__________________
Senast redigerad av Cpt.Obvious 2021-08-08 kl. 21:46.
Senast redigerad av Cpt.Obvious 2021-08-08 kl. 21:46.
[quote=jxb|76814147]Lyssna inte p folk som sger att man mste lsa all litteratur. Jag och mnga studenter med mig har knappt lst en enda bok under programmet och det har gott utmrkt nd. Vi har snarare anvnt litteraturen som uppslagsverk i samband med seminarium. Vill man nu envisas med att lsa mycket i bckerna gr man det bst genom att lsa relevanta kapitel i samband med seminarium. Att sitta och lsa allt i bckerna (ven det som r helt irrelevant) och att dessutom gra det innan terminen ens brjat eller utan kontext (tex sitta och lsa EU-rtt medan ni endast haft grundlggande konstitutionell rtt) kommer inte gra ngon nytta alls. Bara slseri p tid.
Det sistnmnda hller jag helt med om. I vrigt vill jag dock betona att det finns en viss pong med att lsa bckerna. Du fr en helt annan djupfrstelse! Tycker man dessutom att juridik r kul (vilket jag anser att man br tycka i det stora hela fr att utbildningen ska vara vrd att ta sig igenom) s blir det naturligt att gna tid t kurslitteraturen (med vissa modifieringar och undantag). Dessutom r litteraturlsning pedagogiskt givande genom att man lr sig sovra igenom stora mngder text efter det mest krnfulla. Vidare r litteraturen verlag vlskriven s du ger ven dig sjlv goda chanser att lra dig att skriva bra och pedagogiskt (ven om man aldrig ska kopiera kurslitteraturens stil rakt av). Men visst kan jag hlla med jxbj om att det inte br g till verdrift men lsningen mste ocks anpassas till termin samt mnesomrde (p T1 och T2 finns exempel p verfldig litteratur som t.ex. Juridikens nycklar och Praktisk juridisk metod). Men r man rdd fr att lsa br man nog se sig om efter en annan utbildning...
Om jxbj har klarat sig igenom programmet p ''utmrkt'' vis utan att ''knappt ha lst en enda bok'' r det imponerande. Vad klassar du som utmrkt och vilken termin gr du/frdigutbildad?
Till sist, varmt vlkommen till programmet och Uppsala, Facket.forsakrar!
Det sistnmnda hller jag helt med om. I vrigt vill jag dock betona att det finns en viss pong med att lsa bckerna. Du fr en helt annan djupfrstelse! Tycker man dessutom att juridik r kul (vilket jag anser att man br tycka i det stora hela fr att utbildningen ska vara vrd att ta sig igenom) s blir det naturligt att gna tid t kurslitteraturen (med vissa modifieringar och undantag). Dessutom r litteraturlsning pedagogiskt givande genom att man lr sig sovra igenom stora mngder text efter det mest krnfulla. Vidare r litteraturen verlag vlskriven s du ger ven dig sjlv goda chanser att lra dig att skriva bra och pedagogiskt (ven om man aldrig ska kopiera kurslitteraturens stil rakt av). Men visst kan jag hlla med jxbj om att det inte br g till verdrift men lsningen mste ocks anpassas till termin samt mnesomrde (p T1 och T2 finns exempel p verfldig litteratur som t.ex. Juridikens nycklar och Praktisk juridisk metod). Men r man rdd fr att lsa br man nog se sig om efter en annan utbildning...
Om jxbj har klarat sig igenom programmet p ''utmrkt'' vis utan att ''knappt ha lst en enda bok'' r det imponerande. Vad klassar du som utmrkt och vilken termin gr du/frdigutbildad?
Till sist, varmt vlkommen till programmet och Uppsala, Facket.forsakrar!
__________________
Senast redigerad av vepis 2021-08-09 kl. 22:14.
Senast redigerad av vepis 2021-08-09 kl. 22:14.
Citat:
Det sistnmnda hller jag helt med om. I vrigt vill jag dock betona att det finns en viss pong med att lsa bckerna. Du fr en helt annan djupfrstelse! Tycker man dessutom att juridik r kul (vilket jag anser att man br tycka i det stora hela fr att utbildningen ska vara vrd att ta sig igenom) s blir det naturligt att gna tid t kurslitteraturen (med vissa modifieringar och undantag). Dessutom r litteraturlsning pedagogiskt givande genom att man lr sig sovra igenom stora mngder text efter det mest krnfulla. Vidare r litteraturen verlag vlskriven s du ger ven dig sjlv goda chanser att lra dig att skriva bra och pedagogiskt (ven om man aldrig ska kopiera kurslitteraturens stil rakt av). Men visst kan jag hlla med jxbj om att det inte br g till verdrift men lsningen mste ocks anpassas till termin samt mnesomrde (p T1 och T2 finns exempel p verfldig litteratur som t.ex. Juridikens nycklar och Praktisk juridisk metod). Men r man rdd fr att lsa br man nog se sig om efter en annan utbildning...
Om jxbj har klarat sig igenom programmet p ''utmrkt'' vis utan att ''knappt ha lst en enda bok'' r det imponerande. Vad klassar du som utmrkt och vilken termin gr du/frdigutbildad?
Till sist, varmt vlkommen till programmet och Uppsala, Facket.forsakrar!
Om jxbj har klarat sig igenom programmet p ''utmrkt'' vis utan att ''knappt ha lst en enda bok'' r det imponerande. Vad klassar du som utmrkt och vilken termin gr du/frdigutbildad?
Till sist, varmt vlkommen till programmet och Uppsala, Facket.forsakrar!
Rknar med 70-80% AB nr jag gr ut, ett par terminer kvar. Det r verkligen min bestmda uppfattning att man klarar sig gott och vl med att fokusera p andra rttskllor n just kurslitteraturen vid seminarieundervisningen, om det nu r ett pluggstt man fredrar. Upplever att kurslitteraturen snarare mest r omskrivningar av det som redan finns i lagen och i lagkommentarer. Och att det r en frsvinnande liten del av litteraturen som kommer p tentorna och att det drfr r bttre att fokusera p det som faktiskt behandlas p seminarierna. Men absolut, vill man vara vl frberedd infr seminarium och tentor handlar det naturligtvis fortfarande om att lsa och lgga en del tid p sitt plugg, det handlar om att ha bra koll p rttsfallen, ha jrnkoll p relevanta lagar upp och ner och inte minst luslsa och frst gamla tentor. Men just kurslitteraturen tycker jag inte behver vara en ndvndighet att om man vill f bra resultat p tentorna.
__________________
Senast redigerad av vepis 2021-08-11 kl. 12:35.
Senast redigerad av vepis 2021-08-11 kl. 12:35.
Citat:
Tack fr ditt svar! Vi har bevisligen olika studieteknik :-) till viss mn kan jag hlla med dig men jag tycker samtidigt att det kan variera kraftigt frn termin/mnesomrde. Ta T2 som exempel p en termin med stort fokus p kurslitteratur. Vilket ocks, enligt mig, var berttigat. Frdelen med Uppsalas kurslitteratur r att man ofta bekantar sig med proffessionell litteratur (tex Norstedts rdvita) som anvnds i domstolar m.m. Istllet fr rena, frenklade, lrobcker (vissa undantag finns alltid p varje termin) Ngot jag tycker r ett stort plus och motiverar mig till att lsa litteraturen. Men nvl, alla har sin metod.
Citat:
Citat:
I min sikt och enligt min erfarenhet s r innehllet i den juridiska litteraturen, frutsatt att mnet r detsamma, i stort sett densamma. Det r ju inte s att en frfattare sger att misshandel betyder en sak, medan en annan sger att det betyder ngot annat. Inom de omrden d rttslget inte r helt klart brukar de flesta frfattare, i min uppfattning, vara duktiga p att ppeka det, samt ofta ven ta upp sikten som hlls av tminstone en meningsmotstndare.Vad menar du? Det r jag sjlv som har mrkt det nr jag har lst domar etc (frmst inom civilrtt men ven straffrtt). Och baserat p vad personer jag knner frn andra lrosten har fr litteratur. Vad lrarna sger bryr jag mig inte s mkt om (ven om predikningar om kurslitteraturens betydelse inte r ovanliga). Men om man ska kunna ha ett kritiskt och analytiskt frhllningsstt till litteraturen och andra rttskllor, s r det en bra brjan att lsa den. Min hgst personliga sikt.
Proffessionell litteratur var kanske lite missvisande benmning. Men i mitt tycke finns det bra och dlig litteratur dr skillnaderna kan vara ganska betydande.
Proffessionell litteratur var kanske lite missvisande benmning. Men i mitt tycke finns det bra och dlig litteratur dr skillnaderna kan vara ganska betydande.
Dremot tycker jag det finns ganska stor variation mellan olika frfattares pedagogiska frmga och skrivskicklighet. Den bsta litteraturen r allts oftast den som man lttast och snabbast lr sig av.
Dremot har jag inte upplevt att Norstedts rdvita innehller extra information som skulle saknas i andra lrobcker, frutsatt att den andra lroboken inte medvetet r skriven som en grundlggande introduktion eller liknande.
Vepis, jag vet inte riktigt hur du har ftt uppfattningen att Norstedts rdvita r ngra extra professionella bcker som anvnds av domstolar, och att andra lrobcker r "frenklade." Kan du frklara?
Citat:
I min sikt och enligt min erfarenhet s r innehllet i den juridiska litteraturen, frutsatt att mnet r detsamma, i stort sett densamma. Det r ju inte s att en frfattare sger att misshandel betyder en sak, medan en annan sger att det betyder ngot annat. Inom de omrden d rttslget inte r helt klart brukar de flesta frfattare, i min uppfattning, vara duktiga p att ppeka det, samt ofta ven ta upp sikten som hlls av tminstone en meningsmotstndare.
Dremot tycker jag det finns ganska stor variation mellan olika frfattares pedagogiska frmga och skrivskicklighet. Den bsta litteraturen r allts oftast den som man lttast och snabbast lr sig av.
Dremot har jag inte upplevt att Norstedts rdvita innehller extra information som skulle saknas i andra lrobcker, frutsatt att den andra lroboken inte medvetet r skriven som en grundlggande introduktion eller liknande.
Vepis, jag vet inte riktigt hur du har ftt uppfattningen att Norstedts rdvita r ngra extra professionella bcker som anvnds av domstolar, och att andra lrobcker r "frenklade." Kan du frklara?
Dremot tycker jag det finns ganska stor variation mellan olika frfattares pedagogiska frmga och skrivskicklighet. Den bsta litteraturen r allts oftast den som man lttast och snabbast lr sig av.
Dremot har jag inte upplevt att Norstedts rdvita innehller extra information som skulle saknas i andra lrobcker, frutsatt att den andra lroboken inte medvetet r skriven som en grundlggande introduktion eller liknande.
Vepis, jag vet inte riktigt hur du har ftt uppfattningen att Norstedts rdvita r ngra extra professionella bcker som anvnds av domstolar, och att andra lrobcker r "frenklade." Kan du frklara?
Frst och frmst notera mitt frtydligande ovan angende begreppet ''professionell''. Att ta straffrtt som exempel r kanske inte s intressant. Framfrallt r det inom civilrtten jag sttt p skillnader. Att alla frfattare sger samma sak angende grunder m.m. r som du sger, ganska sjlvklart. Men det finns betydande meningsskiljaktigheter ocks. Jmfr t.ex. Lehrbergs Avtalstolkning med Samuelssons Tolkning och tillmpning. Att frfattarna hnvisar till varandra utesluter inte vrdet av att lsa den andres text osv. Men allt beror p vilket djup man vill ha i sin lsning och hur intresserad av mnet man r.
Ett exempel frn nr jag gick T3 r Zetterstrms pedagogiska sammanfattning av Hstads Sakrtt. Nog r Zetterstrms bok guld vrd och har hjlpt mnga igenom ett relativt snrigt mnesomrde (dessutom r den mer uppdaterad) men i princip allt och lite till terfinns i Hstads bok. Den senare r betydligt mer opedagogisk i vissa skeden men likvl viktig (anser jag). Man klarar sig skert lngt p att bara lsa Zetterstrms bok, men man kommer lngre med Hstad. Man kan ven jmfra lroboken Rtt arv med lagkommentaren till B osv (den senare dock ej kursfordran). Att lra sig att lsa ven ''tyngre'' litteratur r viktigt. Helt pltsligt sitter man med Gregows bcker och ska skriva PM- vare sig man vill eller inte :-) Det r klart att specialinriktade bcker r mer djupgende n introduktionsbcker. Och det r drfr de frra syns oftare som hnvisningar i HD-domar n de senare (om det ens sker). Jag tycker det r nyttigt och lrorikt att f en bred lineup av kurslitteratur av olika slag. Nr det gller rdvita biblioteket r vl rttegngsserien ocks ganska verlgsen.
vning och bredd ger frdighet- ven nr det gller kurslitteratur. Kanske r snobberi frn min sida men det r min sikt. Om man tycker att det rcker med mer pedagogiska och mer introducerande lrobcker s r ju det utmrkt :-) Sjlv fredrar jag en blandning.
Citat:
Med tanke p att jag specifikt sade att det finns en skillnad mellan grundlggande (eller introducerande, som du sger) bcker jmfrt med mer djupgende s lter det som att vi hller med varandra p den punkten. Frst och frmst notera mitt frtydligande ovan angende begreppet ''professionell''. Att ta straffrtt som exempel r kanske inte s intressant. Framfrallt r det inom civilrtten jag sttt p skillnader. Att alla frfattare sger samma sak angende grunder m.m. r som du sger, ganska sjlvklart. Men det finns betydande meningsskiljaktigheter ocks. Jmfr t.ex. Lehrbergs Avtalstolkning med Samuelssons Tolkning och tillmpning. Att frfattarna hnvisar till varandra utesluter inte vrdet av att lsa den andres text osv. Men allt beror p vilket djup man vill ha i sin lsning och hur intresserad av mnet man r.
Ett exempel frn nr jag gick T3 r Zetterstrms pedagogiska sammanfattning av Hstads Sakrtt. Nog r Zetterstrms bok guld vrd och har hjlpt mnga igenom ett relativt snrigt mnesomrde (dessutom r den mer uppdaterad) men i princip allt och lite till terfinns i Hstads bok. Den senare r betydligt mer opedagogisk i vissa skeden men likvl viktig (anser jag). Man klarar sig skert lngt p att bara lsa Zetterstrms bok, men man kommer lngre med Hstad. Man kan ven jmfra lroboken Rtt arv med lagkommentaren till B osv (den senare dock ej kursfordran). Att lra sig att lsa ven ''tyngre'' litteratur r viktigt. Helt pltsligt sitter man med Gregows bcker och ska skriva PM- vare sig man vill eller inte :-) Det r klart att specialinriktade bcker r mer djupgende n introduktionsbcker. Och det r drfr de frra syns oftare som hnvisningar i HD-domar n de senare (om det ens sker). Jag tycker det r nyttigt och lrorikt att f en bred lineup av kurslitteratur av olika slag. Nr det gller rdvita biblioteket r vl rttegngsserien ocks ganska verlgsen.
vning och bredd ger frdighet- ven nr det gller kurslitteratur. Kanske r snobberi frn min sida men det r min sikt. Om man tycker att det rcker med mer pedagogiska och mer introducerande lrobcker s r ju det utmrkt :-) Sjlv fredrar jag en blandning.
Ett exempel frn nr jag gick T3 r Zetterstrms pedagogiska sammanfattning av Hstads Sakrtt. Nog r Zetterstrms bok guld vrd och har hjlpt mnga igenom ett relativt snrigt mnesomrde (dessutom r den mer uppdaterad) men i princip allt och lite till terfinns i Hstads bok. Den senare r betydligt mer opedagogisk i vissa skeden men likvl viktig (anser jag). Man klarar sig skert lngt p att bara lsa Zetterstrms bok, men man kommer lngre med Hstad. Man kan ven jmfra lroboken Rtt arv med lagkommentaren till B osv (den senare dock ej kursfordran). Att lra sig att lsa ven ''tyngre'' litteratur r viktigt. Helt pltsligt sitter man med Gregows bcker och ska skriva PM- vare sig man vill eller inte :-) Det r klart att specialinriktade bcker r mer djupgende n introduktionsbcker. Och det r drfr de frra syns oftare som hnvisningar i HD-domar n de senare (om det ens sker). Jag tycker det r nyttigt och lrorikt att f en bred lineup av kurslitteratur av olika slag. Nr det gller rdvita biblioteket r vl rttegngsserien ocks ganska verlgsen.
vning och bredd ger frdighet- ven nr det gller kurslitteratur. Kanske r snobberi frn min sida men det r min sikt. Om man tycker att det rcker med mer pedagogiska och mer introducerande lrobcker s r ju det utmrkt :-) Sjlv fredrar jag en blandning.
Jag r inte bekant med Zetterstrms bok om sakrtt, men en snabb Googling visar att den r en liten tunnis med mindre n hlften s mnga sidor som Hstads bok. Inte konstigt om den ger mindre d.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
