Till de som tvivlar på månlandningen...

Finns något som kallas ekonomi. Det är snarare ekonomin som hindrat att man inte gjort om det. Då på 60-talet var det en kapplöpning mellan USA och Sovjet om vem som skulle komma dit först. Det fick kosta vad det ville. Idag har man inte haft så stor vilja att man ansett det varit värt pengarna. Hade man satsat lika mycket i dagens penningvärde så hade vi garanterat redan varit på både Månen och Mars för länge sedan.

Kapplöpningen borde varit över i och med första månlandningen, men man gjorde ytterligare fem landningar. USA har åtminstone fördubblat sin BNP jämfört med 1970 så ekonomin borde inte vara något problem.

Man skulle väl t o m kunna använda den gamla beprövade 60-talsteknologin igen, det har ju visat sig fungera utmärkt. Med moderna bränslen, material och annat borde det bli både billigare och bättre.
Hur som helst så behöver man inte vara lagd åt konspirationsteorier för att tycka att det är märkligt att verksamheten med månresor helt dog ut efter de fem landningarna. Det pågår ju oavbruten forskning och produktutveckling på alla andra tekniska områden, varför inte med bemannade månlandningar? Om nu inte USA har intresset så borde ju kineser och ryssar vilja visa att de är minst lika bra.

Ekonomi och sociala omvälvningar har naturligtvis inverkat.

Men det nya Månprogrammet ämnar att etablera en mänsklig närvaro på Månen vilket utgör ett långt större åtagande än Apollo-projektet.

Därutöver utgjorde de inledande månlandningarna endast en form av expedition. Det kan liknas vid Mount Everest expeditioner. Att bestiga berget är en bedrift, men det är något helt annat att bygga en bas där än att sätta upp en flagga och vifta med en golfklubba.

Apollo-progammet var enbart utformat för att besöka månen. Inte etablera en permanent mänsklig närvaro. Därvidlag är det meningslöst att ens försöka kopiera den tekniken då den inte hade kapaciteten för vad som nu eftersträvas.

Vidare strävas efter med nuvarande program även att grunda vidare projekt för fortsatta bemannade färder till andra himlakroppar.

Däri ligger den väsentliga skillnaden.

Och nuförtiden är allmänhetens intresse lägre för rymdfart, därav svårare att motivera de här satsningarna. Politiker slänger hellre iväg 100 miljarder Euro på något meningslöst klimatprojekt för att Greta säger det än att satsa på något konkret.

Det är den verklighet mänskligheten befinner sig i. Så det är inte förvånande att nya Månprojektet har sinkats. Sedan måste nuvarande projektörer förlita sig på hjälp från den privata sektorn. Vilket inte utvecklats helt gynnsamt. De verkar mer intresserade att skicka upp allehanda filurer till en kort omloppsbana än att bidra till mänsklighetens erövring av Rymden.

Jämför det när NASA hade över 400 000 individer som arbetade heltid med Apollo-projektet och hade 4,5% av landets budget till förfogande. Då för att utföra ett program som inte är i närheten av ambitionerna med nuvarande.

Det sättter saken i perspektiv, en infallsvinkel som ofta förbises i debatten.

Det var planerat att genomföra tio landningar, men de tre sista (Apollo 18, 19 och 20) stoppades på grund av budgetnedskärningar. En del av den utrustning som redan byggts användes till Skylab-projektet.

Fast det är annat som budgeten skall användas till än månlandningar. Att köra några gånger till där var väl kanske inte extremt dyrt då den största kostnaden lär ha varit att utveckla raketerna, månlandarna osv. Skall man köra idag så lär man ju dock inte skicka upp 50 år gammal utrustning.

För att det är för dyrt och kräver stora kunskaper. Hyr många länder har dessa resurser? USA, kanske Ryssland och Kina. EU skulle kanske kunna finansiera och skaffa redurser, men vad skulle motivet vara?

I dag är det iofs mer samarbete mellan länder, utom Kina och kanske Ryssland.

När det gäller motiv: på 60-talet hade du kapprustning och konkurrens mellan Sovjet och USA. Ingen ville va sämre än den andre och att lyckas åka till månen var det perfekta sättet att bräcka varandra på. När USA landade på månen 1969 var det liksom inget som kunde toppas.

Det är otroligt mkt prestige i sånt här. Med detta i åtanke är det kanske inte så konstigt att inget försökt sig på igen, än. Att bli tvåa på månen är ju inte samma sak. Nästa steg är Mars, men det är ännu mer komplext.

Människan har tekniska resurser och kunnande för att göra om det, men det är många andra faktorer som väger in, som nyttan/motivet.

Mycket spännande telefon samtal från JFK till James Webb (dåvarande NASA direktören) angående prioritering av att landa på månen innan Sovjet.

https://www.youtube.com/watch?v=xZFnTBSRKcg&list=RDLVNtLTmg2vCzY&index=2

Trodde faktiskt James skulle i princip bara säga "Yes, Mr. President", men det gör han definitivt inte.

Detta var ju 1962 skall man ta i beräkningen.

JFK var inte ett dugg intresserad av rymden. Enda anledningen till att han gav ordern "land on the moon .. and in this decade" var att det var en reaktion mot Sovjet.

Nu fick det ju ett lyckligt slut .. kvart i midnatt, eller som vi säger juli 1969. Men det man måste minnas är att anledningen inte var nån slags utforskning. Det var att sparka sovjet i arslet.

Och en sådan anledning skulle säkert funka idag, om man byter mål till t.ex Kina, men det är inte hur NASA arbetar idag.

Japp precis som han säger under samtalet.

Nasa verkar har oöverstigliga problem med att genomföra en bemannad månlandning. Märkligt, eftersom det gick bra 1969.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/47rblR/nasa-skjuter-upp-manfard

Och varför behöver månlandaren vara så stor när det det gick bra med den lilla månlandaren Eagle för 50 år sedan?
https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A5nlandare#/media/Fil:Apollo_11_Lunar_Module_Eagle_in_landing_config uration_in_lunar_orbit_from_the_Command_and_Servic e_Module_Columbia.jpg

Det är lätt hänt att hemfalla åt konspirationsteorier. Förr var allting mycket enklare tydligen. Inte brann de upp vid landningarna heller, som Columbia.

Vadå märkligt? Förklaringen står ju i första meningen i artikeln du länkar till. Att den nya är större är antagligen för att göra det möjligt att stanna en längre period på månen. En större månlandare kan föra med sig mera syre, proviant, färskvatten och forskningsutrustning än vad som skulle vara möjligt om man bygger den lika liten som Eagle. Där var man ju bara nere på månen några dygn. Åker man dit igen vill man nog kunna vara där en längre period. Då 1969 var det en kapplöpning om att komma först dit. Skall man satsa idag så vill man garanterat göra mer än att landa, vandra några steg och plocka med några kilo mångrus. Kan vara högre säkerhetskrav också. Tror att Amstrong och Aldrin visste att det var 40-50% risk att dom inte skulle komma levande hem igen. Under sådana premisser skulle man garanterat inte få lyfta idag.