Citat:
Ursprungligen postat av
Bengt-Erik
En av överlevarna, Tom Johnson, var för 6 år sedan med på Nyhetsmorgon och berättade om sina upplevelser av sjöolyckan.
Min tolkning av Johnsons historia är att den tydligt bekräftar den allmänna teorin om att olyckan orsakades av att bogvisiret gått sönder och att vatten kommit in på lastdäck.
Johnson berättar att han satt i karaokebaren när han märkte att fartyget började kränga. Han satt därefter kvar en stund och skämtade om det hela med sin kamrater innan han lugnt gick till sin hytt och började göra sig iordning för sänggående, borstade tänderna etc. Därefter börjar fartyget kränga än mer. Alltså inte det snabba förlopp som man försöker påskina i ”Fyndet som ändrar allt”.
Länk till intervjun med Johnson:
https://youtu.be/UuFydpx3qQo
Ja, Johnson var ju ändå inte mer oroad än att att han gick till sin hytt och förberedde sig för att lägga sig.
Fartyget ändrade sin kurs runt 00.30 eller strax före. Då skulle också stabilisatorerna fällts ut. Om de verkligen gjorde eller om det fanns problem med styrbords stabilisator vet vi inte, även om besättningen inte meddelat något om att man jobbade på den olycksnatten. Det vi vet är att matrosen Silver Linde vittnade om att den aldrig fungerart riktigt sedan den installerades.
En tolknings som gjorts är i alla fall att fartyget började röra sig annorlunda i vattnet runt 00.30. Det kan ju då sammanställas med Johnsons berättelse.
När väl de tre smällarna hörs går det fort innan fartyget får stor initial slagsida som sedan rätar upp sig för att sedan successivt bli värre och värre. Smällarna hörs med stor säkerhet runt 00.59 -01.00 och den initiala slagsidan sker runt 01.02. Det är alltså i storleksordningen 1-3 minuter emellan dessa händelser.
Hur menar du om du vill utveckla att ett långsammare förlopp talar för den officiella förklaringen?