Hej!
Jag har en längre tid funderat på att lämna min man. Det finns ingen "glöd" mellan oss längre, vi är mer som rumskompis än ett par. Vi har inte haft sex på - tja, det är så länge sedan att jag faktiskt inte vet. Det är nog runt fyra-fem år sedan. I
Min man gick i tidigare pension för ett par år sedan, och har sedan dess i princip bott i tv-soffan. Han sover aldrig i sovrummet längre, utan ligger på soffan. Han vill aldrig göra någonting, han ser bara på Netflix och Viaplay hela dagarna. Han hjälper aldrig till med något hushållsarbete om jag inte ber honom, oftast inte ens då. Jag kan be honom diska och han skjuter upp det i timmar och det slutar med att jag diskar själv.
Detta är iofs petitesser, det finns värre saker... Vi bor ca 5 mil från affär och buss, och jag har inte körkort. Jag har en sjukdom, polyneuropati, som gör att jag måste använda rullator utomhus. Jag är således helt beroende av min man. När han är grinig, vilket han är rätt ofta, kan han vägra att t.ex. åka och handla eller köra mig till ex.vis läkaren.
Jag är helt beroende av honom ekonomiskt, har inte jobbat på ca 15 år p.g.a min sjukdom. Får inga bidrag eller ersättningar.
Jag står inte i bostadskön, och finns hos kronofogden p.g.a massa dumheter tidigare. Det känns som om jag "sitter fast" här.
Finns det hjälp att få? Jag blir ju inte misshandlad, i alla fall inte fysiskt, så någon hjälp från socialtjänsten är väl uteslutet?
Hjälp! 😥
Jag har en längre tid funderat på att lämna min man. Det finns ingen "glöd" mellan oss längre, vi är mer som rumskompis än ett par. Vi har inte haft sex på - tja, det är så länge sedan att jag faktiskt inte vet. Det är nog runt fyra-fem år sedan. I
Min man gick i tidigare pension för ett par år sedan, och har sedan dess i princip bott i tv-soffan. Han sover aldrig i sovrummet längre, utan ligger på soffan. Han vill aldrig göra någonting, han ser bara på Netflix och Viaplay hela dagarna. Han hjälper aldrig till med något hushållsarbete om jag inte ber honom, oftast inte ens då. Jag kan be honom diska och han skjuter upp det i timmar och det slutar med att jag diskar själv.
Detta är iofs petitesser, det finns värre saker... Vi bor ca 5 mil från affär och buss, och jag har inte körkort. Jag har en sjukdom, polyneuropati, som gör att jag måste använda rullator utomhus. Jag är således helt beroende av min man. När han är grinig, vilket han är rätt ofta, kan han vägra att t.ex. åka och handla eller köra mig till ex.vis läkaren.
Jag är helt beroende av honom ekonomiskt, har inte jobbat på ca 15 år p.g.a min sjukdom. Får inga bidrag eller ersättningar.
Jag står inte i bostadskön, och finns hos kronofogden p.g.a massa dumheter tidigare. Det känns som om jag "sitter fast" här.
Finns det hjälp att få? Jag blir ju inte misshandlad, i alla fall inte fysiskt, så någon hjälp från socialtjänsten är väl uteslutet?
Hjälp! 😥