Citat:
Ursprungligen postat av
Ugglan.
Jag vet knappt var jag ska börja ...
Du skriver: "Att Hanna skulle känt igen att det var HA som skrek och inte sagt något om detta vid dörrknackning utan väntat till en vecka efter försvinnandet, hur kan någon kritiskt tänkande tro på det?" Nej, "Hanna" väntade inte till en vecka efter försvinnandet. Om man vidgar sin vy en smula och också tar hänsyn till vad som stod i TSL, framgår det att polisen knackade dörr på måndagen och att polisen frågade om "Hanna" hade sett eller hört något. "Hanna" sa att det "klack till" och "Javisst hade jag hört något". Dock bad "Hanna" att först få prata med sin man för att gå igenom helgen. På onsdagen samma vecka (!) återkom "Hanna" till polisen med ett vittnesmål. Kan du inte bara läsa på lite bättre och fatta att "Hanna" inte alls dröjde till "veckan efter"? Eller vill du medvetet plantera trådsanningar och felaktigheter? Det som du inte förstår är att det som sägs av Jenvén i Sveriges radio, motsägs av det som står i TSL. I de två medierna står information mot information! Men eftersom du verkligen vill få bort både "Hanna" och Lockerudvittnet, är det väl fullt begripligt att du agerar som du gör. Jag är den förste att erkänna att det finns tveksamheter i "Hannas" vittnesmål, men jag - och Thord - underkastar oss åtminstone jobbet att kontrollera vad som har sagts i flera olika källor. Och när man har gjort den kontrollen, blir situationen en annan. Dessutom har jag pratat med "Hanna" och har hennes egen, muntliga version.
Och så slutklämmen ... Du skriver: "Med minsta ansats till källkritik inses att inget av Hannas uppgifter kan tas för fakta." Då undrar jag: Vem skulle ha tagit allt för "fakta"? Inte jag, i alla fall. Däremot har jag tack och lov inte drabbats av sjukan att förkasta allt om ett vittne bara för att det kan svaja på något eller några ställen, utan försöker i stället göra en sammanvägning av allt som sammantaget har framkommit och utifrån det plocka fram sannolikheter samt att matcha olika uppgifter mot varandra.
ajnoshort: Thord har helt rätt.
Men det vet jag. Att någon kan tro att Hanna:
a) väl känner igen HAs röst (enligt egen utsago),
b) hör kvinnoskrik 02:30 på natten som hon kan identifiera som HA (enligt egen utsago),
c) minns ingenting till polisen vid dörrknackning efter att HA försvunnit (uppgift från utredaren Jenven),
d) efter att ha pratat med sin man (!) så har hon i förhör en vecka senare kommit på att det faktiskt var HA som grät och skrek natten till söndagen 14/6, och kan fylla på med detaljer om flera röster och bildörrar,
det är obegripligt. Inser du verkligen inte hur skrattretande dumt detta är?
Confirmation bias är alltid riskabelt. Frågan är om min skepsis mot ett uppenbart svajigt vittne (vilket är vad Jenven säger mellan raderna) eller din uppenbara förkärlek för Hannas uppgifter är det bättre exemplet på det. Hon är välvilligt men närmast värdelöst vittne. Sådana finns i många utredningar. Svårare än så är det inte.
Till sist fattar jag inte varför du tar skepsis angående vittnena Hanna och LoVi som en personlig förolämpning. Ingen som inte ställer upp på din värdering av förhållanden i HA-fallet undgår din vrede.