Lena Wesström anmäld försvunnen (2018-05-15) hittad död (2018-05-19)

Det måste väl ändå vara väldigt olika?!?!

Detta är väl inte en fråga faktiskt, utan mer ett konstaterande.

Hur avdelningar ser ut, kan vaiera stort.

Rent tekniskt har de flesta rum dörrar, vilka ofta är stängda.
Om man står och pratar i korridoren, är det inte säkert att en enda patient är ute i korridoren och inom hörhåll.

Språkbruket borde ha varit ett annat, ja. Själv hade jag inte velat vara en patient i hennes händer. Jag har vid något tillfälle ifrågasatt hennes lämplighet som sjuksyrra och det står jag för.

Jag har senaste 4 åren tillbringat 2 x 1 vecka inlagd på sjukhus, ortoped resp hjärtklinik på ett universitetssjukhus, dörrarna var öppna i båda fall.

Det borde vara ljudisolerat för att ha HD anställd såsom hon hasplar ur sig.

På planlösningen ser det ut som två patientrum i direkt närhet av chefens rum och jag pratar om k o r r i d o r.

Allmänna lokaler (förutom patrum eller salar) på sjukhus kräver en helt annan vaksamhet än kontor, kafferum, medicinrum eller förråd - med stängda dörrar.

"är det inte säkert att"...
Sensmoralen är att etik och professionellt förhållningssätt ska finnas redan vid risken att patienter befinner sig på avd och kan höra om man står i en korridor.

Det är som sagt oprofessionellt och du lär väl kunna föreställa dig risken för obehag om en patient hör en sköterska säga "hoppas hon är död" som slutord på ett samtal.
Begriper inte hur du överhuvudtaget kan lägga krut på att tona ner riskerna med att en sköterska säger nåt så empatistört i sitt tjänsteutövande.

Hm, och jag har andra erfarenheter.

Poängen är ändå lite att vi faktiskt inte vet omständigheterna och hur stor eller liten risk det var att någon patient överhörde orden.

Men du vet ju inte de exakta omständigheterna?

Du svänger om det så att du får det att verka som att jag försvarar HDs uttalande, medan jag pratar enbart om att du förutsätter att det fanns risk.

Men den risken vet du inget om.
Du kan enbart spekulera.

Jag släpper detta nu, och låter dig få sista ordet.

Men som du ser återigen, så svänger du över till att det ni pratar om är nyansera bilden uttalandet "hoppas att hon är död", medan Avel pratar om nyansera bilden av omständigheterna, dvs lokaler, ljudnivå osv.

Tanken med listan var närmast att uppskatta graden av farlighet i relationen.

Lars, vars inlägg jag svarade på, hade skrivit att de flesta som hotade aldrig verkställde sina hot och att det inte fanns några indikationer i BRÅ rapporten på att separationer brukade föranleda våld.

Sannolikheten att ett stalking beteende slutar med grovt fysiskt våld är mindre än 2% i början av listan som jag valde att utgå ifrån, men i slutet av listan så är risken snarare 5 eller 10%.

Att det sedan är fråga om ett triangeldrama gör snarast att risken är ytterligare något större, men inte att några av händelserna automatiskt blir mindre allvarliga. En stor del av alla dessa typiska händelser gäller också personer som bryter upp från varandra och ett triangeldrama är inte heller särskilt ovanligt.

En annan poäng är att förövaren sällan går direkt från hot till våld, det finns ofta mer eller mindre vanliga mellansteg som man kanske borde ha upptäckt redan vid första anmälan. Några av händelserna är från tiden efter anmälan vilket också visar att beteendet inte korrigeras när det fortfarande fanns möjlighet.

Ja, det med öppna dörrar var lika för mig på oavsett avdelning men överhörning gällde främst en avdelning. Hjärtkliniken var genomgående lugnare men dom hade också fler patienter i enkelrum.
Det är väl naturligt att det ser olika ut, men sköterskor/personal har ett regelverk att hålla sig till så den delen borde vara lika om än belastning/omständigheter skiljer sig i övrigt. Personligen vill jag ha ganska tyst omkring mig.

Jo, jag vet i högsta grad om risken med att patienter kan överhöra samtal. Det nöts in i ryggraden med åren.
Det är nåt som alltid ska tas med i beräkning och det ska förutsättas att det kan ske i allmänna lokaler i anslutning till patientrum.
Där går etik och sekretess hand i hand och det tangerar en riskbedömning förutom professionellt förhållningssätt.

Därför ska inte systerhax stå i en sjukhuskorridor och vräka ur sig som hon gör i slutet på samtalet.
Hon når inte ens nivå sunt förnuft.

Du trivialiserar risken och tack för att jag fick sista ordet.

Kanske inte. Men det är misstänkt när en person ljuger i var och varannan mening gällande sina förehavanden och dessutom ändrar sig stup i ett. Samt raderar av hjärtans lust. Så beter sig inte en oskyldig person. Plus allt det andra då... Plus alla hans märkliga uttalanden till polis, i rätten samt lögner till vänner och bekanta.

Ska jag fortsätta?

Hennes resonemang kring död är obehagligt, speciellt eftersom hon kalkylerar vad en död LW skulle innebära för hennes del.

Förutom detta makabra uttalande så jämför hon sin depressiva önskan att dödas av SD med anhöriga som lider med nån svårt sjuk.
Att lindra lidande. Vet inte riktigt hur hon får ihop den ekvationen, antar hon är glad att han inte uppfyllde hennes önskningar när depressionen släppte.