Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Tror aldrig vi kommer få veta 100% sanning bakom detta haveri oavsett hur mycket hål, sprickor med mera vi hittar på vraket. Det är för mycket makt inblandat för att hela sanningen ska vågas släppas fram. Något som talar emot den officiella förklaringen är ju att man i princip ignorerat överlevandes vittnesmål och inte alls tagit hänsyn till dessa. Varför gjorde man inte det?
Att täcka vraket är ju en intressant lösning på något problem som de inblandade länderna ansåg sig ha för inte hade det förhindrat vare sig gravplundring eller plundring i övrigt.

Den som lever 20-30 år till får kanske veta, lite som med ubåten Ulven. De som var med säger/sa en annan sak än den officiella versionen och än idag finns det mer eller mindre konstiga fakta i det fallet.

Svar: ja. Jag är för övrigt medveten om att du egentligen inte vill diskutera militärtransporterna :-)

Men: att vi ens vet att de beryktade militärtransporterna förekom beror på att en enskild tjänsteman (som råkade vara personlig vän med Estonias kapten) lyssnade till sitt samvete och berättade vad han visste om de transporter som förnekats av myndigheterna.
Myndigheterna hade fram till dess tigit och hade tullaren inte sagt något hade de varit tysta än.

Sen är det, som du skriver, möjligt att dessa transporter inte har ett direkt samband med att Estonia sjönk. Men min (och antagligen många andras) teori är att det märkliga efterspelet (ingen bärgning av döda, betongövertäckning, gravfridslagen) är starkt färgat av det faktum att det smugglades/transporterades militärt materiel. Vi har också märkligheterna kring att Rockwater fick bryta upp flera hytter på jakt efter vapenhandlare Voronins attachéväska. Hoppas verkligen Evertsson skildrar detta i nästa del.

Det finns ett problem med den här sanningen du pratar om, nämligen vad som är sanningen och för vem. För en del kom sanningen fram redan 1997, för andra kommer inte sanningen fram förens militärsmuggling och sprängningar uppdagas och för ytterligare några när det är bevisat att ett UFO strålade Estonia tills det sjönk.

Vet inte om den första rapporten kan anses sanningsenlig då överlevande inte fick lämna vittnesmål, då har man direkt brustit i sin opartiska utredning. Så även om det gick till som den rapporten säger så kan det inte vara sanning förrän den gjorts korrekt och det gjordes inte då och inte senare heller. Gör man sådana missar så kommer spekulationer säkrare än ett brev med PostNord.
Men visst som du säger så kommer aldrig samtliga bli nöjda, själv blir jag nöjd när man låtit de överlevandes vittnesmål vara en del i utredningen, man har med säkerhet konstaterat varför hålen som upptäcks ser ut att komma inifrån och ut med mera. När det finns godtagbara förklaringar på detta enligt alla deras metoder så får man vara nöjd.

Ta bara ubåten Ulven, där har de flesta köpt den officiella förlisningsrapporten. Detta trots att en tysk radiokommunikatör berättat att de körde över en ubåt och skadade den andre inne på svenskt vatten. Så är den sanna rapporten alltid en första? Inte alltid skulle jag säga...
Vet dessutom med säkerhet att den officiella rapporten om Ulven inte är vad som egentligen hände då jag kände en som var med om händelsen men allt var hemlighetsstämplat så mer fick jag aldrig veta.

På vilket sätt borde de överlevande ha fått lämna sina vittnesmål? Många (om inte alla) lämnade någon form av vittnesmål till polisen. Om jag förstått rätt så hade haverikommissionen tillgång till dessa vittnesmål. Borde haverikommissionen ha hört dessa överlevande på nytt, kanske. Är det att de inte blivit hörda på nytt ett argument för att förkasta hela rapporten, nej.

Deras vittnesmål finns inte ens med i rapporten så om polisen tog deras vittnesmål så undanhölls det av polisen alternativt förkastades av haverikommissionen vilket då är fel. Så oavsett vart uppgifterna försvann så skulle de varit med i rapporten men det blev de aldrig, jag har aldrig hittat dem i den officiella första rapporten i alla fall. Tror du inte på det kan du ju fråga de överlevande som kämpat för att få med sina vittnesmål och läsa rapporten och hänvisa mig till vilken sida deras vittnesmål står. Jag kan ju ha missat det och de överlevande ljuga så alla möjligheter finns där jue.

Eller rättare sagt de finns med men friserade och inte de ord de själva sagt vilket är oerhört viktigt att det är i en sådan rapport. Man kan inte i en rapport ta bort och lägga till vad vittnen sagt för då friserar man sanningen till att passa något den kanske inte är osv.

Kan du ge exempel på överlevande vars vittnesmål ignorerats och vad de i så fall berättade om?

Det du skriver upprepas ofta hör i tråden och på andra ställen, men mycket sällan ges något konkret exempel. Häromdagen länkades det t.ex. till Anders Eriksson som beröttade om förlisningen och vad han menade var fel med JAICs version. Men när man skrapar på ytan ser man att det enda konkreta är tidpunkten mellan ”smällarna”’och den överhalningen. Om man betänker att i princip ingen förutom 3M Treu och i viss mån VM Linde anger ett klockslag så är det inte så konstigt att man kunde hamna snett där. I övrigt hamnar hans kritik om utebliven bärgning och planen på övertäckning, vilket inte har med JAIC att göra öht.

På vilket sätt borde de överlevandes vittnesmål ha tagits med i rapporten enligt dig? Borde det ha funnits sida upp och sida ner med deras vittnesmål? Ska man då bara ta i beaktade de vittnesmål som lämnades genast efter olyckan, eller borde man också ta i beaktande sådana vittnesmål som gjordes senare, i vissa fall så sent som -97. Hur ska man i en rapport bemöta frågor då vittnesmålens uppgifter inte stämmer överens sinsemellan?

På https://www.estoniaferrydisaster.net/estonia/index.html hittas en del av vittnesmålen (man behöver visserligen använda https://archive.org/ för att komma åt en del av dem. (Vad som finns i Riksarkivets Estoniasamling tar jag inte ställning till, men även där torde det finnas en del vittnesmål)

Det är lätt att beskylla JAIC-rapporten från -97 för att inte ha tagit de överlevandes berättelser i beaktade, men hur tycker du att man borde ha beaktat dem?

Gällande Estonia är ett helt kapitel i haverirapporten vikt åt sammandrag av vittnesmål från överlevande.
Som jämförelse kan vi ta flygolyckan i Gottgöra 1991 och där finns inte ens något sammandrag från vittnesmål med utöver vissa centrala uppgifter i redogörelsen för händelseförloppet och det finns definitivt inga kompletta vittnesmål med i rapporten.
Jag kan inte minnas mig ha läst en enda svensk haverirapport där det finns med kompletta vittnesmål från inblandade och det oavsett om det gäller små eller stora olyckor. På sin höjd finns centrala redogörelser från inblandade med i sammandrag/löpande text.
Hur praxis var i Estland eller Finlad på 90-talet har jag ingen aning om, men kan du ge exempel på någon ungefär samtida slutrapport från haverikommissionen där vittnesmål finns med återgivna i sin helhet?
Finns det något som tyder på att praxis under 90-talet var att bifoga kompletta vittnesmål i slutrapporten i en haveriutredning?


Kan du beskriva vilket hål och vilka filmsekvenser (film + tid) du tittar på när du kommer fram till att "hålen som upptäcks ser ut att komma inifrån och ut"?

HK 2021 Film 1 - 7 med hållpunkter här:
(FB) Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Skojar du eller?

https://youtu.be/WMK_4mbJgDM
Finns det någon längre sekvens från den här dykfilmen?
Han verkar simma vid SB slingerköls främre del, men hur långt akterut fortsätter han?


Prövar ett resonemang här...
(Som vanligt anger jag uppåt och nedåt på skrovet utifrån ett rättvänt Estonia, dvs med "nedåt" menar jag nedåt på fartygets skrov vilket är uppåt i bild)

Jag är inte lika övertygad om att tunna sprickan nedåt på hål #1 måste ha vuxit med åren och därför missades vid tidiga dykningarna. Åtminstone finns det en intryckning i skrovet akter om smala sprickan som verkar sträcka sig längre ned på skrovet än tunna sprickan.

Från stora öppningen på hål #1, mitt över fendern, löper en nedåtgående spricka som passerar en rund skrovgenomföring och sedan längst ned slutar i en karaktäristisk "knorr"

Film 2 https://www.ojk.ee/en/content/rovs-second-dive

35:00 Karaktäristiska "knorren" längst ned på sprickan

32:50 ROV sjunker mot en tydlig inåtbuktning i skrovsidan
32:58 ROV panorerar åt vänster
33:00 Knorren synlig i bild
33:15 Knorren mitt i bild.
14:50 Både Knorr och inåtbuktning synlig i bild.

Slutsats: Inåtbuktningen akter om sprickan/knorren sträcker sig längre ned på skrovet än sprickans nedersta del.
Eftersom det inte finns några uppgifter på att någon dykare lagt märke till aktuella intryckning är det fullt möjligt att även smala sprickan med dess knorr funnits mer eller mindre hela tiden, men missats antingen för att området var dolt mot botten/klippor, att ingen dykare undersökt området eller man inte tittade/rapporterade så noga.




Edit.
Vid 31:40 syns en buckla just för om stabilisatorfenan, nära slingerkölens aktersta del.
https://www.ojk.ee/en/content/rovs-third-dive

SB sida midskepps förefaller alltså ha intryckningar i skrovet från i höjd med stabilisatorfenan och åtminstone flera meter upp ovanför fendern.

Det finns ett flertal överlevande som hävdar att deras vittnesmål antingen inte tagits i beaktande eller att det plockats bort vissa delar som motsäger JAIC-rapporten.