1. Johannisversen tål att återbrukas som den redan står, men avsågs här gälla dess tuenighet, i
Jag och Du dragen till -fald utifrån relationen mellan människa & Gud; en människas tal. Inledningen:
Citat:
Världen är tvåfaldig för människan alltefter hennes tvåfaldiga hållning.
Människans hållning är tvåfaldig alltefter tvåfalden i de grundord hon kan uttala.
Grundorden är inte enstaka utan ordpar.
Det ena grundordet är ord-paret Jag-Du.
Det andra grundorden är ord-paret Jag-Det; varvid utan att grundordet ändras också ett av orden Han eller Hon kan ersätta Det.
I överensstämmelse därmed är också människans Jag tvåfaldigt.
Ty Jaget i grundordet Jag-Du är ett annat än det som finns i grundordet Jag-Det.
2. Ett av de spriddare relationsexemplen, 2 främlingar på ett tåg (Hitchkock 1951), i samtal om det perfekta icke-brottet.
3 sfärer gäller saken: livet med a. naturen, b. människorna (= humanoblotteri & relationsförkjutning i Sjnittkes
Liv[
stid]
med en idiot*), c. den andliga världen (= de 2 andliga ur
Andarnas hus-filmatiseringen från 1993).
4a. Martin Luther King, fotad i sammanhang med sitt
Letter from Birmingham Jail vari Bubers relationsidé ges framträdande puffar.
4b. Dag Hammarskjöld tog djupt intryck av Bubers bok till sina egna
Vägmärken, bar med sig i portföljen på det fatala flyget en egenhändigt påbörjad översättning av den. (Den förmodat 1:a svenska fullbordade översättningen (Margit & Curt Norell 1962) är tillägnad Hammarskjöld enligt Bubers önskan.)
* Huvudrollen är “Jag”, och idioten talar bara 1 ord, ~‘ech’/‘Äch’, som efter translitterering & översättning nog bär lika delar ‘jag’/‘äsch’/‘ack’.