Överleva semestern

Hej.
Befinner mig för närvarande hos svärföräldrarna på semester i två veckor, sambon och jag hade planer på att besöka gamla vänner, hitta på saker tex gå på lekland och någon egen dag där vi äntligen hade fått umgås bara vi två medans hennes päron tar hand om barnen.

När vi kom ner så har plötsligt svärfar bokat upp sig med sin fritidsaktivitet och blir borta typ en vecka. Både jag och sambon blir besvikna på honom, han har vetat att vi kommer med barnbarnen i nästan ett år. Svärmor har fått mycket på sitt jobb också att göra så hjälpen med barnen är bara att glömma.

Nu har pojken fått vattkoppor, så vi har fått avboka ALLA planer.

Kvar är nu då 10 dagar av.. vadå? Hänga hemma hos sambons föräldrar, dom är borta hela dagarna och ingen avlastning av barnen. Plus att deras hem verkligen är pedantstädat och dom säger heller aldrig till ifall vi stökat ner eller gjort nått fel - det får man alltid höra omvägen när dom gnäller till sambons brorsa.
Lycka till att få två barn under 6 år att sitta still och inte söla ner eller kladda.

Sambon blir otroligt uppstressad för hon vet precis hur dom tänker, så hon springer runt och plockar och stressar vid minsta lilla. Vilket då innebär att jag också måste hålla på som henne.

Vi kan inte hälsa på någon, vädret är kallt och blåsigt, det är mer jobb nu med ungarna än hemma där man kan va sig själv och göra som vi vill.

Frågan är alltså, hur ska jag göra för att överleva detta? Redan nu så otroligt less på hela situationen.

Åk hem.

Rätt åt er när ni trodde ni skulle kunna dumpa era adhd-ungar på svärföräldrarna och leva loppan. Grattis till fortplantningen.

Till alla som tycker vi ska åka hem. Hur långa förhållanden/jobb har ni haft? Ger ni upp direkt?
För det gör inte jag.
Jag ville ha tips om att överleva, tycker tipset om att göra det bästa möjliga för barnen var mycket bra. Ska fokusera på att vara med dom.

Tack för alla sköna svar i tråden, allt har löst sig.

Hur löste det sig?

Hej.
Befinner mig för närvarande hos svärföräldrarna på semester i två veckor, sambon och jag hade planer på att besöka gamla vänner, hitta på saker tex gå på lekland och någon egen dag där vi äntligen hade fått umgås bara vi två medans hennes päron tar hand om barnen.

När vi kom ner så har plötsligt svärfar bokat upp sig med sin fritidsaktivitet och blir borta typ en vecka. Både jag och sambon blir besvikna på honom, han har vetat att vi kommer med barnbarnen i nästan ett år. Svärmor har fått mycket på sitt jobb också att göra så hjälpen med barnen är bara att glömma.

Nu har pojken fått vattkoppor, så vi har fått avboka ALLA planer.

Kvar är nu då 10 dagar av.. vadå? Hänga hemma hos sambons föräldrar, dom är borta hela dagarna och ingen avlastning av barnen. Plus att deras hem verkligen är pedantstädat och dom säger heller aldrig till ifall vi stökat ner eller gjort nått fel - det får man alltid höra omvägen när dom gnäller till sambons brorsa.
Lycka till att få två barn under 6 år att sitta still och inte söla ner eller kladda.

Sambon blir otroligt uppstressad för hon vet precis hur dom tänker, så hon springer runt och plockar och stressar vid minsta lilla. Vilket då innebär att jag också måste hålla på som henne.

Vi kan inte hälsa på någon, vädret är kallt och blåsigt, det är mer jobb nu med ungarna än hemma där man kan va sig själv och göra som vi vill.

Frågan är alltså, hur ska jag göra för att överleva detta? Redan nu så otroligt less på hela situationen.

Tack för alla sköna svar i tråden, allt har löst sig.

Hur löste det sig?

Ja man blir onekligen nyfiken.
Jag tippar att svärfar har flashback hittade tråden och kastade ut ts och ungarna.

Ytterligare en idiotjävel som startar en tråd där han lipar floder i ingressen och sen "har allt löst sig". Jo tjena! Kanske vore det lämpligt att berätta hur det löste sig. Dumjävel!

Ts har väl ingen redovisningsplikt gentemot oss, det sagt så vill man fan veta.

Startar man en tråd och önskar att folk ska engagera sig, vilket några gjort, så kan man faktiskt tala om HUR det löst sig.