SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

'Orten' här är nog inte att betrakta som bestämd form av ordet 'ort' utan mer som ett egennamn. Om jag säger att jag är född i orten förväntar jag mig inte en följdfråga vilken ort det gäller, en sådan skulle bara visa att den jag pratar med har dålig koll. Det funkar ibland på liknande sätt för andra företeelser vars namn råkar komma från en bestämd form av ett ord. Fundera hur du skulle göra sammansättningar med Plattan, Fryshuset, Den Svenska Björnstammen, Ströget eller Åreskutan. Någon av dem kanske skulle tappa sin bestämda form för någon, men inte alla, väl?

(Får också erkänna att det första exemplet som fök upp i huvudet på ett ord som bara syns i bestämd form är den småroliga benämningen "dolmenkollen" för urologen )

Du använder alltså ordet grammatik om en skriven bok, i princip.

Det är inte den enda användningen av ordet. Förmodligen oftare betecknar det det språksystem vi har i våra hjärnor. Det går att se grammatiska skillnader på våra runstenar, och det var ett bra tag innan någon fick för sig att skriva ned en grammatik på pergament. Det vore absurt att säga att det inte fanns någon grammatik av den anledningen.

När barn växer upp lär de sig sitt modersmåls grammatik utan att ha tillgång till några böcker.

Och dialekter är mycket mer än prosodi. Vi har än så länge dialekter med pluralformer på verben och dativformer på substantiven. Att bara vifta bort det med att det är avvikelser vittnar inte om något större intresse för språkvetenskap.

Jag har tydligt skrivit vad jag utgår från beträffande frågan om »orten«. Det är inget som tillhör eller kommer att påverka standardspråkets grammatik.

Det kan man inte veta på förhand. Föga anade de som talade yngre fornsvenska att alla lågtysktalande som sprang omkring i städerna skulle bidra till att rasera svenskans kasussystem.

Tror dom kallar det multi camera show. Dvs dom uppträder som på en scen, flera kamror filmar. Det som skapade skrattmaskinen.

Det är opopis nu mera, big Bang teori var en av de sista.

Jo jag vet att det inte kommer att bli så. Det har funnits dialekter, sociolekter och kronolekter parallellt med standardspråket utan att deras påverkan blivit annat än övergående slang.

Gäller det för alla språk som har någon form av normerad standard, eller är det bara svenskan som har denna sensationella egenskap?

Vet inte vilken »egenskap« du avser, men de flesta språk har en standardiserad form som är stilmässigt neutral och dokumenterad. Det handlar då om skriftspråket. Vid sidan om detta finns sedan olika varieteter som huvudsakligen är talspråk. I det senare hittas dialekter, sociolekter och kronolekter.

Men standardspråket är ju tillkommet långt efter många -lekter, i synnerhet dia-, så dessa är i så fall original och standardskriftspråket "avvikelsen".

Standardskriftspråk är inte den "rena äkta svenskan" som en massa jönsar avviker från på olika sätt beroende på var de bor eller vilken bakgrund eller ålder de har, utan ett sätt att undvika 1600-talets skriftanarki.

Vad man kan veta och inte veta beror delvis på vad man har för kunskapsteoretiska övertygelser, men det krävs i vilket fall mer än enstaka ord med udda morfologi för att kullkasta ett system.

Jag uppfattar det som att du anser att standardsvenskan har egenskapen att den inte kommer att eller ens kan bli varaktigt påverkad av dialekter och sociolekter.

Du har redan svaret på det du frågar i det jag redan skrivit tidigare. Jag kan göra det enkelt för dig och sammanfatta det jag skrivit. De kommer inte att påverka standardsvenskan ur grammatisk synvinkel sett.

»Orten« är en beteckning, inte en form.