Citat:
Ursprungligen postat av
lasternassumma
Venus
Skillnaden i strålning från Solen kan bara förklara en liten bråkdel av den höga temperaturen på Venus. Den stora huvuddelen av förklaringen är hög växthuseffekt som en följd av hög mängd koldioxid i atmosfären.
Avståndet mellan Solen och Venus är ungefär 70% av det mellan Solen och Jorden. Skillnaden i
albedo gör att, om det inte vore för den extrema växthuseffekten, så vore det ungefär samma temperatur som på Jorden på Venus. Om inte kallare...
https://skepticalscience.com/print.php?r=366
Tittar du ofta på politikers agerande när du försöker förstå fakta och vetenskap? Om det är så så skulle det kunna förklara en hel del...
–
Det är många som skriver om storheten
albedo.
Men hur definieras den då ?
Jo på den tiden man fotograferade himlakroppar, dvs mestadels planeter och asteroider, så användes en fotografisk film på glasplåtar.
Dessa blev då svartvita fotografiska negativ.
Men denna film var bara känslig för synligt ljus.
Och samtidigt hade all IR-strålning kapats bort av de optiska systemen i de astronomiska teleskopen.
Detta på grund av de glassorter som fanns tillgängliga då. Som stoppade allt IR-ljus.
Med att mäta svärtningen på plåten så fastställde man himlakroppens
albedo, eftersom man visste hur långt borta
en sådan himlakropp fanns sett från Jorden och Solen.
Man kunde baklänges räkna ut hur stark solstrålningen var på objektet genom att man visste avståndet.
Kvoten mellan reflekterat och infallande (synligt) ljus i styrkan räknat utgjorde
albedo-värdet.
Albedo används mycket slarvigt i dessa klimatsammanhang, tyvärr.
Och ingen vet vad de pratar om.
Nej Jordens
albedo är inte särskilt högt, just på grund av att Jorden har så mycket vatten.
Även Månen har inte så högt albedo men på grund av det starka solljuset så lyser Månen ganska starkt.
Och Grönland utgör bara en liten del av planeten och även om Grönland smälte imorgon
så blir det ingen större skillnad på albedot.
Eftersom dåtidens instrument inte kunde mäta IR-ljus så berättar albedot inget om himlakroppens IR-egenskaper.
Fotografisk film var också olika känsligt för olika färger i synligt ljus.
Och tex rött ljus syntes som grått i svartvit film.
Hela historien om hur begreppet albedo kom till är en spännande historia om genial vetenskaplig systematisk metodik.
Den här rymdsonden Rosetta som besökte kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko , där kometen är extremt mörk, med mycket lågt albedo och därmed också synnerligen svår att fotografera med vanliga kameror.
Varje astronomisk bild som har fotograferats i ett annat ljus än synligt ljus och som är färglagda, där har man färglagt bilden efter ett konstnärligt perspektiv, och det är helt och hållet en ren fiktion.
Det finns liksom inga färger utanför det synliga ljusets spektralområde.
Man kan utvidga begreppet albedo att även omfatta andra våglängder än synligt ljus.
Intressant i diskussionen vore att mäta IR-ljusets reflektioner från tex is och snö.
Det vore ju vetenskapligt intressant, eller hur ?
Mängden IR-strålning (svartkroppsstrålning) som lämnar jorden nattetid har viss betydelse för jordens strålningsbalans och därmed också dess (medel-)temperatur.
Så var försiktig med att slänga omkring er med begreppet albedo,
väldigt få vet vad det ursprungligen betyder, tydligen.
Det har glömts bort sedan man digitaliserade astronomiska fotografier.
Albedo-begreppet har bara av någon okänd anledning hängt kvar i klimatdiskussionerna.
Sedan om CO2n, om den verkligen skulle absorbera all infallande energi så vore gasen svart som sot eller bläck.
Men det är den ju inte, det är bara ett smalt område i IR-spektrumet som den absorberar IR-ljus.
Det är för övrigt bara ett fåtal gaser som har absorbans i synligt ljus.
Kan inte komma på alla, men tex Klorgas är grön, Brom är brun, Jodånga är rödviolett/rödlila, och kvävedioxid är brun.
Nästan alla andra gaser är helt transparenta i synligt ljus, dvs helt utan synlig färg.
Citat:
Ursprungligen postat av
Wishie
Gäsp. Du som är så oändligt vis, kan du föreslå en gas som är 100% genomskinlig för all elektromagnetisk strålning, i ordets rätta bemärkelse, då om du nu ska till att spela viktigpetter? Är det gasen från den osynliga , rosa enhörningens fjärtar?
Nja alla enatomiga gaser, dvs ädelgaser har inget absorbansband i varken IR eller något annat spektrum. Men tex gasen Xenon syns på röntgen, och absorberar alltså röntgenstrålning, eftersom Xenonatomen har så stort elektronmoln.Det är egentligen de täta elektronmolnen som gör att röntgenstrålningen bromsas upp, det är inte på grund av atomkärnan. Därför hittar man de röntgentäta materialen högt upp i det periodiska systemet. Och tex röntgenkontrastmedel är i regel gjorda av en stor andel jodatomer. Sedan finns det i och för sig Bariumsulfat som är svårgenomträngligt för röntgen pga Bariumatomens stora elektronmoln.
Sedan kommer vi till tvåatomiga gaser som där en del av dem absorberar i tex UV-ljus.
Och sedan har vi de treatomiga eller fleratomiga gaser där alla absorberar i IR-spektrumet.
Dessa toppar motsvarar då sträckvibrationer, och böjvibrationer i de fleratomiga molekylerna.
Helium har dock en övergång som syns, med då bara i heta plasman, som i Solen men minns ej var den ligger.