Varför har Einstein rätt förutom för att han säger så?

Strunt i definitioner. Beskriv ett experiment där din teori ger ett resultat och relativitetsteorin ett annat.

Det där är ingen ekvation!

Det har du ju rätt i, jag la tydligen själv till "=0" (alternativt "=källterm") därför att det ju borde vara så i en vågekvation.

Newtonsk fysik (om man antar att ljus är partiklar som rör sig som kulor i Newtons gravitationsfält) ger bara hälften så stor böjning av strålen som GR ger, och det är resultatet från GR som stämmer med noggranna observationer. Detta är verkligen välkänt, konstigt att du har missat det.

T ex böjningen av ljus om observationer gav ett annat belopp än det som räknas fram med GR. Det finns många många fler, läs t ex Was Einstein right? av Clifford N Will, https://www.amazon.com/Was-Einstein-Right-Putting-Relativity/dp/0465090869, om experiment och observationer.

Du fattar verkligen inte sånt här. Som Nail påpekar är din beskrivning av en ljudvåg inte ens en ekvation. Och tolkar man det snällt som att du bara har missat "=0" så har den inga våglösningar.

Det du har skrivit, ∇²Φ(r, t), är bara Laplaceoperatorn ∇² som verkar på funktionen Φ(r,t), vilket t ex lika gärna skulle kunna vara en del av en orelativistisk värmeledningsekvation. Laplaceoperatorn i sig kommer INTE från Minkowskimetriken.

Men att du inte förstår är ju iaf väldigt tydligt.

Det där är en uppsättning av koordinaterna som är ekvivalenta med varandra.
Vågformen definierar jag under.


Definitionerna krävs för att kunna identifiera resultatet. Med relativitetsteorins Minkowskimetrik så kan man inte identifiera ens om det skulle finnas någon trerums-eter, varierande ljushastighet eller något föredraget referenssystem.

Oj, att ljusets hastighet varierar är ju ett experiment. Resultatet är att man observerar frekvensförskjutning som beror på sin egna hastighet. Även i jämförelse med andra man delar inertialsystem med, vid konstant hastighet som bägge observerar ljus vid möte nära samma punkt men som rör sig i olika riktningar.
Då säger du "tidsdilatation" och jag frågar varför. Skulle du då visa mig formalismen för fotonens energi och momentum så frågar jag istället varifrån den extra energin kom ifrån om ljuskällan använder en vågledare eller riktbar antenn.

Muoner med hög hastighet som tar sig längre igenom en volymdensitet av vår atmosfär än vad de skulle ha halveringstid att göra. Då är deras långsammare klockor inte relativa utan absoluta.

Att frekvensen inte säger någonting om någon relativ tidsdilatation om ljusets hastighet vore konstant då den observerade frekvensen beror på infallsvinkel och energi är bevarad.

Tvåriktningsexperiment med atomur som visar att det är signalen från ljuskällan sinsemellan som mäts, och är det inte det så är inte bägge inertialsystem lika.

Längdkontraktion är ingen grej. Ni kan inte både få att ljusets hastighet är konstant om ni också ska ta emot ljus samtidigt från samtidiga händelser på olika avstånd. Då får ni göra det på rummet som ni applicerar metriken på också.

Tidsdilatation i gravitationspotential är inte relativ.

Jag reser inte tillbaka i tiden när jag går upp på en kulle vilket bevisas av att jag kan ringa till dem nedanför kullen.

Långsammare klocka avgörs i förhållande till tröghetscentrum och inte observatörer, vilket bevisas av att man rör sig i förhållande till inertialsystemet och inte den andre observatören.

Jag kan komma på hur mycket som helst som ni bara kan bortförklara med postulerade definitioner. Jag återkommer.

Vad skulle falsifiera relativitetsteorin och vad bevisar den?

Det behövs inga definitioner om du kan skapa ett experiment där de två teorierna ger olika mätresultat. Typ hur Newtons och Einsteins teorier för gravitation ger olika stor avböjning för ljus. Det är bara mäta och se vilket svar som är korrekt.

Som vanligt för dig svamlar du bara iväg i allmänt blaj istället.

För att få något som helst grepp om din långa tudelade artikel, bör artikeln inledas med ett sammanfattande Abstract, ...

där du kortfattat beskriver artikelns syfte, metod, resultat och slutsatser.

Inte för att vara pretentiös akademiker, men jag håller faktiskt med här. Intressant tråd, men sättet TS skriver ihop den gör den väldigt nischad. Har hört andra beskriva sig som "Einsteinskeptiker". Hade varit kul att veta varför.

Du verkar ha missat en variabel?

Jag förstår inte vad som händer så jag försöker på annat vis.

(∂/∂t+v(r, t)·∇)²Φ(r, t)=c²∇²Φ(r, t)
där:
∇={∂/∂x, ∂/∂y, ∂/∂z}
r={x, y, z}
v(r, t)=Mediumets flödeshastighet
Φ(r, t)=Tryckskillnad i förhållande till mediumet
c=Ljudvågens hastighet i förhållande till mediumet

Planvåg:
Φ(r, t)=A sin(k·r-ωt)
ω(k, v)=c|k|+v·k
Grupphastighet:
v_grupp=∇ₖ*ω(k,*v)=ck_hatt+v

Galileisk:
(∂/∂t'+v'(r', t')·∇')²Φ'(r', t')
med:
x'=x-Vt
t'=t
y'=y
z'=z
∂/∂t=∂/∂t'-V∂/∂x
∂/∂x=∂/∂x'
∂/∂y=∂/∂y'
∂/∂z=∂/∂z'

Minkowski:
(∂/∂T)²Φ_streck(R, T)=c²∇_streck²Φ_streck(R, T)
med:
T=γ(v)((1-v²/c²)t+vx/c²)
X=γ(v)x
Y=y
Z=z
γ(v)=1/√(1-v²/c²)
∂/∂t=γ(v)(1-v²/c²)∂/∂T
∂/∂x=γ(v)(v/c² ∂/∂T+∂/∂X)
∂/∂y=∂/∂Y
∂/∂z=∂/∂Z
∇_streck={∂/∂X, ∂/∂Y, ∂/∂Z}

Grejer borta:
(∂/∂T)²Φ_streck(R, T)=c²∇_streck²Φ_streck(R, T)
R={X, Y, Z}
Φ_streck(R, T)=Φ(r, t)

Φ(r, t)=A sin(k·r-ωt)
ω(k, v)=c|k|+v·k
Ljudvågens grupphastighet blir då:
v_grupp=∇ₖ*ω(k,*v)=ck_hatt+v

Ah juste det där ja. Ja, Einstein gjorde smart matte och fick exakt det dubbla som de hade fått med Newtons ekvationer. Eftersom Einstein "tog hänsyn till rummets kurvatur". Juste.
Det är nästan så att man frågar sig om de inte istället räknade fel med Newtons ekvationer och tog:
sin α₁=1/ε=2k₀/(1+2k₀)
istället för:
α=2α₁=2arcsin[2k₀/(1+2k₀)]
Man kan ju undra varifrån han fick det, och hur "kurvaturen" kan stämma för gravitationen i övrigt.
Dock skulle en sådan tabbe straffa sig då det skulle visa sig att Einsteins energi-momentumförhållande inte gäller för högre energier vid andra förhållanden mellan enertidensiteter. Då skulle det vara pinsamt om det istället visade sig att den korrekta Newtoniska formen istället stämde överens med observationer bättre!
Eller om Newtons gravitationsformel med samma Keplers(eller vad hette han han den andre..?) omloppsekvationer som tar hänsyn till eccentricitet, också skulle visa sig stämma överens med de där anomaliteterna och grejerna, va?

Det vore som om någon skulle ha formulerat alla elektromagnetistiska ekvationer invarianta under Galileisk transformation men historien bara glömde det för att det var mer populärt med inte ens kovarians under någon helt annan transformation av en specialformulerad elektromagnetisk ekvation vars enda syfte var att transformeras kovariant, trots odugliga koordinater.

Jag är osäker på varför jag skulle vara den som inte förstår när ni tar en halv ekvation och klagar på att det inte är en ekvation. Jag har inte sagt att det är en ekvation. Jag skulle känna igen likamed-tecknet i mitten någonstans.

Förutom att det då berör skalära komponenter då men jag tror minsann att jag skrev ner den definerande metriken också. Dessutom skulle jag aldrig kalla någonting för något Einsteinord om jag inte såg en massa "c"n där.

Det är fortfarande lite oklart om du har en invändning mot någonting?

Du förstår inte. Om mätresultatet definieras med enheter och mätetal som är funktioner av något förhållande så definierar även förhållandena mätresultatet.
Du kan inte upptäcka en variabel ljushastighet, någon eter eller en föredragen referensram med Lorentztransformerade Minkowskikoordinater, på samma sätt som du inte heller kan "mäta" någon dynamik från Maxwells ekvationer.
Einstein äger inte observationer som skulle förklaras bättre på annat sätt.

Ah, men du kan ju massor med grejer om saker och spikar och så. Trots att du sällan har rätt när du skriver att jag har fel så är det iallafall tråkigt att läsa dina referenser till andra som säger att andra har fel om annat. Det är nog förvisso ett säkert kort att du inte försöker ge dig på att skriva varför saker istället vore rätt, så slipper det bli fel så ofta.

Oj, det lät för seriöst. Jag önskar bara få veta varför, med betoning på "varför", alternativen vore sämre.

Ja, jag skrev ihop den mitt i natten och var klar typ, tidig morgon någon dag nu i helgen. Jag är inte "skeptiker" utan jag förstår mycket väl fördelarna med Einsteins siffror, men det var över 100 år sedan nu och jag förstår drägligt att det också finns fördelar med alternativ, men folk verkar tycka att Einstein är någon form av magisk enhörning som gett oss trollformler. Allt är av sin natur helt perfekt och sant och alla förstår minsann mest av alla hur rätt Einstein har om ljus och grejer. Det är nästan så att jag istället börjar undra om folk egentligen inte alls förstår.

Är alla nöjda med hur EM formuleras med SR och GR? Ingen som tycker att det ens är värt att försöka göra bättre? Om inte, varför?

Om du inte kan ge exempel på något experiment som visar på en skillnad är det du säger bara snömos, vilket vi för all del redan visste.

Du förstår att en ny teori som förklarar samma observationer bättre vinner, även om den inte var först? En teori äger inte en observation tills någon annan gjort anspråk på den och lyckats vara först med att observera någonting annat.
Du kan ha en i övrigt asdålig teori som korrekt förutsäger en observation, men det betyder inte att den asdåliga teorin får alla observationer den gjort anspråk på.
Om jag argumenterar för att en teori förklarar observationer dåligt så kan du inte säga åt mig att jag får gå och hitta mina egna observationer.

Vill rekommendera den en timme långa ljudboken "Sidelights" av Einstein på Youtube.
Joatteee... Einstein var ju lite märkligare än bilden jag hade fått. Jag hade tänkt mig logik, rationalitet och liknande, men han verkar ha varit fullkomligt obrydd om huruvida teorier stämde överens med verkligheten eller inte. På riktigt. Han var väldigt missnöjd över att matematiken förhöll sig till logiska axiom och på så vis förlorade sin mening. Jag tyckte mig uppfatta att han egentligen bara var intresserad av att formalism skulle stämma överens med någon vardagligt menad erfarenhet. Därutöver så tyckte jag att jag var dum när jag kallade hans skapelse för en "eter", men det kallar han den själv. Han medger villigt hur experiment talat till fördel för eterteorier, saker jag inte gärna drar upp då det är för populärt idag att tro att dessa istället sannings-bevisade Einstein.
Han bryr sig inte heller ett smack om huruvida Maxwells ekvationer är rätt eller fel, utan han är helnöjd med att Lorentz sammanfogade elektricitet och mekanik i samma ekvation. Däremot är han mycket hatisk mot eterteorier då de interagerade med materia, medans hans egna eter bara styrde materian som interagerade med annan materia. Elektromagnetismens roll verkade han vilja förpassa till att endast beskriva materia, vilket tillsammans med rumtiden skulle vara allt. Han verkade mer inte gilla teorier som inte var intuitiva och som sagt, så länge beskrivningen var i linje med vardaglig erfarenhet så var det bara smidigt om elektromagnetism och kinetiska, mekaniska termer fanns på samma plats.
Mycket av det jag påstått här säger han själv också, t.ex. hur ett potentiellt dynamisk rum försvinner när det istället definieras från en "mitten". Observationer som talar emot honom. Att han skiter i någon saklig beskrivning av naturen, mm.
Sen ska man inte heller tro att etern man trodde på då var något vidare bra.
Sist så dröjde det ju också in på 20-talet innan SR blev mer accepterad, och in på 60-talet innan GR blev. Läser man vad Einstein sagt om sina teorier sen senare i livet så säger han också saker som att det blir fel med en konstant ljushastighet i gravitationsfält, så han tyckte inte att GR skulle fortsätta formulera den så. Han är väl medveten om alla brister jag lyfter och fler därtill, men han gör egentligen inte ens anspråk på att lösa dem med någon sann beskrivning av naturen. Det är bara vissa av er här idag som tror att det är bevisade observationer av omvärlden och inte en pragmatisk koordinattransformation.

Vilken töntig kulturell tabu det här är.