Citat:
Jag tror det ligger mycket i spekulationerna i att Majkgård är förmånstagare i Esbjörns testamente. Dels har hon en bevisad historia av att ärva gamla ensamma män, men ingen 81 åring tar hand om en vän på den nivån hon har gjort, utan att vilja ha något tillbaka. Hon har inte gett honom gratis husrum, mat och tagit hand om hans hygien och ekonomi, utan att få något tillbaka. Nu när fastigheten ser ut att försvinna till Ebba, har hon sparkat ut Esbjörn och vill ha in honom på hem. Säger en hel del om hennes attityd till det hela.
Citat:
Jag har inte nämnt 1,5 miljon. Tror du förväxlar mig med någon annan. Jag kommenterade de 1,5 miljoner du skrev om.
Citat:
Att Esbjörn inte tar betalt för det han lämnar kvar, beror nog helt på att det är saker som inte går att ta betalt för och förmodligen inte ens går att skänka bort. Det är bekvämt att bara resa sig och gå från bordet och låta någon annan diska, bildligt talat.
Men det står i kontraktet vad som täcks: "Köparen har godkänt att överta det som lämnas kvar". Behövs ingen lista. Allt lämpas över på Ebba och blir hennes huvudvärk.
Jag tycker att städavdraget borde ha specificerats i avtalet, eller varit ett separat avtal.
Citat:
Du tror inte Esbjörn kan matte längre? Så svårt matte är det inte. Lågstadiematte och Esbjörn är inte dum i huvudet med tanke på vad han haft för jobb.
Jag tror aldrig att de specificerade städavdraget. Esbjörn och Ebba hade värderingen att utgå ifrån och Ebba bjöd 3.8. Esbjörn fick det till 0.4 i avdrag för städningen, jämfört med värderingen och tyckte det var lite för mycket, men 0.3 kunde han acceptera för att slippa ta hand om det och krävde 3.9. Ebba kunde å sin sida acceptera 0.3 för att ta hand om städningen.
Citat:
Om han vore en lagom tjock och normal fungerade person hade han mer haft sig själv att skylla. Då hade han troligtvis inte lagt så stor vikt vid att bevara stället. Något som Ebba bekräftar i sitt brev till Esbjörn att det talats mycket om. Han skulle förhoppningsvis heller inte vara lika påverkbar som Esbjörn. Och personen skulle med största sannolikhet ha forskat i värdet och gjort värderingar själv.
Om det däremot vore en medelålders men en lindrig funktionsnedsättning och Ebba agerat som hon gjort hade jag tyckt samma som nu. Detta för att motpartens förmågor är viktiga när man ingår ett avtal. Dessutom har Esbjörn inte så förskräckligt dålig odds. Ebbas bevisning är dessutom ganska hålig om man vill ha något annat att stärka upp än hennes ord.
Om det däremot vore en medelålders men en lindrig funktionsnedsättning och Ebba agerat som hon gjort hade jag tyckt samma som nu. Detta för att motpartens förmågor är viktiga när man ingår ett avtal. Dessutom har Esbjörn inte så förskräckligt dålig odds. Ebbas bevisning är dessutom ganska hålig om man vill ha något annat att stärka upp än hennes ord.
Vad skiljer en medelålders man från Esbjörn? Båda är rättskapabla. Båda kan tycka och tänka samma saker. Esbjörn kunde ha forskat i värdet om han hade velat. Han har en telefon, bara att ringa närmaste mäklare och de hade kommit springande.
Ebbas bevisning är starkare än Esbjörns. Esbjörn kommer med ord mot ord-anklagelser. "Hon tjatade", "Hon fällde träd olovandes", "Hon pekade var jag skulle skriva på", "I månljus och tre stearinljus", "De förde oväsen utanför" (inte exakta citat). Ebba har ett påskrivet avtal. Ebba har en undersökning av Esbjörn som visar att han var kapabel. Ebba har Esbjörns värdering som visar att hennes värdering och slutpris inte är oskäligt avvikande. Ebba har vittnen.
Citat:
Esbjörn kanske inte känner så många juridiska ombud och är tacksam över hjälp att fixa ett. Johann gjorde dessutom inga misstag eller dumheter. Han slutade för att Ebba förtalade honom. Det finns en tanke om att ett annat juridiskt ombud inte skulle mött Ebba i tinget. Detta är bara ett antagande gjort här. Att stackars Esbjörn kallar Johann revisor istället för ombud tycker jag mer verkar bero på brister i Esbjörns minne än felaktig information från Johanns sida.
Nej, de flesta känner inte till något juridiskt ombud, men om jag behövde ett ombud och mina vänner rekommenderade ett ombud, så skulle jag fråga om kvalifikationerna det första jag gjorde. Binninge har noll kvalifikationer. Ingen juridikexamen, ingen advokattitel, ingen specialkunskap om fastighet- och avtalsrätt och bevisligen rätt dålig på försvar (sig själv och Assange som exampel). Esbjörn är som sagt var inte dum i huvudet och begriper nog mycket väl att han har skrivit på ett bindande avtal och att det är svårt att komma ut ett sådant utan stora konsekvenser.
Varför då gå med på att en amatör ska ta hand om "försvaret"? Jag tror mer och mer på att Esbjörn är helt med på mediastrategin, att ta striden där, istället för via lagboken.
Sedan har inte Binninge slutat hjälpa Esbjörn. Han är bara inte försteombud längre.
Citat:
Jag har lite svårt att få ihop logiken i ditt sista stycke. Jag tycker det är klart och tydligt att Esbjörn har ångrat sig. Jag har oxå väldigt svårt att tro att om Esbjörn inte var helt säker på att han ångrat sig, skulle han klivet av för länge sedan. Även om någon i Esbjörns omgivning sa;
- Det var dumt av dig att sälja!
Så kan väl det knappast räknas som mer påverkan än den Ebba utförde genom att få Esbjörn att först säga nej, sedan kanske och till slut ja?
- Det var dumt av dig att sälja!
Så kan väl det knappast räknas som mer påverkan än den Ebba utförde genom att få Esbjörn att först säga nej, sedan kanske och till slut ja?
Om man analyserar Ebbas nej, kanske, ja-uttalande, så vad betyder det egentligen? När skulle Esbjörn ha sagt nej? Han sa inte nej när den gemensamma bekanta knackade på. Han sa inte nej när han gick hem till Ebba. Det fanns aldrig ett nej. Det fanns nog bara ett kanske. Att han sa nej till Ebbas bud på 3,8, var inget nej, det var ett kanske. För 3,9 blev ett ja.
Att bryta ett löfte till Ebba var nog bra mycket lättare än att bryta med släkt och vänner som var arga på honom. Han gjorde bort sig om fastigheten skulle stannat i släkten. Det självmålet ligger helt på honom och inte på Ebba. När bollen väl är i rullning och skitstormen är i full styrka, då kan man inte kliva av och precis som för Ebba finns det ingen återvändo, det måste köras ända in i kaklet för att få ett slut. Att kämpa ända in i slutet, gör det lättare att acceptera nederlaget om det kommer, än att bara flyta med och hoppas på det bästa. Och kämpar man inte, kan man inte vinna.
Citat:
Självklart hade Ebba bott i huset om det gått som hon planerat. Hon kunde ju inte ens hålla sig till överlåtelsedagen innan hon började. Hon hade en arsenal med arkitekter och hantverkare som låg i startgropparna, för att troligtvis gå treskift och då huset klart på två månader.
Jag tror inte det handlar om treskift. Dels för att kostnaden blir högre, än om man trycker in samma antal hantverkare på dagtid. Nivån som Ebba la, var att de skulle kunna äta en julmiddag där, men de tre kalendermånader hon och hennes hantverkare hade på sig borde nog ha räckt till för att göra hela huset klart. Har man råd att ha åtta-tio samtidiga hantverkare som jobbar både ute och inne, så är det inga problem.