittar inget om medianlön. Hittar medellön, men det är inget bra riktvärde då höginkomsttagare drar upp siffran rejält, så medianen är ett bättre värde, men säg att den ligger nånstans mellan medianinkomsten och medellönen i riket på 34 000, så kanske nästan exakt mitt i prick på min lön, 30 lax.

Jag har ungefär 10500-11000 kvar efter att räkningar är betalt. På det sparar jag 3000 vilket är långt mycket mer än vad den absoluta majoriteten gör. 1500 sparar jag långsiktigt på fonder, och 1500 kr sparar jag kortsiktigt till resor, ny teknik, dyrare nöjen osv, på mitt sparkonto. Ungeför 7500 kr kvar. Sen är det alltid nån extrautgift utöver vanliga räkningar. Naprapat för 750 kr en månad, linser en månad för 600 kr, kanske tandhygienist eller tandläkare för 700-1400, eller dags för elnätet att betalas för 8-900 kr, vilket nästan alltid drar ner summan till nånstans runt 5-6000 innan saker som mat och vanliga vardagsnöjen ens kommer in i ekvationen.

Rent teoretiskt hade jag kunnat spara 2000 mer, men då skulle jag mer eller mindre bara leva på att jobba och äta, inget mer.

Ska jag spara ihop till en soffa på 35000 "problemfritt" så måste jag fokusera ALL spar i ett år på det, och helt strunta i att pensionspara eller korttidsspara till roligare saker.

En miljon vid 40 är väl hyfsat realistiskt. Det kräver bara 1700 kr i månaden om man jobbar från dag 1 vid 18 års ålder, med en avkastning på 7%, men det förutsätter att man verkligen får in ett spartänk tidigt och att man är ekonomiskt mogen. Något som jag egentligen blev först vid 25 års ålder. Innan dess var det nästan enbart att sätta sprätt på de pengar man har på massa roligheter.

Jag tror att min situation är väldigt vanlig. Förmodligen har jag det t.o.m bättre än de allra flesta i mitt geografiska område då jag dels tjänar ovanför medianen, och dels är jag såpass low maintenance att spara 3000 i månaden inte påverkar min livskvalitet nämnvärt. Men även för mig skulle dessa tre påståenden vara väldigt svåra att nå utan att börja räkna om en massa eller leva väldigt kärvt ett tag.

Det är därför jag undrar om det är lätt att man blir "blind" eller glömsk över hur folk med en vanlig lön har det? Inget illa menat alls. Det känns bara ibland när dessa bisarra uttalanden kommer som att vissa, när de plötsligt tjänar en 40-50 000+, kanske glömt bort hur tiden på en vanlig genomsnittslön, eller kanske t.o.m under genomsnittet, såg ut, och att även om man inte svälter utan lever ganska bra, så är det inte särskilt problemfritt att spara till den där trettiofemtusen kronorssoffan eller utan att offra en massa kan spara 5000 i månaden.